En människa har tillgång till många olika personlighetsdrag, känslor och beteenden. Vi kan till exempel bete oss som en person när vi är glada och på ett helt annat sätt när vi är arga eller ledsna. Vi kan ha ett personlighetsdrag då vi är sociala, glada och tycker om att skämta. En annan del av oss tycker kanske om att hjälpa till och finnas där för andra. Dessa delar har sina olika karaktäristiska uttryckssätt med tillhörande känslor och beteendemönster.
Dessa personlighetsdelar kan vi gå i dialog med. Om du till exempel är arg så kan du försöka lyssna på hur du pratar med dig själv, lyssna på inre dialog med dig själv. Vad tänker du när du är arg? Varför är du arg? Vem eller vad är du arg på? Vad behöver delen för att bli mindre arg? Låt den här ilskan få uttrycka allt den behöver även om informationen tycks irrationell, konstig eller annat. Att skriva ner vad den säger kan vara ett sätt att samtidigt förhålla sig lite objektiv till informationen. Under tiden försöker du bemöta den här delen eller draget av dig som om den vore din bästa vän i nöd. Du försöker alltså vara din egen empatiska nyfikna vän. Frågorna behöver ställas på ett respektfullt och intresserat sätt.
I Inre Bildterapi är detta ett av sätten vi bemöter ansträngande situationer, känslor, beteenden.
Genom medkännande och nyfikna frågor kan vi förstå mycket om oss själva och de problem vi har och möter.
Genom frågor kan vi finna orsaker till saker vi tidigare inte förstått. Det kan leda till att vi vill sluta med vissa beteenden, vi börjar respektera oss bättre när vi inser saker vi inte tidigare insett.
När vi önskar möta våra problem i dialog, kan vi ber vårt problem ta formen av en personlighet. Små barnversioner av problemet kan nu också uppstå. Detta är vanligare som svar på frågor om när i tid reaktionen, problemet uppstått. Uppstod reaktionen tidigt i livet så kan vi skymta eller tydligt se ett barn inför vår inre syn. Vi kan också komma att möta vårt reaktionsmönster enbart i form av fysiska sensationer i vår kropp, eller som känslor. Ibland kommer minnen eller fragment av minnen upp. Att ha skapat en plats, ett tillstånd av lugn och medkänsla inom oss när detta händer underlättar mycket. I mötet med våra delpersonligheter ger vi dem tillåtelse att få berätta vad de varit med om och de får uttrycka allt de känner och behöver. Vi frågar dem och undersöker tid och rum kring dem så mycket vi kan. Vi tar reda på vilka slags känslor de bär på, vad de kämpar med, vad de behöver nu och framåt och hur de bäst kan släppa det tunga de ofta bär på.
Information kan komma i form av bilder, symboler, fysiska sensationer, tankar
Inre bilder, symboler, associationer och infall. I Inre Bildterapi är associationer och infall till tanke- och känslomässiga reaktioner viktiga att ta fasta på. Vi välkomnar och undersöker den information som dyker upp när vi ber om associationer och infall. Dessa kommer när du tänker på ditt problem och är då i resonans med ditt problem. Associationer och infall kommer som tankar, bilder, symboler, känslor. De återger och synliggör ordlösa stämningar, känslor och budskap. Till exempel så kan en stormig naturscen vara det som i stunden bäst fångar en känsla eller tillstånd. Ibland kan problemet ta sig formen av ett ledset, förringat barn eller som en stressad delpersonlighet.
Föreställning är något vi hela tiden använder när vi tänker. Vi kan inte oroa oss eller tänka ut något för framtiden utan föreställningsförmågans inre bilder. Och med våra tankar kommer ofta även olika känslor och stämningar ofta utan att vi är medvetna om det.
I denna typ av terapi går känslorna i resonans med föreställningsförmågan och associationerna. Vi blir då känslomässigt synkroniserade med förloppen i inre bilder, associationer, inre barn och delpersonligheter. Föreställningsförmågan är en del av kraften bakom den psykiska och känslomässiga läkning/förbättring som sker.
Acceptera och förstå även det irrationella, destruktiva = terapi.
Här en youtube med intervju med skaparen av IFS-terapi (Internal Family System) Dick Schwartz
Ett irrationellt eller destruktivt beteende kan uppstå som det enda sättet vi kunnat hantera en smärtsam händelse i det förflutna. Många av våra handlingsstrategier har vi lärt under barndomen. När dessa strategier är dysfunktionella så kan de ses som skyddsmekanismer eller försvar och reaktionssätt vi behövde ta till i överväldigande situationer tidigare i våra liv. De lever sedan kvar i oss som känslor som vi inte klarat att hantera och förstå. När dessa lever kvar kan de får oss att bete oss irrationellt.
Det finns alltid en självbevarande aspekt, till och med i självskadande beteenden. Inre kritiska röster kan ha uppstått som överlevnadsstrategier för att anpassa oss i en negativ ibland hotfull omgivning. Självkritiska tankar och röster inom oss är ofta ekon av hur våra föräldrar mötte oss som barn.
Obearbetade händelser kan skapa fysiska spänningar och sjukdomar som följd.
Om vi lämnar händelser obearbetade så kan det leda till fysiska spänningar och smärtproblematik. Detta kan i förlängningen skapa sjukdomar. Inre Bild-, Barn- & DelpersonlighetsTerapi kan även synliggöra och bearbeta känslor som byggt upp fysiska problem, sjukdomar och smärta. Metoden tydliggör och kan kommunicera med känslomässiga aspekter av fysiska problem.
Delpersonlighets- & Inre Barn terapi kan ge dig tydliga, påtagliga bilder på känslorna du undviker eller flyr ifrån. Det kan hjälpa dig att frigöra energi till bättre sätt att ta hand om dig. Din föreställningsförmåga är fantastiskt kreativ och kan ge dig läkande insikter och visa dig snillrika vägar framåt.
Inre bildterapi inspireras av IFS Internal Family System, Hypnostekniker, PartsWork, Completion process, Inner-Child- metod, visuella delar inom Shamanism.
Hjärnans tidiga utveckling är viktig för hur individens framtida liv kommer att bli. Men hjärnan fortsätter att växa livet ut. Enligt forskare har hjärnan en medfödd förmåga att adaptera till nytt och förändra sig genom att skapa tillväxt i nervförgreningar. Hjärnans förmåga till tillväxt kallas neuroplasticitet. Neuroplasticiteten påverkas av de livserfarenheter vi gör, den miljö vi vistas i, de relationer vi har samt hur väl vi önskar lära oss av och adaptera till livsförändringar.
HJÄRNANS PERSONTYPISKA NEUROSTRUKTUR VÄXER FRAM GENOM VÅRA TIDIGA ERFARENHETER
Hjärnans strukturer växer fram genom samtidig kontakt med anhöriga. Upplevelser och erfarenheter under tiden som spädbarn och till och med som foster kan lägga grunden till vår personlighet. Tidiga erfarenheter kan påverka vilka gener ur vår genbank som stärks, utvecklas samt på vilket sätt. Detta formar vår personlighet. Nervbanor i våra många hjärnstrukturer kommer att stimuleras och skulpteras olika, öka eller minska utifrån de erfarenheter vi gör. Detta pågår livet ut.
OTRYGG ANKNYTNING OCH UTVECKLINGSTRAUMA
Utvecklingstrauma startar redan under tiden i livmodern och ackumuleras genom barndomen. Barnet lär sig att reglera stress genom att föräldern kunnat spegla och lugna barnet på adekvat sätt. Vid otrygg anknytning så finns ingen där som kan lära barnet hur det kan lära sig reglera och lugna ner sina känslor. Misslyckade tidiga kontaktförsök leder till traumatiska känslor utan anhörigstöd för hur att reglera dessa. När ingen finns där som stöd och tröst och som kan bringa klarhet i uppstådda situationer så kommer förvirring och stress byggas upp fysiologiskt såväl som psykologiskt. Misslyckade aknytningserfarenheter lagras som implicita minnen i limbiska systemet vilka sedan kommer uttryckas som automatiska somatiska stressreaktioner. Relationsbyggande och kontaktförsök ligger sedan till grund till mer eller mindre misslyckande relationsmönster i vuxna år.
Dock är hjärnan formbar och går alltid att träna även om man haft en sämre start i livet. Med hjälp av en vän, partner eller terapeut är ominlärning och läkning av otryggt anknytningsmönster vanlig.
UTVECKLINGSTRAUMATS NEUROBIOLOGI
Ju mer stress barnet upplever desto mer aktivt och rikt på nerver och vävnad blir de neurala nätverken i hjärnan som är aktiva under stress. Det är områden i det limbiska systemet med Amygdala samt Hypotalmus – Talamus – Binjurebarken det så kallade HPA-Stress- axeln. För mer om det limbiska systemet läs bloggen ”hjärnskola”. Dessa nätverk och organstrukturer kommer att förstärkas hos stressade barn. Häga nivåer av stress byggs upp bland annat genom i brister i kontakt, samvaro och interaktioner med omsorgsgivare och viktiga andra. Kvalitet och kvantitet på ögonkontakt, tonfall och ansiktsmimik har stor påverkan på olika neurala nätverk. Kortare eller längre störningar i kontakt i tidig barndom kan medföra att HPA-nätverket växer och ge olika grader av stressreaktioner för lång tid fram i livet.
Mindre trygga omsorgsgivare kan medvetet eller omedvetet inrikta sig på att aktivera HPA-Axeln hos barnet som en del av samvaron och uppfostran. Ju mindre trygg uppväxt en förälder själv har haft har desto större risk att dennes psykiska mående oavsiktligt kommer att aktivera HPA-axeln hos barnet. Barn som har en lätt aktiverad HPA-axel blir oftare upprört, argt, ledset, oroligt, klängigt, undvikande, ensamt eller får andra överdrivna beteenden. När barnet inte låter sig lugnas eller klarar av att lugna sig själv kan detta indikera att det har ett otryggt anknytningsmönster.
För att bygga upp ett tryggt anknytningsmönster så behöver barnet uppleva en tillgänglig och närvarande omsorgsperson. En person med snälla ögon att titta in i, ett vänligt tonfall och med ansiktsmimik som inte alltör ofta röjer bakomliggande negativa känslor.
