Behandlingar, meditation, mindfulness, psykolog, samtalsterapi

Hjärnan & kroppen tar stryk vid stress och trauma – en neurobiologisk inblick

När ett trauma hänt blir stressnivåerna och beredskapen på hot högre. Hjärnans, nervernas och hormonernas system för alarm slås lättare på och ibland slås de aldrig av. Detta ger omedelbara och långsiktiga förändringar eller störningar i det endokrina systemet som styr och sprider hormoner genom blodomloppet och ser till så att näringsämnen bryts ner och omsätts till energi. Hög insöndring av stresshormonerna adrenalin och kortisol kommer ske på bekostnad av delar av hjärnan som tolkar fysiska och känslomässiga signaler. Trauma skapar förändringar i minne, inlärning, förmåga att reglera känslor, social utveckling med mera. Trauma reaktionerna hämmar, stänger av och stryper känslor och förmågan att känna och vara i kroppen. Trauma kan göra att man känner sig dissocierad, avskuren livet att man inte är i kontakt med sig själv.

Vad är det som händer neurobiologiskt vid stress och trauma?

Nervsystemet är indelat i två system, centrala och perifera nervsystemet. Till det centrala nervsystemet hör hjärnan och ryggmärgskanalen i ryggraden. Centrala nervsystemet utgör center för kontroll och tolkning och integrering av information. Perifera nervsystemet består av 31 ryggmärgsnerver och 12 hjärnnerver. Ryggmärgsnerverna förmedlar information från ryggmärgskanalen och ut i kroppens alla muskler, vävnader och organ och tillbaka igen. Även hjärnnerverna förmedlar information till hjärnan och ut i kroppens alla vävnader och organ och tillbaka igen. I det perifera nervsystemet finns det Autonoma nervsystemet (ANS) med det Sympatiska (SNS) och Parasympatiska nervsystemet (PNS). Dessa system reglerar hjärtrytm, andning, sömnrytm, matsmältning. Genom det sympatiska nervsystemet sker aktiviteter som kräver mer energi av kroppen. Vi behöver det sympatiska nervsystemet för att genomföra fysiskt mer ansträngande aktiviteter som att gå, cykla, resa oss från soffan och aktivera oss. Vi behöver en viss adrenalininjektion med ökat blodtryck och hjärtrytm för att kunna sätta igång aktiviteter och få saker gjorda. Men adrenalinet måste upphöra efter en viss tid. Det parasympatiska systemet fungerar tvärtom. Det sänker aktivitet och energiomsättning. När kroppen vilar så sker det genom det parasympatiska nervsystemet via processer som sänker blodtryck och hjärtfrekvens.

Sympatiska nervsystemets processer
Sympatiska nervsystemet SNS höjer energiomsättning och aktiverar kamp- eller flyktresponserna. Skickar signaler från centra i hjärnan till binjurarna att frisätta hormoner så som adrenalin och noradrenalin. Blodsockret höjs samtidigt som hjärtrytm, blodtryck ökar och mer blod pumpas ut till musklerna, stimulerar utlösning hos man. Matsmältningen saktas ner, salivutsöndringen minskas och luftrören slappnar av. Pupillerna vidgas, urinblåsan slappnar av. Sympatiska systemet sätter igång psykologiska funktioner som: Målorienterad, aktivitet, tempo, fokus, koncentration, extrovert förhållningssätt.

Parasympatiska nervsystemets processer
Parasympatiska nervsystemet PNS Lugnar kroppen för att spara och upprätthålla energi. Sänker hjärtslag och blodtryck. PNS sänker spänningar och aktivering i muskler. Saktar ner och fördjupar andning. Gör att urinblåsa dras samman, stimulerar erektion av könsorgan, ökar salivutsöndring, stimulerar aktivitet i gallblåsan, bronkerna dras samman. Parasympatiska systemet sätter igång psykologiska funktioner som: Avslappning, får oss att sakta ner och ser de större, övergripande sammanhanget av saker, tar in intryck, introvert förhållningssätt, processorienterad.

Det är viktigt för hälsan att dess två system är i balans. När nervsystemet kommer i obalans längre perioder så kan det leda till att man antingen fastnar i ett hög aktiverat läge där man blir kaotisk, splittrad, orolig, ofokuserad, överkänslig.

Eller så fastnar man i ett avslaget läge där man ”stängt av”, upplever hjärndimma, känner sig splittrad, saknar motivation, känner sig apatisk och som i dvala. Man kan uppleva båda ytterligheterna

När det parasympatiska nervsystemet aktiverats leder det energisänkning. I trötthetssyndrom är det parasympatiska systemet ständigt aktiverat. Symtomen kan komma med yrsel, låg puls, lågt blodtryck, trötthet, muskelsvaghet, svimningskänsla och magbesvär. Som följd vill många minska sina sociala kontakter och isolera sig. Depression, handlingsförlamning och trötthet är symtomen med flera.

