Behandlingar

Mer info om det Undermedvetna samt kraften i medveten Visualisering

TerpiBehandlingar undersöker:

Undermedvetet eller Omedvetet? Vilken ord ska vi för det första kalla den informationsbank vi besitter vars innehåll vi inte är medvetna om? Psykoanalysens fader Sigmund Freud använde sig av ordet det Omedvetna. Freud menade att det ordet bäst beskrev förbjudet psykiskt innehåll bestående av bortryckta opassande primitiva och instinktiva impulser. Barnets olika beteenden och uttryck som kulturellt och familjestrukturellt inte tillåtits måste undertryckas och förträngas och skapar då ett ”skikt” som förblir omedvetet. Människor börjar i regel mycket tidigt med trycka ner impulser till det Omedvetna. Freud ansåg att det inte gick att komma åt Omedveten information utan hjälp av en psykoanalytiker

Ordet det Undermedvetna myntades av psykologen Pierre Janet. Han ansåg att människan besitter en informationsbank som för tillfället inte är medveten men som man med eller utan hjälp kan göra medvetet. Själv föredrar jag detta ord, det Undermedvetna, då jag är övertygad om att vi kan medvetandegöra det som finns i det Undermedvetna. Dock tror jag likt Freud att det som vi inte tillåtits utveckla under uppväxten tryckts ner till en omedveten och undermedveten nivå.

Dörrar till det Undermedvetna öppnas när vi slappnar av, mediterar, använder vår kreativitet, när vi sover och drömmer.

Det medvetna är det vi är medvetna om. Det är de rationella resonemang, tankar, minnen, känslor som vi har medveten fokus på. De tankar, upplevelser och känslor som uppstår av okänd anledning poppar helt sannolikt upp från Undermedveten nivå. De situationer vi inte klarar att förstå, hantera och släppa hamnar i det Undermedvetna i form av stress och spänningar i muskler och som oförklarliga ångestladdade, sorgsna eller arga tankar. Det Undermedvetna inkluderar kroppens funktioner. Andning, puls, blodomlopp, lymfsystem svarar an på så väl medvetna som omedvetna stressbeteenden och tankar. Stress och negativitet ger försämrad sömn, förhöjt blodtryck, minskad eller ökad aptit och mängder med andra symptom och sjukdomar.

Så svaren på frågorna om Hur och Varför Kropp och Psyke håller kvar olika stressmönster finns att hitta i det Undermedvetna.

Både det medvetna och det undermedvetna formar tankarna och känslorna. Varje tanke är lika med någon form av känsla med motsvarande kroppslig respons. Rent fysiologiskt är känslor aktiveringar av olika signalsubstanser, peptider och hormoner. Vid stress, sorg, ilska och rädsla utsöndras helt andra ämnen i kroppen än vid glädje och kärlek. Ilska och rädsla innebär att det sympatiska nervsystemet satts igång med utsöndringar av kortisol och adrenalin. Vid glädje och entusiasm så ät det parasympatiska nervsystemet påslaget med utsöndring av må-bra-substanser så som oxytocin, endorfin, serotonin, dopamin.

Stress innebär en komplicerad samverkansprocess mellan nervsignaler, neurotransmittorer, hormonsystem och immunsystem. Stress slås på och varar under lika lång tid som man tolkar en situation som hotfull. Svar på orsaken till att man tolkar en situation som hotfull går att finna i det undermedvetna.

Nyare stressforskning visar att det finns olika typer av stress som är kopplade till olika sätt att hantera stress. Så olika stressreaktioner innebär aktivering av olika fysiologiska samverkanssystem mellan olika organ, hormoner, transmittorsubstanser med mera. Vissa forskare skiljer mellan två olika stressgrupper. En grupp hanterar stressen genom att gå till försvar med ”fight-flight” som reaktion och en grupp med ”underkastelsereaktion” som strategi. ”Fight-flight” aktiverar adrenalin och noradrenalin som utsöndras även vid aktiv ansträngning som när vi högpresterar. Stressreaktionen ”underkastelse” involverar hormonet kortisol. Kortisol ökar vid reaktioner som passivitet, hjälplöshet samt vid långvarig stress.

Varför vi reagerar med underkastelse eller med fight-flight kan vi också finna svar på i det omedvetna.