APUNGES BETEENDE VID FÖRLUST/SEPARATION FRÅN SIN MAMMA – studie från 1984 – Parellell med människans beteende
På grund av de många parallellerna med mänskliga beteenden valde ett forskarteam vid Institute of Medicin att studera icke-mänskliga primater. Djur visar samma slags känslor som människor och har många liknande biologiska funktioner. Studien ville få svar på som händer när apungar hindras från kontakt med sina omsorgsfigurer. Detta för att få bättre kunskap i hur sorg uppstår och för att kunna dra paralleller till mänskliga reaktioner av sorg och förlust. Vad man såg var att sorgens uttryck hos apungar i princip är identiskt med mänskligt beteende.
En sann historia om en liten apunge
Forskarteamet följde en 6 månader gammal aphane som de separerade från dess mamma. Apungen lekte först bekymmerslöst med två andra apungar när han upptäckte att hans mamma försvunnit. Det gjorde honom fort upprörd. Han rörde sig snabbt i rummet och började skrika och gråta. Han slutade genast att leka med de andra apungarna och upphörde att utforska leksaker och föremål i rummet. Han visade ett distraherat, okoncentrerat beteende. Hans kompisar försökte locka tillbaka honom till nya lekar vilket resulterade i korta förvirrade möten. Han grät som ett spädbarn och fortsatte att söka efter sin mamma.
Efter några timmar lugnade apbabyn ner sig något. Dock uppstod olika händelser som åter triggade igång kraftfulla gråtattacker och känslomässiga reaktioner. Tiden för insomning utlöste gråtattacker och agitation. Utbrotten minskade gradvis. Han drog sig alltmer undan och inriktade sina aktiviteter enbart mot sig själv. Han beteenden blev repetitiva, han började suga på tummen och manipulera sitt kön. Ungen blev allt mer uppgiven, letargisk och svarade allt mindre på kontaktförsök. Snart klarade han inte hålla sin kropp normalt upprätt. Hans ansikte vändes neråt och han blundade ofta fast han inte sov. Det depressiva beteendet fortskred i oförminskad form under lång tid därefter.
(Institute of Medicine (US) Committee for the Study of Health Consequences of the Stress of Bereavement; Osterweis M, Solomon F, Green M, editors.) https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK217852/
Från detta går att dra ganska tydliga mänskliga paralleller. Studier visar att det räcker med att omsorgspersonen är psykologiskt frånvarande, till och med för bara en kortare tid för att skapa oro i barnet.
Otrygg anknytning gör att mödrar bland Makaker apor misshandlar sina avkommor
Varning för starka bilder
Ett annat forskarteam undersökte orsaken till varför vissa mödrar bland Makake apor misshandlar sina avkommer. Forskarteamet följde en apmamma som endera misshandlade eller ignorerade sin apunge när denna sökte omsorg. Teamet konstaterade att modern samtidigt med sina destruktiva beteenden även visade tecken på intensiv ångest i relationen till sitt spädbarn. De gjorde antagandet att modern led av en känslomässig störning som kan jämföras med Bolwbys modell för Otrygg anknytning.
Här en Youtube med apmamma som visar god omsrorg om sin unge
Studien pekar på att anknytningsstörningar är orsaken till att mödrar misshandlar sina ungar, för djur så väl som för människor. (Ambivalence in monkey mothering. Infant abuse combined with maternal possessiveness)
• När stress- och HPA-axeln aktiverats till kroniska nivåer så hindrar det barnets kapacitet att själv sänka sin ångest. Detta är orsaken till varför traumatiserade barn ofta överreagerar vid mindre stressorer och sedan har svårt att hitta lugn själva. • Känslomässigt och fysiskt passiviserat nedfryst stelnat läge, hyperaktivitet, hyperalert, dissociativt tillstånd. • Sociala möten sker i paradoxen av att både vilja närma sig och samtidigt undvika andra. • Ofta uppleva kamp-flykt-frys reaktioner i ett slags nedfryst läge utan förmåga att agera. • Kroniskt hyperalert tillstånd, rädsla, ångest med störningar på minnesförmåga och koncentration. • Hjärnan ställs på högvarv när trauma är kronsikt ställt in perceptionen att scanna av omgivningar. Detta för att förutse och kunna försvara sig från nya framtida attacker och trauma. • Hypersensitivitet gentemot stimuli som kan vagt påminna om det ursprungliga traumat.
Kroniska skuldkänslor, skam, självklander och låg självbild – ofta symtom på utvecklingstrauma.
Kronisk skam som beståndsdel i ett otryggt anknytningsmönster uppstår när tidiga basala behov av närhet, förståelse, omsorg inte tillgodosetts. När önskan eller krav om känslomässig kontakt eller behovsuppfyllelse avbryts i barnet skapas skam, smärta. Barnets tolkning av sina normala behov blir att dessa är fel, destruktiva och belastande. Barnet tenderar då att bygga sin självbild utifrån brister i bemötande från omgivningen. Det kan börja tolka sig själv som att de är en börda, en belastning, att deras själv är destruktivt, avskyvärt, dåligt. De kan börja uppleva att de förtjänar eller inte ens ser igenom destruktiva omvärldsbemötanden i form av manipulation, disrespekt, utnyttjanden, nonchalans, svek och till och med våld. Individens tendens till förminskning av effekterna av traumat är ofta stor. De kan hålla en reviderad eller förmildrande uppfattning om de övergrepp de utsatts för. Idéer om att deras förövare har rätt, är kraftfull och har mycket inflytande kan leda till fortgående otrygghet även om övergreppet har slutat sedan länge. Individen kan rättfärdiga sin förövares beteenden genom att tankar att hen är så dålig och förtjänar att bli lågt behandlad. Genom att ”Ont ska med ont fördrivas” så kanske hen kan bli en bättre person. (Vanlig inställning inom sekter) Fysiologiskt och psykologiskt kommer individen att lätt att överväldigas av ångest eller skräck eller stanna i hyperalert läge och känslomässigt ”släcka ner”, stänga av som om man vore en elektrisk apparat.
• Dissociation kan vara vanlig reaktion hos vuxna som resultat av förnekade tidiga omsorgsbehov. Dissociation kan innebära upplevelse av fysisk bortdomning, som att gå i dimma, bli disträ, ofokuserad, okoncentrerad, utanför sig själv, inte vara i kontakt med sig själv och sin kropp. Dissociation kan innebära att inte kunna fokusera och koncentrera sig. • Fysiska smärtsymdrom uppstår ofta som resultat av tidig omsorgsbrist. Många som har befriats från sina smärtsyndrom uppger att det skett först när de i symtomen mött en djupare existerande smärta eller skam.
En viss typ av skam kan få våra kinder att rodna. Men skam kan också kopplas till en djupare fysisk och psykisk smärta. De flesta känner av denna typ av smärta någon utsträckning.
• Skam som affekt kan hindra oss från att fråga andra om hjälp när vi behöver. • Skam är ett hinder för god självkänsla. .
Skam har sämre överlevnadschanser när den bemöts med empati. Att lära sig självempati är avgörande för trauma healing. Välkommen att boka ett träningspass i självempati hos TerapiBehandlingar
Fler referenser:
R. Karr-Morse, M.S Wiley. ”The Role of Childhood Trauma in Adult Disease” P. MC keever . M..Sci B BTRS practioner. Understanding trauma: Our body, mind & emotions.
Psyket är ett invecklat system av många registrerande, transformerande, vidareförmedlande, samberoende organ. Till exempel har kinesisk medicin i årtusenden hävdat att inälvor så som lever, njurar, mage, tarmar och andra inre organ samverkar och formar våra känslor och humör. Nu verkar ökad forskning stödja denna övertygelse
MAGEN SKAPAR KÄNSLOR
Mag- och tarmkanalen är täckt med massor av neuroner och proteiner. Dessa har till uppgift att kommunicera och styra funktioner. Det ingår i ett system av nerver som kallas för Enteriska Nervsystemet ENS. ENS är tillsammans med Sympatiska Nervsystemet och Parasympatiska Nervsystemet en del av det autonoma nervsystemet. ENS förmedlar information till hjärnan om tillstånden i mage och tarm. ENS är involverad i matsmältning men även i att hantera fysiska reaktioner som till exempel stressens påverkan i magen
När vi föds är inte ENS fullt utvecklat ännu. I takt med att vi utvecklas så kommer ENS integreras med både matsmältning och immunsystem. ENS fungerar i samverkan ANS, med stress, kamp- flykt och lugn och ro mekanismerna. Stress under tidig uppväxt påverkar utveckling i ENS negativt ifråga om matsmältningsförmåga, immunförsvar och näringsupptagningsförmåga.
Magen hjälper till produktionen av må-bra-signalsubstanser
Hos varje människa skapas över 100 triljoner mikrober av vilka 80 % finns i tarmsystemet. Mikrober anses stå för produktionen av de 30 huvudsakliga signalsubstanser som förmedlar budskap i våra kroppar. Häribland dopamin och 90 % av serotonin. Mikroberna tar inte bara emot födan, utan hanterar även sensorisk information från yttre stimuli i miljö och sociala interaktioner. Mikrobernas tillväxtmiljö är sårbar för stress, ångest, depressioner. När vi upplever en viss typ av stress så dör även en motsvarande form av mikrober vilket påverkar produktionen av neurotransmittorer/signalsubstanser. Detta påverkar i sin tur hur vi mår i våra kroppar, vilka känslor som alstras, vilka centra som aktiveras i hjärnan ifråga om förmåga eller oförmåga till klarhet, medvetenhet, kreativitet. Störda balanser i dopamin och serotonin brukar observeras hos personer med depressioner, schizofreni och andra psykiska funktionsnedsättningar. Obalans i serotonin- och dopaminnivåer kan även leda till en rad fysiska sjukdomar.