Limbiska systemet, inlärning, stress och trauma
De centra i hjärnan som är aktiverade vid stress och traumatiska upplevelser kallas det limbiska systemet. Olika mindre hjärnorgan räknas in i det Limbiska systemet.

Det limbiska systemet kallas ofta för känslohjärnan. Det styr över reaktionerna hos det autonoma nervsystemet ANS med SNS och PNS. Det limbiska systemet medverkar i hjärtrytm, blodtryck, andning, minne och stressnivåer. Det är med och styr hormon balanser och påverkar vårt humör. Det limbiska systemet tar emot information från våra sinnen och översätter denna till smärta eller njutning och är till exempel involverat i sexuell njutning. Systemet har minne för både behagliga och traumatiska upplevelser och uppfattar inkommande hot i nutid. Överlevnad och beteenden som leder till minst smärta är limbiska systemets fokus. Denna styrs av minnen tidigare erfarenheter. Limbiska systemet hämmar eller kontrollerar impulser för utlopp av aggressiva, våldsamma beteenden och känslor så som ilska och rädsla. Detta är kopplat till minne av social eller fysisk bestraffning vid sådana känslor och beteenden. Dock saknas förmåga att moraliskt bedöma rätt från fel.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är Screenshot_20201229-213107_Drive-700x390.jpg

Studier har visat att det limbiska systemet är aktivt hos de flesta djurarter när det gäller beteenden som att av att närma sig, gå emot eller att undvika och gå bort från. Att närma sig eller undvika har säkrat art-överlevnad både hos människor och djur över årtusenden. Limbiska systemet hjälper oss att söka situationer som aktiverar minst möjliga smärta och högst möjliga njutning och säkrar vår överlevnad. Detta spelar stor roll i beteendeinlärning. Har vi erfarit negativa känslor av att närma oss kommer vi istället att undvika för att det visat sig ge minst obehag och vice versa. Så våra tidiga anknytningsmönster (trygg, otrygg-ambivalent, otrygg-undvikande anknytning) lärs in bland annat med hjälp av limbiska systemet.

Thalamus – ”portvakten” (del av det limbiska systemet)
Thalamus ingår i det Limbiska systemet. Här tas sensorisk information emot och här avgörs vad i informationsmängden som är viktig. Endast några få procent av informationen släpps in. Här görs en övergripande tolkning av vad som händer inom individen baserat på denna sensoriska information. Information skickas sedan vidare till Hippocampus, en annan del i det Limbiska systemet.

Hippocampus (del av det limbiska systemet)
I Hippocampus skapas känslor, fokuseringsförmåga och inlärning. Här formas och lagras minnen. Korttidsminnen omsätts här till långtidsminnen. Hippocampus registrerar vilken tid det är, var vi befinner oss rumsligt, geografiskt och signalerar hur vi rumsligt kan orientera oss. Hippocampus kan särskilja ny information från välkänd och kan utifrån tidigare erfarenheter känna igen om vi möter hot. Inkommande information jämförs blixtsnabbt med mängder av lagrade minnen av tidigare hotfulla situationer. Hippocampus arbetar fortare än vårt medvetande (det vill säga de hjärnstrukturer som förmedlar medveten analys och reflektion). Depression, kronisk stress och PTSD kan krympa hippocampus.

Amygdala – Alarmklockan (del i det limbiska systemet)
Nästa del i Limbiska systemet är Amygdala. Amygdala aktiveras vid rädsla, oro, aggression och sexuella beteenden. Amygdala fungerar som en alarm- eller varningsklocka. Här tas information emot från fysiska sensorer, känsel, syn och ljud. Detta alarmsignalerande organ identifierar om inkommande information är relevant ur överlevnadssynpunkt. Signaler för kamp- och flyktreaktioner sätts igång här och skickas vidare. Amygdala är en av flera hjärnstrukturer som processar känslor, speciellt ilska och rädsla. Minneslagring för tidigare upplevda starka känslor finns här ur vilken samma känslor lätt kan väckas och återaktiveras. Amygdala i den högra hjärnloben lagrar traumabaserad information och minns det som tidigare väckt rädsla och skräck. Högra Amygdala lagrar upplevelser som varit för stressande för hjärnans bearbetningsförmåga. Här finns lagringar av traumatiska händelser från tidig ålder, när hjärnan varit för ung för att bearbeta stressen.