Båda dessa stressystem skadar kroppen fast på olika sätt och genererar på sikt sjukdomar. Exempel på stressjukdomar är: hjärt- och kärlsjukdomar, hjärtinfarkt, magsår, sömnproblem, utmattningssyndrom, depression, försämrad matsmältning, förstoppning, försämrat immunförsvar, koncentrationssvårigheter, inflammationer i muskler och leder. Dessa sjukdomsprocesser engagerar det omedvetna till hög grad. Det visar att vi har en mängd upplevelser och informationer som vi inte orkat eller klarat av att förstå, processa, integrera och bli klokare av. Det visar att vi uppfattar tidigare upplevelser som överväldigande och förskjutit bort det. Kroppen som är det omedvetna handskas med informationen genom olika fysiska stressreaktioner.

För att läsa mer om stressrelaterade sjukdomar: https://www.doktorn.com/artikel/vad-händer-i-kroppen-vid-stress

Den stressade har allt att vinna på att lära sig bra coopingstrategier, till exempel avslappningmetoder så som meditation, yoga m.m. Att göra eller tänka på något som ger känslor av lugn och glädje startar andra positiva kemiska processer än de vid stress. Endorfiner har en läkande effekt på de skador i kroppen som stress har medverkat till. Det finns cancerpatienter som vittnat om att deras cancer läkt utan mycket hjälp från sjukvården. Att lära sig metoder stimulerar endorfiner är att erbjuda sig själv läkning. Endorfiner bryter de negativa känslornas stresspiral och deras nedbrytande kroppsliga följdverkan.

För att kunna bearbeta reaktionsmönster av stress, rädsla, oro, ilska behöver man hitta in i det Undermedvetnas informationsbank både psykiskt och fysiskt. Vår medvetna föreställningsförmåga har samma kraft på det autonoma nervsystemet som när vi låter upplevelserna löpa fritt och som vanligt. Medveten vision och föreställning skapar rörliga scenerier som lever sig själva som en dröm om natten. Skillnaden är att du kan stanna upp ditt scenverk när som helst för att undersöka, skapa en mer positiv riktning och få inre svar som berikar på djup nivå.

Candace Pert (1946 – 2013) amerikansk forskare inom området ”brain biochemistry” såg hon att känslor inte är annat än en mängd av peptider och hormoner i kroppen som skickar kemiska meddelanden mellan sig. Detta är budskap som påverkar kemin i varje cell i vår kropp

Varje känsla har en unik molekyl med motsvarande receptorer på mottagarceller. När denna unika molekyl passerar receptorn i mottagarcellen så uppstår en laddning inne i cellen. Denna laddning förändrar cellens elektriska frekvens liksom dess kemi. Receptorer sitter på varje cell i kroppen och verkar som små elektriska minipumpar.
När våra känslor förändras rusar en ny form av peptid genom kroppen och hjärnan. Så förändrade känslor förändrar samtidigt kemin i varje cell. Enligt Pert så skapar peptiderna en elektrokemisk laddning med utstrålning både inuti och utanför kroppen. Precis som enskilda celler har en elektrisk laddning som skiftar beroende på känsla, så har hela kroppen en laddning. Man kan likna människan vid en elektromagnet som genererar positiv och negativ laddning. Den elektrokemiska laddningen uppstår för att olika elektriska signaler skickas ut genom vibrationer. Vi har på så vis likhet med en vibrerarande stämgaffel. Vår känslor skickar ut vibrationer och de når andra människor som påverkas. Vi både utsänder vibrationer och tar emot vibrationer från andra.

Peptidhormoner påverkar både hjärna och kropp och involverar även våra minnen. Minnen och tidigare erfarenheter innehåller känslor som existerar som känslomässiga peptider i kroppen. Peptiderna, är ”känslomolekyler” som översvämmar hela vår kropp. På så vis utgör kroppen det omedvetna sinnet. Känslor är inget som konventionell medicin har intresserat sig mycket för, men känslorna är nyckel till att förstå hur kropp och psyke påverkar varandra menade Pert.

De känsloskiftande peptiderna är de som får blodkärl att vidgas när vi rodnar när vi till exempel tänker på något pinsamt. Peptider är också involverade i när en begynnande tumör läker på naturlig väg. Pepiderna eller ”känslomolekylerna” skickar då kemiska budskap till immunceller att förstöra tumören. Pert skriver i sin bok att meditation eller visualiseringr tekniker som kan sätta igång en sådan läkningsprocess.