Kanske vi har kroniskt spända axlar, en ofta krånglande IBS mage, eller återkommande migränattacker. I symbolterapi kan vi börja undersöka olika symtom genom inre gestaltande och bildform. Inre bilder kan ge information om när symtomen ökar eller minskar, hur de hänger ihop med olika livshändelser, om budskap finns som vi kan lära oss av, insikter om hur vi kan förbättra tillståndet. Kanske det är möjligt att öppna upp för minnen, känslor så som sorg, ilska och genom detta påbörja en väg mot läkning
SAMBANDET MELLAN MAGEN OCH GOD SJÄLVTILLIT, SJÄLVKÄNSLA
”Magkänsla”, på engelska ”gutfeeling”, är ett uttryck för att vi i magen känner något om en situation utan att vi kan förklara varför. Ett finare ord är interoception. Interoception baserar sig på vår förmåga att uppfatta och agera utifrån de fysiska inre sensationer vi får som gensvar på upplevelser utanför oss. Magkänslan och interoceptionen består av signaler på om vi är i trygghet eller i fara. Att ha god interoception eller magkänsla innebär god självtillit, det vill säga att vi litar på att det vi känner är rätt för oss att agera på. Ju mer traumatiserade eller stressade vi är desto mer tenderar vi att ignorera kroppsbaserade känslor sensationer och interoception. Det leder till att vi känner att vi inte kan lita på oss själva med känsla av allmän otrygghet
SAMBANDET MELLAN MAGEN OCH VÅR PERSONLIGHET
Näringsfrämjande tillväxtmiljö för mikrober sker både genom hälsosam mat och genom positiva, trygga sociala relationer. Stress i uppväxtmiljön kan ge kroniska funktionsförsämringar i viktiga organ. Vid ett stresspåslag kommer processer i immunförsvar, reproduktions- och matsmältningssystem naturligt att kortvarigt avstanna. All energi behövs till kamp- flyktreaktionerna. När krisen är löst eller hotet försvunnit kan alla livsuppehållande processer återgå i cirkulationssystem och organ. Om vi under barndomen ofta eller ständigt känt oss sårade, ofta eller ständigt behövt vara på vår vakt, så kommer kamp- och flyktmekanismerna ofta eller ständigt vara påställda.
Stressnivåerna kan komma att bli kroniskt höga när kroppen alltid är beredd på nya faror. Det tar energi från immunförsvar, matsmältning med mera. Genom barndomen lagras minnesscheman baserat på tidiga interaktioner med anhöriga. Dessa lagras bland annat i hjärnans limbiska system i form av implicita minnen för automatiserade beteendestrategier innehållande kamp och flyktreaktioner. En hel personlighet kan formas utifrån hög aktivering av det sympatiska nervsystemet, SNS. Med ett ofta eller ständigt aktiverat SNS märker vi inte att stress blivit normalläget. Det kan då det vara svårt att förstå hur och varför olika fysiska och psykiska problem uppstått.
Andnings- och Rörelseterapi kan ge bättre magkänsla och bättre interoception
Aktiverande andningsterapi är basen i andningsbaserad traumahealing så som i BBTRS. Det ökar och tränar upp medvenhet om våra kroppssignaler och behov här och nu. Aktiv andning aktiverar sympatiska nervsystemet och genom det kommer vi i kontakt med vår fysiska stress- och traumareaktioner.
Fysisk smärta, spänningar är ofta resultat av kroppens olika sätt att spjärna emot för att slippa kännakänslor
Biodynamic Breath and TraumaReleaseSystem är en terapi som först tränar fokus på trygga sensoriska platser i kroppen. Pendling mellan sensoriskt trygga, lugna fysiska platser sker med aktiverande andning. Aktiverande, kraftig andning intensifierar upp den stress vi tidigare i livet lagrat i kroppen. Under sessionen ges kroppen möjlighet till fria uttryck för att förlösa stressen ur systemet. Rörelse, röstutlevelse, toning, egenmassage, stretch, meditation och varande i trygghetsförknippade fysiska tillstånd är innehållet och träningen. Stressaktiverande andning sker under mycket reglerade former i noga samspel med klient. När stress och traumarespons ökar inom klienten genom andningens påverkan återgår sessionen till den uppövade tryggheten inom individen. Den trygga platsen ger även den självhealing som vi alla är kapabla till.
SOCIAL ÅNGEST, FOBI INNEHÅLLER FÖRVRÄNGD TOLKNING AV MAGENS & KROPPENS SENSATIONER
Social ångest störning (SAD) är ett exempel på där forskning konstaterat att tolkning av fysiska sensationer kommer medverka i den sociala självuppfattningen. I SAD kommer personens negativa förväntan på sociala interaktioner förhindra verklighetsnära tolkning av det som händer. Forskning visar att SAD aktiverar delar av hjärnan så som insula, dorsal anterior cingulate (dACC), dopaminerga systemet (striatum).
Sensoriska tryck, sammandragningar, rörelser i inre organ, i diafragma, andningsrytm är kroppsliga tillstånd som har betydelse för alla individers humör och subjektiva inre värld och reflektioner. När en människa upplever en hotfull situation kommer kroppsliga stressreaktioner att utlösas. Andning kommer att öka och stresshormoner produceras. Kroppen försätts i kamp- och flykt tillstånd med aktivering i muskler och andra organ. För barn är detta traumatiska upplevelser som kommer att integreras med dessas självbild. När sociala situationer tidigt varit problematiska kommer stress associeras till social förmåga. Negativa bilder, känslor, tankar på ”hur jag är” kommer att associeras med liknande situationer. Enbart en tanke behövs på tidigare obehag för att samma alarmerande kroppsliga signaler ska uppstå.
Detta bygger en självbild baserat på misslyckanden. En individ med SAD kommer på så vis att ha en mental negativ förväntan på sin sociala insats. Den negativa förväntningen kommer att överskugga en mer sann tolkning av vad som verkligen händer i sociala situationer. Den negativa förväntningen genererar en slags mental blockering för att korrekt uppfatta de inre fysiska sensationerna så som kommer från till exempel mage, bröstkorg och andra delar. Den mentala föreställningen är alltså inte är synkron med de verkliga fysiska sensationer som uppstår inom individen i en ny social situation. Personen har en stark mental idé om sin sociala insats som ger en förvrängd verklighetsbild. Det förhindrar objektiv analys både av det som sker inom och utom individen. https://cptsdfoundation.org/2019/04/11/the-neuroscience-of-shame/
Hjälp för den med social ångest:
Kroppsmedvetenhet, kroppscanning, självmedkänsla
Kroppsscanning fokuserar på kroppens signaler och sensationer här och nu. Genom daglig träning på att notera sensationer inom en, om så bara 5-10 minuter, känna in varje del kan medföra att vi släpper den mentala tolkningen. Det kan öka insikt för vad som verkligen händer fysiskt i en ångestprovocerande situation. Och även dra bort tankarna från tidigare katastrofskapande bilder.
Att träna på att uppmärksamma och känna in positiva fysiska förnimmelser till exempel genom att sätta ord på dem, kan öka lugn och avslappning. Så som ”avslappad, flödande, varm, mjuk, skön, lugn, pirrande, vibrationer, livfull”. Det i sin tur kan träna uppmärksamheten på att känna det fysiskt positiva även när mer hotfulla triggande situationer uppstår.
Referenser: P. MC keever . M..Sci B BTRS practioner. Understanding trauma: Our body, mind & emotions.
Ordet trauma kommer från grekiskans ord för sår, skada. Trauma som ord brukar förknippas med emotionell smärta, lidande och livsbegränsning. Emotionell smärta uppstår vid oförmåga att ”smälta” en känslomässigt omskakande upplevelse. Händelsen överväldigade oss när vi inte inre resurser för att förstå, bemöta, bearbeta, släppa den och må bra igen. Vid trauma tenderar händelsen efterlämna återkommande minnen, humörsvängningar, fysisk stress, sömnsvårigheter, beroenden med mera. Trauma är en återupprepning av samma stressresponser som uppstod vid den ursprungliga traumatiska händelsen.
Stress varierar givetvis från allvarlig stress till lättare. Visst mått av stresspåslag måste vi ha för att aktivera oss, men bara under en avgränsad tid. Stressen måste sedan avstanna och ge plats åt vila och återhämtning. Stress blir negativ om den stannar kvar, mattar ut oss, skapar fysiska sjukdomar eller pågår som ett led i negativa känslor och tankar. Stress blir negativ om den får oss att utsätta oss för potentiellt farliga situationer och/eller skada oss själva eller andra.
Under en trauma reaktion sker samma eller liknande kemiska fysiska processer som under en stressreaktion. Bara att traumareaktionen är svårare ur alla aspekter. Stress eller trauma, de är inte alltid lätta att skilja åt. Givetvis finns mildare former av stress och trauma och allvarligare mer kroniska former av stress och trauma.
Vi kan ana att vi bär på viss grad av trauma om våra kroppar upplever återkommande stress. Ångest, rädsla, ledsnad, ilska är fysiskt olika reaktionsvarianter på stress. Kanske vi inte minns någon utlösande historisk händelse som kan förklara återvändande negativa reaktioner. Minnesbristen gör det svårt att förstå varför vi får emotionella utbrott eller drama och ofördelaktiga situationer uppstår i våra liv. Stress, ångest och negativa känslor återkommer dock för att de är bundna till vissa givna yttre eller inre sensoriska situationer. Dessa triggar automatiserade minneslagringar i nervsystemet laddade med kamp- flykt- fryspresponser. Det sker som i form av instinktiva instruktioner för hur vi ska bete oss ifråga om kroppsspråk, tonfall, bemötande et cetera så att vi på bästa sätt försvarar och bevarar vår existens.
Trauma påverkar både kropp och psyke, hjärna och nervsystem. Trauma under uppväxt hämmar kognitiv, psykologisk, fysisk emotionell utveckling. De rent fysiologiska stressprocesserna är liknande i alla människor. Medan de utlösande händelserna och orsakerna till stressreaktioner ser oändligt olika ut för olika människor. En uppsjö av olika faktorer kan ge en person återkommande trauma- eller stressreaktioner.
Trauma uppstår och yttrar sig på många olika sätt. Olika trauma har flera dimensioner och samma trauma kan påverka individer på olika sätt. Traumat och dess efterkommande reaktioner yttrar sig med individuella skillnader och är olika i intensitet, långvarighet, svårighetsgrader, komplexitet, frekvens. Trauma kan uppstå med milda till mycket allvarliga och handikappande symtom
Betydelsen av trauma är inte så mycket vad som hände utan mer vad vad dess följdverkan blev. Vilka är reaktionerna som traumat efterlämnade som återkommer igen och igen.
Trauma kan uppstå av en enstaka traumatisk händelse eller av upprepade händelser.