Svåra känslomässiga upplevelser trängs bort in i Amygdala där de lever kvar som implicita eller undermedvetna minnen. Dessa minnen aktiveras i form av fysiska responser snarare än renodlade visuella minnen. Man kan säga att kroppen minns det medvetandet glömt. Amygdala agerar på information från våra fysiska sinnen och svarar tillbaka genom omedelbara kroppsliga reaktioner. Vad händer till exempel när vi ser en bil komma emot oss. Ja det beror på hur vi bedömer situationen. En person som tidigare blivit påkörd men överlevt kanske tänker: ”Bilen kommer att döda mig! Hjälp!!!” Amygdala signalerar omedelbart till Hypotalamus som via delar av hjärnstammen aktiverar ANS och SNS. Rädsla och alla fysiska processer sätts igång för att klara av att fort hoppa åt sidan.

Hypotalamus – ett informationsnav (del i limbiska systemet) Hypotalmus styr Autotoma Nervsystemet, ANS, genom att skicka signaler till körtlar så som hypofys, sköldkörtel och binjurar om att avsöndra hormoner. Hypotalamus sänder sina signaler till hjärnstammen vid ryggmärgskanalen. Hypotalamus mottar information från många inre organ så som hjärtat, vagusnerven, magsäck och matsmältningssystem och huden. Hypothalamus har ingen uppfattning om faran är verklig eller inte utan reagerar med samma stressrespons oavsett. Hypotalamus ingår tillsammans med hypofysen och binjurebarken i den så kallade stressaxeln som frisätter stresshormoner varibland kortisol, noradrenalin, adrenalin med flera ingår

Hjärnstammen och kamp och flyktreaktioner
Hjärnstammen sitter i närheten av ryggradens början. Hjärnstammen består av delar såsom hjärnbryggan och förlängda märgen. I hjärnbryggan finns funktioner för reglering av sömn och vakenhet. Förlängda märgen och hjärnbryggan reglerar andning. Vid upplevt hot, stress och traumatisk upplevelse kommer man exempelvis att hyperventilera, andas mycket ytligt eller hålla andan helt. Hjärnstammen transporterar signaler om att starta kamp- frys- flyktreaktioner med enda fokus att säkra överlevnad, skaffa mat och skydda oss mot fara. Dessa centra har radar inställd på rädsla och agerar automatiskt, omedelbart vid minsta hot och fara. Här finns ingen förmåga till eftertanke eller konsekvenstänk.

Hjärnstammens Locus Coeruleus och kamp och flyktreaktioner
I Hjärnstammen sitter ett område Locus coeruleus som forskning funnit viktig för diagnoser som PTSD, depression, ADHD, ångestsjukdomar. Här sitter viktiga funktioner för att återställa kroppen från stress till vila, där homeostas funktionen återreglerar kroppen från ytterlägen till balans. Merparten av styrning av signalsubstansen noradrenalin utgår härifrån. Noradrenalin är även den viktigaste signalsubstansen hos det sympatiska nervsystemet. Den som utsatts för trauma kommer att uppleva kronisk och överdriven oro och lätt återuppleva stress. Naturlig homeostas har satts ur spel vid PTSD, depression, ADHD och ångestsjukdomar. I studier av deprimerade har man till exempel sett halten noradrenalin varit låg.

Locus coeruleus reglerar även sömn och vakenhet. Den som har utsatts för trauma kan ha svårt att sova på grund av oförmåga till nedvarvning. Eller så är man alltid trött fast man sover mycket. Det sker på grund av homeostas rubbingar.

I Locus coernuleus regleras upplevelse av smärta. Locus coernuleus styr hormoninsöndring relaterat till smärta.

I en frisk person kommer sympatiska systemet aktiveras med lagom mycket stresspåslag när individen behöver. Men därefter återgå till parasympatiskt viloläge kommer när det behövs. Homeostas ser till så att individen inte fastnar med hög stresshalt när kroppen är stilla. Men vid stressjukdomar har stressnivåerna blivit nästan kroniskt höga även när kroppen är stilla.

I Locus coernuleus finns minne och förmåga till flexibelt beteende, uppmärksamhet och impulskontroll. Brist på homeostas kommer försvåra förmåga till flexibilitet, uppmärksamhet och impulskontroll.

Sammanfattning av limbiska systemets arbetsfunktion
Sammanfattningsvis så kommer sensorisk information först till Thalamus som väljer ut vilken information som är relevant för individens överlevnad. Informationen släpps sedan igenom till Hippocampus. Här jämförs informationen blixtsnabbt med lagrade minnen av tidigare hotfulla situationer. Om något nu känslomässigt liknar tidigare hot så skickas informationen om hot och fara till Amygdala. Amygdala signalerar allvaret och sänder vidare budskapet till Hypothalamus som via hjärnstammen aktiverar det autonoma nervsystemet och med hormoninsöndring och kamp- och flyktreaktionerna.