Hon menade vidare att känslor, särskilt de som känns och utsänds av människor i en högre maktposition, snabbt sprider sig och reproduceras till människor omkring dem. Dessa känslor kan liknas vid smitta eftersom vi fysiskt ”överför” dem, antingen med avsikt eller inte, till andra som tar upp dem. Känslor är vibrationer. Maktens känslor inför olika företeelser är det som människor på underliggande nivåer kommer att adaptera till oavsett det är negativa eller inte. Den så kallade ”åsiktskorridoren” som idag bland annat debatteras i svenska sociala medier är just ett smeknamn på detta fenomen. Åsiktskorridorer skapas av folk i bärande samhällsbefattningar och uppträder när folk på lägre nivåer upplever att de inte får tycka och tänka annat än det som den etablerade makteliten tycker.

Relaterad bild
( wikipedia)

Perts forskning tydliggör också att försök att medvetet och kognitivt undertrycka känslor är dömda att misslyckas. Undertryck har visat sig intensifiera känslor, inte eliminera dem. Det är bra att använda sin intelligens till att notera och transformera negativa tankar och känslomässiga vibrationer till djupare insikter och mer positiva känslor. Då höjer vi vibrationerna från våra känslor och förbättrar meddelandena vi skickar till varje cell i vår kropp samt till våra kollegor och nära och kära.

Pert menade att lycka, eufori är en viktig funktion i hjärnan och kallade det för ”the bliss response”. Eufori är ett normalt och naturligt tillstånd. Vid eufori så tar en receptor för eufori upp motsvarande neurotransmittor. Pert kallade de receptorer som kemiskt plockar upp endorfiner för opiatreceptorer. Endorfiner är neurotransmittorn för eufori. Endorfiner släpps i hjärnan och kroppen som svar på känslomässiga glädjetillstånd och fysiska aktiviteter. Endorfiner aktiveras till exempel vid träning och när vi känner omsorg, omvårdnad.

Prefrontala cortex är hjärnans mest avancerade del och ansvarar för våra mest komplexa resonemang, beslut och bedömningar. Denna del av hjärnan är fulladdad med opiatreceptorer som kan möta aktivering av endorfiner. Prefrontala cortex är indränkt i receptorer för endorfiner och som gjord för att vi ska använda eufori och känsla av tillfredsställelse när vi tänker, konkluderar och fattar beslut. Dessa receptorer såg man var drivande när individen kände lycka och eufori. Så när när endorfinerna är aktiverade, det är då vi fungerar optimalt. Eufori, lycka är vårt naturliga tillstånd, men miljö, uppväxt och samhälle blandar sig i. De flesta i industrialiserade samhällen har förlorat kontakt med eufori och lycksalighet. Medan ursprungsbefolkningar har omedelbar förståelse för det här. I moderna samhällen är vi ständigt på jakt till nästa upplevelse. Så vi måste lära oss att känna lycka, harmoni som något som är naturligt inneboende i allt och i varje ögonblick.

Att komma tillbaka till mer naturliga tillstånd av lugn och glädje är en process som tar år. Avslappning och kreativitet kan innebära ett steg närmre till naturligt lugn och glad. En eller kanske flera känslor kan vara byggstenarna i begränsande mentala övertygelser om världen och livet. Situationer som en gång i livet väckte stark rädsla, oro, ångest, ilska, stress, sorg, panik, skuld och skam kan fortsätta att stressa oss på samma sätt år efter år. När vi är oroliga, deprimerade, arga men kan inte alltid förstå varför så handlar det om förträngda orsaker.

Genom visualiseringsförmågan kan vi närma oss svårare känslor och bearbeta dem så att de inte längre styr oss. Att minnas när känslan uppstod eller upplevts som starkast kan ge självförståelse och därmed lättnad.

När vi använder medveten visualisering så får vi också tillgång till intuitionen. Vi skapar kontakt med vad som är rätt och fel för oss, vart våra gränser för vad vi vill och behöver. Vi kan bättre förstå ofta uppstådda situationer, känslor, beteenden.

https://www.6seconds.org/2007/01/26/the-physics-of-emotion-candace-pert-on-feeling-good/

https://www.smithsonianmag.com/arts-culture/review-of-molecules-of-emotion-157256854/

http://www.careit.com/content/pub/programinfo/stress_stressreaktionen2.asp