Posttraumatisk Stress Symdrom PTSD definieras enligt följande hos DSM-5 (DSM-5 används som diagnosmanual i svensk psykiatri)
Exponering för faktisk död eller livsfara, allvarlig skada eller sexuellt våld på ett (eller fler) av följande sätt: 1. Själv utsatt för en eller flera traumatiska händelser. 2. Själv bevittnat en eller flera sådana händelser där någon annan drabbats-. 3. Underrättats om att en traumatisk händelse drabbat en nära familjemedlem eller en nära vän. Obs: När det rör sig om faktisk död eller livsfara som drabbat en familjemedlem eller nära vän, måste det ha rört sig om en våldsam händelse eller ett olycksfall. 4. Vid upprepade tillfällen, eller under extrema omständigheter, exponerats för motbjudande företeelser vid en eller flera traumatiska händelser (t ex först på plats att hantera mänskliga kvarlevor; utredare vid polisen som vid upprepade tillfällen konfronteras med detaljer kring övergrepp mot barn)
Ett eller fler av följande påträngande symtom associerade med den traumatiska händelsen föreligger med debut efter att händelsen inträffat: 1. Återkommande, ofrivilliga, påträngande och plågsamma minnen av den traumatiska händelsen. 2. Återkommande mardrömmar där innehållet och/eller affektläget i drömmen är kopplat till den traumatiska händelsen. Obs: Hos barn kan mardrömmar förekomma utan att innehållet har tydlig koppling till händelsen. 3 Dissociativa reaktioner (t ex flashback) där personen upplever det som om, eller handlar som om, den traumatiska händelsen upprepas på nytt. 4. Intensiv eller utdragen psykisk plåga vid exponering för inre eller yttre signaler som symboliserar eller liknar någon aspekt av den traumatiska händelsen. 5. Uttalade fysiologiska reaktioner på inre eller yttre signaler som symboliserar eller liknar någon aspekt av den traumatiska händelsen.
Ständigt undvikande av stimuli associerade med den traumatiska händelsen, med debut efter att händelsen inträffat, vilket visar sig i ett, eller bägge, av följande: 1. Undviker, eller bemödar sig om att undvika, plågsamma minnen, tankar eller känslor om den traumatiska händelsen, eller som är nära associerade med händelsen. 2. Undviker, eller bemödar sig om att undvika, yttre omständigheter (personer, platser, samtal, aktiviteter, föremål, situationer) som framkallar plågsamma minnen, tankar eller känslor om den traumatiska händelsen, eller som är nära associerade med händelsen. 3. Negativa kognitiva förändringar och negativt förändrad sinnesstämning med koppling till den traumatiska händelsen, med debut eller försämring efter att den traumatiska händelsen inträffat, vilket visar sig i två (eller fler) av följande: a) Oförmögen att minnas någon viktig aspekt av den traumatiska händelsen på grund av dissociativ amnesi b) Ihållande och överdrivna negativa uppfattningar eller förväntningar på sig själv, andra eller världen (t ex ”jag är värdelös”, ”man kan inte lita på en enda människa”, ”världen är genomgående farlig”, ”hela mitt nervsystem är förstört för alltid”). c) Ihållande, förvanskade tankar om orsaken till eller konsekvenserna av den traumatiska händelsen, vilket leder till att personen anklagar sig själv eller andra. d) Ihållande negativt känslotillstånd (t ex rädsla, skräck, vrede, skuld eller skam). f) Klart minskat intresse för eller delaktighet i viktiga aktiviteter. g) Känsla av likgiltighet eller främlingskap inför andra människor. h) Ihållande oförmåga att uppleva positiva känslor (t ex kan inte känna lycka, tillfredsställelse eller kärlek).
Markanta förändringar av personens stimulusreaktioner som en följd av den traumatiska händelsen, med debut eller försämring efter att den traumatiska händelsen inträffat, vilket visar sig i två (eller fler) av följande: 1. Irritabel och argsint (redan vid liten eller obefintlig provokation), vilket i typfallet visar sig i form av verbal eller fysisk aggressivitet mot människor eller föremål. 2. Hänsynslöst eller självdestruktivt beteende. 3. Överdrivet vaksam. 4. Lättskrämd. 5. Koncentrationssvårigheter. 6. Sömnstörningar (t ex svårt att somna, täta uppvaknanden eller orolig sömn).
Det finns två huvudkategorier av trauma. Typ 1 & typ 2
TRAUMA TYP 1 – OPERSONLIGT TRAUMA, CHOCK TRAUMA Avser enstaka oväntade händelser. De kan kallas stort T-trauma, Chock-trauma eller Akut trauma. Innehåller kriterier som oftare än typ2 trauma ger Diagnosen Posttraumatisk Stress Disorder PTSD enligt DSM-5 (se ovan).
Exempel på typ 1 Trauma Allvarlig skada, sjukdom. Våldsamt överfall. Rån. Sexuella övergrepp. Traumatisk förlust. Att vara offer för eller vittna om våld. Bevittna terroristattack, naturkatastrof, trafikolycka. Uppleva militär stridsincident. Sjukhusvistelse. Psykiatrisk sjukhusvistelse. Förlossning. Medicinskt trauma. Självmordsförsök. Livshotande sjukdom. Att få en diagnos.
En enstaka traumatisk händelse kan ha avgörande effekt på sömnen, på sociala relationer och förmågan att relatera till andra och ge annan funktionsnedsättning för traumat relaterade förmågor. Ångest, depression, isolering, ökad användning av droger, alkohol, mediciner är vanliga följder av en enstaka traumatisk upplevelse.
TRAUMA TYP 2 – INTERPERSONELLT TRAUMA, KOMPLEXT TRAUMA Komplext trauma typ 2 beskriver trauma som skett under en del av barndomen och tidiga utvecklingsstadier. Är ett repetitivt trauma det vill säga trauma har upprepats under en tidsperiod, ofta som en del av ett interpersonellt förhållande där offret känt sig maktlös och känslomässigt eller fysiskt tvingad, låst, hotad och därmed oförmögna att förhindra traumat.
Ett diagnos relaterad till typ 2-trauma är Complex Post Traumatic Stress Disorder enligt DSM-5
Exempel på typ 2-trauma: : Våld i hemmet. Sexuella övergrepp. Känslomässig försummelse, anknytningstrauma, osäker anknytning. Trauma vid födsel. Övergivenhet. Verbala övergrepp förolämpningar, exploaterat barnets svagheter. Tvång. Fysiska övergrepp. Vårdnadshavare som utnyttjar barnet fysiskt, sexuellt, känslomässigt. Långvarig feldiagnos av ett hälsoproblem. Mobbning hemma i skolan eller i en arbetsmiljö. Emotionell misshandel. Fysisk försummelse. Alltför strikt uppväxt ibland religiöst. Rasism, folkmord, krig, tvångsförflyttning från familj eller gemenskap. Historisk, kollektiv eller generationsskada skedd genom exempelvis slaveri.
Komplex trauma involverar ofta många olösta trauman. Ofta händer trauma på trauma så det staplas på varandra och kallas på engelska “polyvictimization”
I USA påverkar komplex trauma typ 2 så många som 1 av 10 barn. Sverige verkar inte vara annorlunda. Typ 2 ger ökad risk för att utveckla PTSD, ADHD, ångestdiagnoser, depressioner och kroniska sjukdomar. Fysiologiska reaktioner från typ 2 trauma liknar dem hos Chock trauma typ I. Men skiljer sig i det faktum att i typ 2 lever upprepat under en stressande relationell dynamik.
Klienter med typ 2 trauma har ofta ingen aning om orsakerna till deras reaktioner, då missförhållandena började redan innan de kan minnas och har alltid hållit på så. Det onormala har blivit så normalt att de inte ser missförhållandet. De tror att de måste minnas vad som orsakat deras symtom, men de minns inte. De förstår därför ofta inte att deras nervsystem äventyrats redan innan deras hjärna har erhållit förmåga till minneskapacitet.
DEVELOPMENTAL/UTVECKLINGS TRAUMA
Developmental/ utvecklingstrauma är en relativt ny term som hänvisar till pågående tidiga erfarenheter hos barn. Traumareaktionerna består av frustrationer från att bli ignorerad och försummad i tidig barndom. Här ingår upplevelse av att vårdnadshavaren inte tonat in sig på känslomässigt adekvat sätt, missförstått eller utnyttjat barnet på olika sätt och av olika skäl. I utvecklingstrauma finns inget stort utlösande trauma utan traumareaktionerna har vuxit fram utifrån upprepat felaktigt bemötande från vårdnadshavare.
Trauma innebär för mycket, för fort med känslan att det händer för fort. Trauma innebär att individen kognitivt och fysiologiskt överväldigats så att förmågan att förstå, integrera och släppa vad som hänt inte är känslomässigt möjlig.
SAMMANFATTNING AV TRAUMAREAKTIONER Chock, förnekelse, misstro. Förvirring, koncentrationssvårigheter Ilska, irritabilitet, humörsvängningar. Ångest och rädsla Skuld, skam, självanklagelser. Drar sig undan från andra. Känslor av ledsnad eller hopplöshet Känsla av att inte vara i kontakt eller avdomnad. Ökad hjärtrytm, muskelspänningar, kronisk smärta Lättskrämd – hoppar lätt till vid ljud Ältande, flashbacks, undvikande beteendemönster Oförmåga att vara här och nu.
Fler Reaktioner som kännetecknar en traumatisk upplevelse är intensiv terror, upprördhet, hjälplöshet, maktlöshet, brist på kontakt med sig själv och sina känslor eller med andra, dissociation, frys- kamp-, flyktreaktion, kollaps.
Traumatiska upplevelser kan ge stress och spänningar i kroppen med cellförändringar och sjukdomar som följd. Traumatiska upplevelser förnekas och dövas ofta genom beroenden och överlevnadsbeteenden som i sin tur kan medföra sjukdomar och ytterligare psykiskt och fysiskt lidande
Undersökningar visar att människor som upplevt allvarliga trauman har: 4 ggr högre risk att bli alkoholister, drogmissbrukare och få sexuellt överförda sjukdomar. 3 ggr så hög risk att få depressioner och använda antidepressiva mediciner, att ha hög frånvaro från jobbet och få allvarliga jobbrelaterade svårigheter. 2,5 ggr så hög risk för att bli rökare och 15 ggr så hög risk för självmord. Trauma påverkar inte bara dem som direkt varit utsatta utan även dem som lever med den traumatiserade och även framtida generationer. Undersökningar från USA har visat att:
Partners till män som lider av PTSD tenderar att bli deprimerade.
Barn till deprimerade mödrar riskerar att växa upp med ångest, oro och inre osäkerhet.
Mer än hälften av de människor som söker psykiatrisk vård har utsatts för övergrepp, våldtäkt, har övergivits och/eller bevittnat våld som barn i sina hem.