Limbiska systemet bearbetar information fortare än neocortex, hjärnans övre delar. Här avgörs om inkommande information utgör ett hot redan innan vi är medvetna om fara. Limbiska systemet är inställt på att fortare leta efter negativ information än positiv i syfte att prioritera vår överlevnad. Systemet är således inställt på negativ förväntning som kan förklara varför det oftare är lättare att minnas det negativa än det som varit positivt. Man kan säga att limbiska systemet inte är bra på förnekelse. Minsta tillstymmelse om fara kan orsaka intensiva känslor och obekväma fysiska sensationer och få individen att utföra impulsiva och aggressiva handlingar. Som kan vara fallet vid PTSD.

Ursprungligt trauma finns lagrat det Limbiska systemet. Vid relativt små stimuli kan traumat vakna till liv och återföra kroppen till den ursprungliga reaktionen.

Vanliga symtom på disreglering, störningar i homeostas i ANS.
Migrän, huvudvärk, vertigo, högt blodtryck, hjärtarytmi, dysfunktion i ANS med blodtrycksfall och illamående (POTS), kroniskt trötthetssyndrom (CFS), komplext regionalt smärtsyndrom (CRPS), fibromyalgi, Irritable Bowel Syndrome (IBS), Chronic Fatigue Syndrome (CFS), astma och autoimmuna sjukdomar.

Vid kronisk stress dras förbindelserna mellan nervceller tillbaka och blir mindre. Det leder till försämrad kommunikation mellan nervcellerna.

Forskning har visat att hjärnbarken i ett område i pannloben är tunnare hos människor med utmattningssyndrom. Här finns centra för koncentrationsförmåga finns bland annat här samt organisations- och planeringsförmåga. Dock visade forskning att hjärnbarkens volym kan återställas och bli normal igen. Efter två år hade hjärnbarken återställts hos dem som undersöktes.

Ett annat område i hjärnan som också förtunnas vid utmattning är Striatum. Striatum är ett område som påverkar minne, känslor, språk, val av beteenden samt rörelseförmåga. De patienter upplevde mental trötthet hade tunnare striatum än de med mindre mental trötthet.

Amygdala är ett annat område som påverkas vid utmattningssyndrom. Tekniker för avbildning har visat uppförstorade Amygdolor hos utmattade. Man såg att aktiviteten förändrats mellan Amygdala och andra delar av hjärnan. Amygdala styr våra reaktioner på omvärldsförändringar utifrån kamp-, flykt- eller frysresponser. Förändringar kan väcka mycket rädsla hos den som är utmattad eller traumatiserad.

https://www.hjarnfonden.se/2017/12/vad-ar-stress-och-vad-hander-i-kroppen-nar-vi-stressar

Traumatic symtoms are not caused by the ”triggering” event it self. They stem from frozen residue of energy that had not been resolved or discharged; this residue remains trapped in the nervous system where it can wreck havoc in our bodies and spirits.” Peter Levine PhD:

TerapiBehandlingar ger Top Down” Terapi – Samtal för att återknyta till vem man är genom att prata om minnen och upplevelser. Vi bearbetar problemen genom intellektets förmåga till insikt genom InreDialog, Drömtolkning.
TerapiBehandlingar ger “Bottom Up” Terapi – Somatisk terapi där traumaerfarenheterna så som kamp, flykt, frys, kollaps reaktionerna undersöks utifrån ett fysiskt perspektiv. Genom anding, rörelse, massage, toning lever kroppen ut det den lagrat och vi kan känna oss mer lugna, lätta och fria

Referenser:

UNDERSTANDING TRAUMA:
OUR BODY, MIND & EMOTIONS
Prema McKeever, M.Sci, BBTRS Practitioner

https://www.1177.se/liv–halsa/sa-fungerar-kroppen/sa-fungerar-hjarnan/

https://sv.wikipedia.org/wiki/Hj%C3%A4rnstammen

https://sv.wikipedia.org/wiki/Lillhj%C3%A4rnan

https://sv.wikipedia.org/wiki/Locus_coeruleus

https://sv.wikipedia.org/wiki/Limbiska_systemet

https://sv.wikipedia.org/wiki/Mellanhj%C3%A4rna

https://sv.wikipedia.org/wiki/Perifera_nervsystemet#Autonoma_nervsystemet