BEHANDLING OCH BEMÖTANDE VID TRUAMA Typ 2 trauma skiljer sig från typ 1 trauma ifråga om terapeutisk behandling. Enligt den amerikanska traumapsykiatrikern Judith Herman blir många med typ 2 trauma eller komplex PTSD ofta feldiagnostiserade. De får därför inte den önskvärda hjälpen. Detta tror jag dessvärre stämmer för svenska förhållanden också. Jag har ofta mött människor som säger att de inte blivit hjälpta av behandlingen de fått hos psykiatrin (om de ens har fått någon behandling utöver medicinering). Den terapi som ges är ofta exponeringsbaserad KBT behandling, EMDR eller kognitiv behandlingsterapi med terapifokus på att klara ångestprovocerande situationer. Detta är enligt J. Herman en terapi avsedd för typ1 trauma. Men när en person har en mer invecklad och diffus traumabild så som i Trauma 2 så är risken stor att dessa behandlingar förbiser viktiga problemaspekter. Typ 2 trauma innefattar oftare självskadebeteenden, missbruk, dissociation, paranoia och somatiska problem än typ 1. Behandlingarna kanske skulle kunna hjälpa mer om de inriktades på att först träna sensorisk känsla av trygghet, träna förmåga att reglera känslor och förbättra funktionen i det dagliga livet. Därefter kan exponerande terapi bli mer ändamålsenlig.
Trauma förstås ofta inte som trauma. Socialt bemöts ofta trauma med ignorans, skam & tabu, förnekelse – med attityden: ”händer andra men inte mig/oss”, ”offer får skylla sig själva”. Många traumareaktioner noteras inte som trauma och behandlas därför inte av professionella inom landstingets sjukvård och psykiatri. Sjukvården intresserar sig för de rent kroppsliga uttrycken i sjukdomar och mycket sällan på att förstå och ta hänsyn till psykologiska aspekter och orsaker kring det.
Tillgängliga behandlingar av trauma är:
“Top Down” Terapi – Samtalsterapi för att återknyta till vem man är genom att prata om minnen och upplevelser. Vi bearbetar problemen genom intellektets förmåga till insikt och integrering.
Medicinering – Stänger ner kroppens alarmsignaler och förändrar signalerna från hjärnan
“Bottom Up” Terapi – Somatisk terapi där traumaerfarenheterna så som kamp, flykt, frys, kollaps reaktionerna undersöks utifrån ett fysiskt perspektiv.
TerapiBehandlingar ger både somatiskt inriktad terapi och insikts/tankebeserad terapi i syfte att nå och möta trauma- och stressreaktioner från flera håll
G. Tonkow. 2019. Feel to Heal: Releasing Trauma Through Body Awareness and Breathwork Practice. United States of America: Biodynamic Breathwork & Trauma Release Institute.
UNDERSTANDING TRAUMA: OUR BODY, MIND & EMOTIONS Prema McKeever, M.Sci, BBTRS Practitioner
Denna text är en del i en bloggserie som kortfattat sammanfattar information om vanligt förekommande sjukdomar och smärtsymtom i muskler och leder. Frågor som ställs är: Kan massage stödja läkning och lindra smärta vid dessa sjukdomar? När rekommenderas massage och när rekommenderas det inte? Nyfikenhet och intresse har fått mig att här samla sjukdomsbeskrivningar och om massage som behandling rekommenderas för dessa. Detta är bara en rådgivande text. Har du svåra problem kontakta alltid sjukvård, läkare eller naprapat.
Detta inlägg undersöker Massage i samband med Karpaltunnelsyndrom, Senknarr – Peritendinitis Creptans, Senskideinflammation – De Quervain Syndrom, Handledsfraktur, Schapoideumfraktur – båtbensfraktur, Ganglion, Triggerfinger – Stenoserande tendovaginit, Reumatoid artrit, Artros i tumbasen
Karpaltunnelsyndrom
Domnande, brännande och pirrande känsla i tumme, pekfinger, långfinger och delar av ringfinger brukar vara symtomen på Karpaltunnelsyndrom. Åkomman uppstår när Nervus Medianus kläms i karpaltunneln i handleden. Nervus Medianus styr känsel och rörelseförmåga hela vägen genom armen ut till tumme, pekfinger och långfinger. Ett snävt ledband av bindväv, håller nerver, senor och muskler på plats kring handleden vid handflatan. Seninflammationer, svullnader, vätskeansamlingar eller andra irritationer som förtjockar vävnad gör då utrymmet trängre under det snäva ligamentet. Förträngningen stryper försörjningen av blod till nerven varpå Karpaltunnelstyndrom uppstår. Sjukdomar som reumatism, diabetes och hypoteros kan förorsaka förändringar i handleden med tryck på nerven som följd. Andra upphov är frakturer, stukningar och yttre trauma mot handen. I vissa fall finner man ingen orsak.
Domningar och pirrningar kan uppstå som första symtom ibland i samband med att handen hållits knuten en tid samt efter att man i sömnen knutit handen. I senare skeden kan symtom uppstå så som försvagat handgrepp, fumliga och ostadiga handrörelser, känselnedsättning, smärtutstrålning ut i handen. Om svettkörtlarna stryps i inklämningen så kommer handen även att bli torr och fnasig. Handledsskena på natten samt antiinflammatoriska medel kan bli en del av behandlingen. Vid allvarligare problem kan operation komma att krävas, då i form av klyvning av ligamentet över nerven. Kvinnor drabbas oftare än män
Vila och handledsskena, speciellt nattetid, samt inflammationsdämpande medel kan vända sjukdomsförloppet. Vila, inflammationsdämpande medel och handledsskena kan räcka för att läka ut karpaltunnel. Massage och töjning fungerar bra då det öppnar förträngningen och skapar mer utrymme åt nerven. kortvarig vila med
Massage & Behandling vid Karpaltunnelsyndrom
Vid tidiga symtom så som pirrningar och domningar, till exempel efter att handen har hållits knuten mycket, medför massage till att minska svullnader i vävnader och lösgöra annat som kan trycka på nerven. Massagen ges då upprepat på underarmens muskulatur, framför allt den som böjer underarmen. Massage och stretch av böjarmusklerna, handleden och fingrarna töjer ut och mjukar upp senor och muskler. Syre tillförs genom ökad blodcirkulation till handflata och handled. Detta kan öppna förträngningen och skapa mer utrymme runt nerven så att inklämningen släpper.
Senknarr – Peritendinitis Crepitans
Senskidor runt handleden kan vara sårbara för inflammationer. Vid senknarr har senskida kring någon av senorna till underarmens sträckarmuskler på handryggen inflammerats eller utsöndrat koagulationsämnet fibrin. Detta medför att knarrande ljud och känsla uppstår från senskidan när handen böjer upp handryggen mot armen eller när handen vinklas ut. Knarret påminner om känslan och lätet från när man kramar snö, därav namnet. Smärta, köldupplevelse, domningar, stickningar är andra vanliga symtom. Ovana och ensidiga, repetitiva rörelsemoment brukar vara upphovet till senknarr. Rehabilitering sker bäst genom vila.
Massage & Behandling vid Senknarr
Massage och töjning i handleden och underarmens sträckarsenor och muskler kan fortskynda läkning. Fingrar och handflata mår alltid bra av massage. Med zonsticka kan akupunkturpunkter bearbetas med ökad avslappning för hela kroppen. Värme som från varma lavastenar gör att vävnad expanderar, slappnar av och blir mer mottaglig för massagens verkan. Triggerpunktsbehandling på armens muskler kan skapa lättnad.
De Quervains syndrom- Senskideinflammation i hendleden
Genom handleden löper många både senor, skenskidor, sen- och muskelfästen som kan inflammeras. De Quervains Syndrom kännetecknas av inflammationer i och förtjockning av senskidor till sträckarmuskulatur i tumme och handrygg. Inflammationen uppstår på grund av att senskidan kläms vid tummens bas. De Quervains Syndrom är den vanligast senskideinflammationen i handleden. Ofta drabbas båda handlederna. Det blir svårt att sträcka ut tummen och föra tummen mot lillfingret smärtar liksom att greppa, klämma och använda tummen. Trycksmärtan uppträder på området mellan tumme och pekfinger över handloven.
Ensidigt repetitivt, överansträngande arbete, rörelsemönster är troligen upphovet. Kvinnor, småbarnsföräldrar samt utövare av rackersport drabbas oftare. Man spekulerar i om småbarnsmammor drabbas på grund av felaktig bärteknik eller om det är hormonella förändringar efter graviditet som leder till senknarr. Artros vid tumbasen samt reumatiska besvär så som Rematoid Artit ger också ökad mottaglighet för senskideinflammation.
Antiinflammatoriska mediciner, injektioner med kortisol eller operationer kan bli nödvändigt för att bli fri från De Quervains Syndrom. Ofta läker dock syndromet av sig själv när överbelastningen upphört. Ett handledsskydd kan skapa välbehövlig avlastning.
Massage & Behandling vid Morbus Quervain
Det är viktigt att vila handleden. Massage och töjning under viloperioden är positivt. Massagen ges på framför allt på armens och fingrarna sträckar-muskulatur framför allt, men även runt om hela underarmen, handryggen, handleden och handflatan och fingrarna. Stretch och triggerpunktsbehandling på muskler med ömma punkter utanför belastningsskadan är välgörande. Fingrar och handflata mår alltid bra av massage. Med zonsticka kan akupunkturpunkter bearbetas med ökad avslappning för hela kroppen. Värme som från varma lavastenar gör att vävnad expanderar, slappnar av och blir mer mottaglig för massagens verkan.
Handledsfraktur
Handledsruptur uppstår oftast vid fall när man tar emot med rak arm mot underlaget. Benbrott genom fallolycka är vanligt hos äldre kvinnor med skelett som blivit skört på grund av osteoporos. Men är också vanligt hos växande barn som rör sig mycket och kan trilla i lekar. Smärta och svullnad brukar uppstå vid benbrott. Läkarvård och gipsskiva kan bli den nödvändiga åtgärden. Massage vid brott ska helt undvikas. När gipset tagits av så kan försiktig massage börja ges.
Massage & Behandling vid handledsfraktur
Undvik massage medan benbrottet läker och smärtar vid tryck. Försiktig massage är bra att få när rupturen har kommit längre i läkningen
Schapoideumfraktur – båtbensfraktur
Brott på tumleden kan lätt inträffa vid fall framåt när man tar emot med rak arm mot underlaget. Skadan är vanlig inom idrotter som skidåkning utför, ishockey, fotboll, ridning och hos barn och ungdomar som sportar, leker och rör sig mycket. Smärtan uppstår gärna i handens grop mellan tumme och pekfinger där det gör särskilt ont vid tryck. Det gör ont att böja handryggen mot underarmen och vicka handen i tummens riktning. Gips kring brutna leder gör att läkningen sker tryggt och säkert.
Massage & Behandling vid Båtbensfraktur
Allt tryck på bruten led ska givetvis undvikas. När gips tagits av så kan försiktig massage ges under förutsättning att det inte gör ont. Massage på underarmarnas muskler och senor med fästen i anslutning till benbrottet kan ökar cirkulation och dränerar svullnadsvätska
Ganglion
Ganglion är en ofarlig åkomma som brukar uppstå på ovansida hand runt handleden, knogarna eller yttersta fingerlederna. Ganglion är en blås- eller vårtliknande utväxt fyllda med en geléaktig vätska. Vätskan utgörs av ledvätska som kommer från intilliggande sena eller led. Varför ledvätskan läcker in hit är inte helt klarlagt. Kanske det kan hända på grund av bråckbildning i skyddande bindväv i senskida eller i ledkapselvägg.
Ganglion är oftast stor som en ärta men kan bli upp några centimeter stort i diameter. Genetiska faktorer kan öka risken och ofta uppstår ganglion igen och igen. Andra lite mer sällsynta ställen för Ganglion är fotrygg och knäled. De flesta lider inte av det utöver att utväxten kan upplevas vanprydande. Smärta kan dock uppstå om gangliet trycker på senor eller nervgrenar. Ofta försvinner åkomman av sig själv. Om inte så kan man försöka punktera blåsan själv alternativt ta hjälp av läkare.
Massage & Behandling vid Ganglion
Massage vid Ganglion tjänar inget till för att läka själva åkomman. Och om massage skulle göra att den försvinner så kommer den med största sannolikhet tillbaka fort.
Trihgerfinger – Stenoserande tendovaginit
Triggerfinger är en vanlig handåkomma som innebär att ett eller flera fingrar fastnat i böjt läge. Detta händer när förträngning uppstått i senskida till det drabbade fingrets böjningsmuskler. Förträngning kan ske om senan som ligger i senskidan inflammerats och förtjockats.
Utlösande faktorer är oftast överansträngning i fingrar och hand. Oftast är det tumme och pekfinger som ansträngts. Det triggade fingret blir svårt att räta ut och smärta uppstår vid tryck på fingret. Knäppande upplevelse samt upphakning vid fingerrörelser kan förekomma som symtom. Inte sällan uppstår problematiken ihop med de Quervains tendovaginit och karpaltunnelsyndrom. Diabetiker och reumatiker är extra mottagliga. Antiinflammatorisk medicin är en bra första första åtgärd. Kvarstår symtomen så kan kortisonspruta och/eller operation genom senskideklyvning vara de mer slutgiltiga utvägarna
Massage & Behandling vid Triggerfinger
Stretch och massage av fingrar med triggerfinger har visat mycket gott resultat och visat sig kunna förhindra att sjukdomen blir kroniskt med operation som drastisk utväg. Man behöver massera ganska länge och fokusera på den plats där det smärtar. Dock ska massagen inte kännas obehaglig eller göra ont. Värme är är mycket bra då det expanderar och mjukar upp vävnad. Med zonsticka kan akupunkturpunkter bearbetas med ökad avslappning för hela kroppen.
Inflammation vid Reumatoid Artrit – Ledgångsreumatism
Reumatoid artrit RA börjar som ledhinneinflammation. När ledhinnan förtjockas börjar den trycka mot och skada kringliggande brosk, senor och ligament. Detta leder till att ledvätskans smörjande komponenter förändras för att bli nedbrytande och skadlig för leden. Ledvätskan bryter då ner leden istället för att ge glidmedel och flexibilitet.
Handens leder är extra utsatt för RA, främst drabbas leden vid tumbasen samt knogarna och fingrarnas mellanleder. En beräkning är att mindre än 1% av svenska befolkningen har RA. Sjukdomsorsaken är delvis okänd, men rökning har uppmärksammats som en utlösande faktor. Insjuknande sker i vissa fall fort och i andra långsamt. Symtomen kommer dock oftast som smygande värk, svullnad och ömhet kring leder och belastningssmärta. Det kan göra extra ont på natten och morgonen. I somliga fall startar problemen i en lite större led eller senskida för att sedan övergå till flera leder. I åldersspannet 40 – 60 år är sjukdomen vanligast hos kvinnor. Därefter förekommer den lika ofta hos både kvinnor och män.
Massage & Behandling vid Reumatoid Artrit
Massage är positivt vid Reumatoid Artrit. Värme mjukar upp vävnad och gör drabbade leder i händer, knän eller fötter mer mottaglig för massagen. Massage minskar stelhet i muskler och senor. Det ger en behaglig upplevelse av avkoppling. Med zonsticka kan akupunkturpunkter bearbetas med ökad avslappning för hela kroppen. Muskler som överkompenserar för nedsättning i drabbade leder kommer att må mycket bra av massage och töjning. Töjning och massage har positiv effekt för tillväxt av celler i skadad vävnad. Det ökar cirkulationen på grund av att syresatt blod och vätska dras in i skadeområdet medan överskottsvätska dras ut.
Artros i tumbasen
Artros kan drabba alla leder i kroppen. Vanligast är det med artros i händer, knän och höfter. I händerna är det leden i tumbasen som oftast drabbas. Artros har uppstått när den normala nedbrytningen av brosk inte längre vägs upp av lika stor återuppbyggnad av nytt brosk. Brosket som består av hyalint bindväv som skyddar och fungerar stötdämpande vid rörelse i leden. Lager av brosk täcker ytorna på de ben som möts i leden.
Artros ger smärta och stelhet i och runt leden där brosket helt eller delvis försvunnit. Kringliggande mjukdelar så som ledband, ledhinnor och muskler kan komma att irriteras, svullna, inflammeras till följd av obalanser som broskbristen förorsakat. Muskler runt om kan bli förkortade, spända och oflexibla när snedbelastande rörelsemönster kompenserar för smärta. Artros uppträder ofta som förslitningsskada efter att leden utfört samma rörelsemoment över lång tid. Artrosutveckling ökar med stigande ålder. Man tror att fler än hälften av alla över 70 år har artros i händerna. Studier visar att så många som 2/3 aldrig söker vård för sin artros.
Träning förbättrar kvaliteten på brosket speciellt under sjukdomens tidigare faser. Träning ökar även styrkan i muskler runt om leden. Ökad muskelstyrka innebär att trycket och därmed smärtan i leden minskar när starkare muskler orkar mer av belastningen. Detta har man sett speciellt gällande knäartros. Men man tror att det här gäller för alla leder. Träning kan ge ökad smärta efteråt. Men har man tränat på lagom nivå avklingar smärtan och det kommer kännas bättre i leden än utan träning.
Hos personer med tumbasartros förkortas de muskler som för in tummen mot handen, flexorerna. Att i massage börja att töja ut de hopdragna böjarmusklerna i tummen kan i början göra ont. Men att töja dessa är bra bara man töjer dem rätt.
Massage & Behandling vid Artros i Tumbasen
Värmebehandling, massage och töjning av det drabbade området lindrar smärta, ger avslappning och ökar flexibilitet i ledens olika delar. Värme mjukar upp vävnad och släpper in massagens cirkulationspåverkan djupare och närmre in på leden. Även om brosket inte kan tillgodogöra sig massagens cellförnyande inverkan så sker det hos kringliggande muskler, senor och ligament. Med zonsticka kan akupunkturpunkter bearbetas och skänka ökad avslappning för hela kroppen.
Denna text är en del i en bloggserie som kortfattat sammanfattar information om vanligt förekommande sjukdomar och smärtsymtom i muskler och leder. Frågor som ställs är: Kan massage stödja läkning och lindra smärta vid dessa sjukdomar? När rekommenderas massage och när rekommenderas det inte? Nyfikenhet och intresse har fått mig att här samla sjukdomsbeskrivningar och om massage som behandling rekommenderas för dessa. Detta är bara en rådgivande text. Har du svåra problem kontakta alltid sjukvård, läkare eller naprapat.
Detta inlägg undersökar Massage i samband med Golfarmbåge – Medial Epicondulit; Tennisarmbåge – Lateral Epicondulit; Entesopati p.g.a Spondartrit, Musarm, Ulnariskompression, Inklämning av Ulnarisnerven, Olecranonbursit
Medial Epicondylit – Golfarmbåge
Golfarmbåge är en överbelastningsskada som drabbar de muskler i underarmen som böjer handleden. Skadan uppstår antingen i musklerna eller dess i senursprung vid insidan av armbågsknölen. Svullnad kan uppstå med kortvarig inflammation, svaghet i böjarmusklerna i underarmen och smärta vid tryck. Att vrida underarmen så att handflatan vänds nedåt samt att böja upp handflatan in mot underarmen brukar göra ont. Ibland strålar smärta ut i underarmen, handleden samt axeln. Medial Epicondylit uppstår på grund av ensidigt upprepade armrörelser. Åkomman är vanlig inom golfsport, därav namnet.
Massage & Behandling vid Golfarmbåge
Medial Epicondulit har möjlighet kan läka tidigare med hjälp av massage och töjningsterapi. Djupgående massagefriktioner längst med och tvärs muskler och senor på underarm och hand ökar genomblödningen och cirkulation av frisk blod- och cellvätska in i skadad, stagnerad vävnad. Gua Sha, scraping-metod skapar också djupgående förutsättningar för cellförnyelse och tillväxt av frisk vävnad i irriterade och inflammerade områden. Gua Sha ingår inte i standardmassagen. Men går att lätt att lägga till om Du ber massören om det.
Lateral Epicondylit – Tennisarmbåge
Tennisarmbåge kallas förslitningsskada man kan få i de underarmsmuskler som sträcker ut i armbåge och handled, de så kallade handledssträckarna. Tennisarmbåge drabbar både muskler och senor där de fäster in vid insidan av armbågsknölen. Initial kortvarig inflammation kan uppstå efter upprepade och ensidiga rörelser så som i tennissport, spikning, grovarbete eller handarbete. Det gör ont vid tryck på utsidan av armbågsknölen. Att böja in handryggen mot underarmen samt att vrida armen och handflata uppåt/utåt brukar göra ont. Musklerna känns svaga och stela. Ofta läker det ut av sig själv. Som rehabilitering har excentrisk tung träning visat sig ge gott resultat. Håll en vikt i handen. Den andra handen hjälper den skadade armen med att lyfta upp vikten i en ”biceps curl”. Släpp sedan ner handen med vikten långsamt. På så vis tränas muskeln på ett bra sätt. Träningen utförs med fördel 2 gånger per dag om 3×15 repetitioner.
Massage & Behandling vid Tennisarmbåge
Vid tennisarmbåge är Extensorerna, handledssträckarna svaga. Massage motströms har stärkande inverkan. Djupgående massagefriktioner längst med och tvärs musklerna och senorna på underarm och hand ökar genomblödningen och ger de positiva effekterna av att frisk blod- och cellvätska cirkulerar in i skadad, stagnerad vävnad. Gua sha scraping-metod ger också djupgående förutsättningar för cellförnyelse och tillväxt av frisk vävnad i irriterade och inflammerade områden. Gua Sha ingår inte i standardmassagen. Men går att lätt att lägga till om Du ber massören om det.
Entesopati p.g.a Spondartrit
Spondartrit är namn på reumatiska inflammationer som kan drabba lederna i kroppen. Ryggkotor, SI-leder, bröstkorgen, leder, hand, axel, höft, knä, fot m.m kan drabbas. Det finns olika sorters sponartrit. Dessa inflammationer kan irritera kringliggande så kallade enteser så som muskelsenor, ligament och ledkapslar. Överansträngning vid Spondatrit ger ökad risk för inflammationer i enteserna, vilket då heter Entesopati. Vanliga entesopatier är Lateral- och Medial Epikondylit, Akillestendinit, Hälsporre. Har man diabetes så kan Entesopati uppstå lättare. Frekvent Entesopati i samma eller olika sen- och ledbandsfästen kan vara tecken på Spondartrit. Symtomen ger smärta i drabbade ligament- och senfästen. Belastning och tryck ger ömhet.
Massage & Behandling vid Entesopati p.g.a Spondartrit
När fästen för ligament och muskelsenor lätt inflammeras bidrar massagebehandlingar tillsammans med egen träning till att öka och vidmakthålla flexibilitet i muskler, senor och leder. Massage och akupressur aktiverar cirkulation, metabolism, energi och stillar smärta genom att bland annat öka oxytocin- och serotoninnivåerna. Massage runt inflammerad är många fall bättre än direkt på. Syresatt blod cirkulerar in i inflammationsområdet. Att lägga in stretchterapi i massagen kan öka rörligheten. Kyl- och värmebehandling på leder som inte är rörliga ger avslappning och lugn. Svullen, varm, öm och röd som bäst lugnas med kyla får is paketerat i handduk ovanpå.
Musarm ”Musarm” kallas när smärta uppstått efter långvarig användning av datormus. De monotona rörelserna ger förslitningsskador med värk och stelhet i arm, handled, fingrar, armbåge, axel, rygg och nacke. Ofta är det mindre områden av muskelfibrer som mest slits. Ofta kommer symtomen med en dov utbredd smärta över armen, både under vila och vid ansträngning. Värk och stelhet kan sprida sig till nacken och ge spänningshuvudvärk. Vanligt är också svullnad, känselbortfall, stickande, pirrande ut i fingrarna är vanligt, liksom kalla, avdomnade händer och fingrar. Skriva och att utföra finmotoriska fingerrörelser gör ont. Orsaken är inflammationer i muskler och muskelfästen. Dessa läker när de belastande momenten upphör. Vila är grunden till rehabiliteringen. Att använda handlovsstöd och variera både arbetsställning och arbetsuppgifter kan vara nödvändigt för återhämtningen.
Ibland uppstår åkomman som Lateral Epicondylit, tennisarmbåge i armens utsida. (Se ovan) När problemen sätter sig i handleden framträder de som Karpaltunnelsyndrom. (Se beskrivning på karpaltunnelsyndrom i inlägget ”Nyfiken på problem i Hand & Massage”). Smärta och svullnad kan även komma att sätta sig i axeln. Förebyggande styrketräning, stretchning, minskad repetitiv belastning är receptet till att bli frisk. Ibland kan antiinflammatorisk medicin behövas.
Massage & Behandling vid Musarm
Oavsett vilka symtom som musarm orsakar och var de sitter så är massage bra. Rörelsetester kan visa var problematiken sitter, vilka muskler som involveras. Är det tennisarmbåge så lägger vi fokus på tvärfriktionell massage på underarm och runt laterala armbågsknölen. Är det karpaltunnelsyndrom fokuserar vi massagen till handleden men även till underarm, hand och fingrar. Triggerpunkter kommer sannolikt i och med de upprepade rörelsemönster som gett förslitningen. Nacken brukar lätt bli ansträngd vid kontors- och datorjobb. Triggerpunktsbehandling på dessa ömma punkter kan kännas befriande. Akupressur på reflexologipunkter i handen har positiv effekt. Som kompletterande och fördjupande behandling fungerar Gua sha, scraping-metod väl för cellförnyelse och cirkulation. Gua Sha ingår inte i standardmassagen. Men går att lätt att lägga till om Du ber massören om det.
Ulnariskompression – entrapment, inklämning av Ulnarisnerven
Prata i mobilen mot örat kräver böjd armbåge i mer än 90 grader. Samma slags armbågsböjning sker när man till exempel sitter och läser och vilar armbågen mot bordet. Även sovställning på mage med händerna under kudden kräver samma böjning i armarna. Denna armbågsböjning blir till slut orsaken till Ulnariskompression när Nervus Ulnaris kläms i armbågsvinkeln. Nervus Ulnaris är en av tre känselnerver som går ut i armen. Den urspringer från ryggmärgen och reglerar motoriken. Nervus Ulnaris löper ut i armens insida och ut till lill- och ringfinger. När man slår i armbågen och obehaglig stickande utstrålning uppstår, ibland kallad änkestöt, då är det Ulnarisnerven som reagerar. När armen är böjd så tänjs nerven ut. Böjningen stryper av blodförsörjningen till nerven och den riskerar att klämmas vid benutskott vid armbågsknölen.
Inklämning av Ulnarisnerven ger nedsatt känsel på armens insida samt ut i ring- och lillfinger samt svaghet i muskler som spretar med fingrarna. Sensationer som pirrningar och domningar uppträder. Tidiga symtom kan vara domningar på natten. Vävnadsförtvining, atrofi är vanlig i vecket i handflatan som upptsår när tumme möter lillfinger. Värk i armbågen samt svårighet att räta ut fingrarna kan komma att bli senare symtom.
Ulnarisnerven kan även klämmas i handleden, i axeln och halsryggen med samma symtom som konsekvens. Klämning vid armbågen är dock vanligast För att bli återställd behöver armbågen förbli utsträckt över längre tid. Mer klämning av nerven bör undvikas. Svårare fall kan kräva operation då man lyfter in nerven till en plats som trycker mindre på nerven.
Massage & Behandling vid Ulnariskompression
Människor med nervsmärta kan uppleva smärtbefrielse av massage. Massagens beröring och tryck gör att nervsystemet mer eller mindre automatiskt framkallar avslappningsrespons i nervsystemet. Det får hjärtrytm och puls att sakta ner. Nivåer av stresshormoner sänks. När avslappning ökar så kan smärta släppa. Massagen kan förmå mindre kramp i stressade muskulatur att minska eller släppa. Avslappning i spända muskler är välgörande för de nerver som kläms på grund av dessa muskulära spänningar. Vid Ulnariskompression kan massagen med fördel centreras till massagebehandling av huvud, nacke, axel, arm och hand. Massagen ökar cirkulation och syre i stagnerad spasmisk vävnad, får spänningar att släppa, ökar endorfiner och oxytocin.
Olecranonbursit
Olecranonbursit har uppstått när slemsäcken på armbågsspetsen Subcutanea olecrani inflammerats, svullat upp och fyllts med vätska. Detta medför ofta smärta som tenderar att sprida sig till resten av armen. Direkt tryck på slemsäcken gör ont. Är slemsäcken mycket vätskefylld så kan kan det inskränka på rörelseförmågan i armbågsleden. Åkomman har även brukat kallats för ”studentarmbåge” då den ofta uppstår när man sitter och läser och stödjer sig på med armbågarna mot ett bord. Det frekventa trycket mot armbågsknölen skapar irritation. Slag/trauma mot armbågen kan förorsaka samma symtom. Rehabiliteringen brukar innebära aktiv vila och ibland punktering och eventuell utsugning av vätskan
Massage & Behandling vid Olecranonbursit
Om Bursiten orsakats av infektion i kroppen så ska massage helt undvikas. Men om inflammationen endast uppträder lokalt så är snäll massage runt om positivt. Dock bör inte massage ges direkt på slemsäcken. Huden brukar svullna upp och bli röd häröver. Framför allt är massage på överarmens tricepsmuskulatur är tacksam då de kan vara påverkade i sitt senfäste vid armbågsbenet Olekranon, precis under slemsäcken. Bursiten ligger och trycker på tricepssenorna förorsakar muskelspänningar och smärta.
Denna text är en del i en bloggserie som kortfattat sammanfattar information om vanligt förekommande sjukdomar och smärtsymtom i muskler och leder. Frågor som ställs är: Kan massage stödja läkning och lindra smärta vid dessa sjukdomar? När rekommenderas massage och när rekommenderas det inte? Nyfikenhet och intresse har fått mig att här samla sjukdomsbeskrivningar och om massage som behandling rekommenderas för dessa. Detta är bara en rådgivande text. Har du svåra problem kontakta alltid sjukvård, läkare eller naprapat.
Detta inlägg undersöker Massage i samband med Smärta i nacke och halsrygg – Cervical problematik, Nackspärr, Sträckning i Nacke, Thoracic outlet syndrome
Smärta i nacke & halsrygg – Cervical problematik
Långvariga problem i nacke och halsrygg beror oftast på degenerativa förändringar i halskotpelaren. Problemen ökar med stigande ålder och och kommer ofta som i diskarna C5-C6. Förändringar uppstår i diskar, facettleder, nervrötter och förorsakar diskbråck, rotpåverkan, osteofytbildning/ benpålagring. Trauma så som vid Wiplash eller genetisk kan vara upphov. Detta gör kringliggande muskler och vävnad spända och stela.
Cervikal spondylos är en kotsjukdom i bröstryggen. Den innebär degenerativa förändringar och/eller bråck i diskar och/eller benpålagringar och/eller påverkan på facettleder. Cervikal Spondylos tillhör de vanligare besvären i halsryggen. Risken för Spondylos ökar efter Wiplashskada eller trauma.
Cervikal stenos är en bröstryggradssjukdom som uppstår när spinalkanalen blivit för trång. Långvariga problem i halsryggen kallas för Cervikalgi. Värk med smärtutstrålning i fingrar, hand och arm kallas för Cervikobrakialgi.
När nerven påverkas så uppstår stickningar, domningar, känselbortfall, brännande känsla, försvagade reflexer i armen och känselförändringar. Detta kallas för Cervikal rizopati. Kirurgi kan behövas i de svårare fallen. Antiinflammatorisk läkemedels behandling, vila och rehabiliterande träning är vanligast när det gäller att läka ut halsryggsbesvär.
Massage & Behandling vid nacksmärta
Under nervpåverkan, vid känselförändringar, domningar och ilande förnimmelser så ska massage och tryck undvikas. Men om nerver inte är påverkade så kan massage och triggerpunktsbehandling på kringliggande muskler påskynda rehabiliteringen. Gua Sha scraping kan sprida cirkulation av friskt blod- och lymfvätska in i smärtpåverkad muskulatur. Gua Sha ingår inte i standardmassagen. Men går att lätt att lägga till om Du ber massören om det.
Nackspärr – Torticollis acuta
Nackspärr sker när halsryggen fastnar i en plötslig smärtsam vridning. Det kan ske på grund av överbelastning, hastig rotation i nacken som då orsakar då bristning eller brott på ledband, sena eller muskel. Nedkyld nacke i vinddrag bidrar till att göra nackmusklerna extra känsliga för sträckning. Musklerna försätts då i kramp och utmattning. Det är framför allt kramp i halsmuskeln Sternocleidomasteodeus som håller nacken i det låsta smärtsamma greppet. Problemet kan pågå i allt från dagar till månader. Då gör det framför allt ont att vrida på huvudet och nacken blir stel på grund av muskelkrampen. Smärta kan vandra ner i skulderbladet. Rehabilitering får gärna bestå av och värme runt halsen, till exempel i form av halsduk. Lättare nackspärr läker själv medan allvarlig nackspärr med kraftig kramp bör undersökas av läkare.
Massage & Behandling vid nackspärr
Att vänta med massage ett 3-4 dagar är bra. Därefter passar lätt massage, gärna även med värme så som från varma lavastenar. Försiktiga töjningar i nacken kan vara välgörande. Thoracic outlet syndrome
Thoracic outlet syndrome – TOS
Placeringen av nyckelbenet och översta revbenet ligger anatomiskt mycket nära varandra. I utrymmet mellan de två benen passerar en stor nervfläta Nervus brachialis på sin väg ut i armen. Även pulsådror, vener och artärer passerar här. Här fäster också muskler så som bröstmuskulatur och halsmuskler. Om irritationer och spänningar skapar svullnad, förkortning eller stramhet i muskler så riskerar de att klämma nerven och/eller blodkärlen. Denna inklämning av nerven och blodkärl utgör Thoracic outlet syndrome (TOS). Nervinklämning utgör 95 % av fallen. Dock ställs diagnosen sällan och det är mest kvinnor i åldern 20-50 som får den. Orsaken är oftast förändrade och spända muskler främst i den större halsmuskeln Scalenius som då klämmer på nervflätan. Men även Pectoralis minor, Pectoralis major och ibland Subclavius kan orsakar problem. Stressad andning, hög bröstandning är en sak som kan bidra till att utlösa problem.
Vid TOS med nervinklämning brukar domningar, myrkrypningar, tyngdkänsla uppstå samt smärtsymtom ut i armen. Nacksmärta och huvudvärk är också vanligt. Om blodådror klämts så kan symtom på blodpropp uppstå. Armen blir då blek med svullnad i området.
Upphovet till inklämning kan vara överansträngning genom idrott eller kroppsarbete, eller ensidig felaktig sittställning som i kontors- och datorarbete. Förändringar i scaleniusmuskeln kan också bli följden av nackskada.
Massage & Behandling vid Thoracic outlet syndrome
Massage med stretchterapi av nacke, bröst, skuldra kan funka mycket bra som behandling. Att själv regelbundet träna styrka och stretcha muskulatur i området snabbar upp läkningsprocessen. Att stretcha ner uppsträckta flekterade armar mot underlaget liggande på rygg kan göra mycket ont men är välgörande då det töjer ut förkortade spända muskler. Bröstryggsträning är också bra att komma igång med.
Smärta i skuldran – bristningar, sträckning, inflammationer
Skulderbladet är bland annat uppbyggd runt lederna, Acromio-clavicular-leden/AC-leden vid axeln, Sterno-clavicular-leden/ SC-leden nära halsgropen, Humero-scapular-leden/HC-leden som ledar armen till skuldran, samt leden mellan revbenen och scapula. Clavicula/nyckelbenet ledar mot dels bröstbenet och dels mot skulderbladet och dess utskjutande ben Acromion. Nyckelbenet är en rörlig del som är involverad i armens och axelns många olika rörelser. AC-leden, Acromialclavikularleden är bland annat uppbyggd med hjälp av ett litet ledband som sitter mellan clavicula och acromion på skuldran vilken gör leden rörlig och flexibel. På liknande sätt hålls de andra lederna ihop med ledband.
Vanliga skador i dessa leder sker ofta genom sträckningar, stukningar, bristningar, uttänjning i ledbanden. AC-leden vid axeln brukar vara den led som är mest utsatt för skada. Vanligtvis uppstår skadorna genom överansträngning på grund av upprepade och felaktiga rörelser ibland på grund av för tung styrketräning. Muskelbristning är också en vanlig orsak till smärta i skulderbladet. Då brister någon av de fyra musklerna på skulderbladet som fäster in i axelleden: Teres Minor, Supraspinatus, Infraspinatus på utsidan av skulderbladet samt Subscapularis på skulderbladets insida.
Annan typ av skada är fraktur. Frakturer är vanlig någonstans på själva nyckelbenet. Det kan ske genom fallolycka eller våldsamt slag. Slag/våld mot nyckelbenet eller fallolycka kan orsaka urledvridning i axeln, i antingen SC-leden eller AC-leden.
Inklämning av slemsäck, ben, sena eller muskel är den vanligaste orsaken till skuldersmärta. Impingement är en sjukdomsbeteckning som samlar många olika former av inklämningar av diverse mjukdelar i det komplexa skulderbladet.
Runt AC-leden ligger flera ledband och stabiliserar axeln. Det innebär också att flera ledband kan drabbas vid skada. Ledbanden kan till exempel brista, tänjas ut skapa ledförskjutning, ”luxation”, där ledytor möts. En skadad AC-led brukar svullna upp och smärta vid tryck direkt på AC-leden. Då gör det ont på toppen av axeln och inte i överarmen där det annars smärtar vid andra axelåkommor. Artros kan så småningom utvecklas som konsekvens av överansträngning. Vila är viktigt samt lugn rehabiliterande träning.
Massage & Behandling vid Bristning, Uttänjning, Sträckning i AC- & SC-lederna
Om inte allvarligare skada föreligger som så brott eller luxationer så är massagens cirkulationsdrivande verkan välgörande. Annars är det vård- och läkarkontakter som ska tas. Töjning av musklerna Teres Minor, Infraspinatus, Supraspinatus och Subscapularis runt skulderbladet kan kännas befriande efteråt och passar bra efter den uppvärmande massagen. Att stretcha irriterade senor bygger nya celler och underlättar läkning.
Smärta under skulderbladet – subscapulär smärta
Subscapulär smärta kan bero på flera orsaker. Bland annat dålig hållning, skada i skulderregionen, överansträngning, repetitiva och/ansträngande rörelsemönster eller svag omgivande muskulatur. Smärtan kan uppstå när en eller flera muskler hamnat i krampläge. Musklerna som brukar påverkas är Teres Minor, Supraspinatus, Infraspinatus på utsidan av skulderbladet samt Subscapularis på insidan. Om skuldran ligger för nära bröstkorgen i ryggen så kommer det att göra ont att röra armen, när skuldran måste glida över revbenen.
Massage & Behandling vid smärta under skulderbladet
Massagebehandlingen fokuserar på området kring axel och skulderblad, samt arm och fästen för bröstmuskulatur. Triggerpunktsbehandling och värme löser upp spända muskler. Töjning av skulderbladets muskulatur ökar rörlighet. Massage på rygg, säte, ben, fötter, armar och händer kan frigöra muskelkontraktioner från spänd kroppshållning. Akupressur och tryck på reflexologipunkter i fot och hand ger också välgörande avslappning. Gua Sha, scraping lossnar upp flödesstagnation och sammanväxta vävnadslager. Gua Sha ingår inte i standardmassagen. Men går att lätt att lägga till om Du ber massören om det.
Denna text är en del i en bloggserie som kortfattat sammanfattar information om vanligt förekommande sjukdomar och smärtsymtom i muskler och leder. Frågor som ställs är: Kan massage stödja läkning och lindra smärta vid dessa sjukdomar? När rekommenderas massage och när rekommenderas det inte? Nyfikenhet och intresse har fått mig att här samla sjukdomsbeskrivningar och om massage som behandling rekommenderas för dessa. Detta är bara en rådgivande text. Har du svåra problem kontakta alltid sjukvård, läkare eller naprapat.
Detta inlägg undersöker Massage i samband med Plantar Fasciit, Hälsporre, Hälkuddesyndrom, Ledbandsskada/Stukning av fotled, Hälseneruptur, Tendinopati i Achillessenan, Hallux Valgus, Hammartå, Mortons Tå
Plantar fasciit/Plantarfasciepati
Plantar fasciit är en inflammation i den så kallade plantara fascian under foten. Plantarfascian sträcker sig från tårna till hälens senfäste och består av band av fibrös bindväv. Området brukar kallas aponeurosis plantaris och utgör även fäste för fotens muskler. Dess primära funktion är att förena fotens muskler med underbenets och därmed ge rörelseförmåga åt benet. Vävnaden i aponeurosis plantaris ser ut som senor med sparsamt med nerver och blodådror.
Plantar Fasciit uppstår genom inflammationsskapande bristningar i vävnadens infästning nära hälbenet och/eller i senan till fotmuskeln flexor hallucis. Detta gör ont. Men smärtan kan också bero på att plantarfascian blivit stram. Det är också här vid hälens undersida och insida det gör ont när man trycker. Hela fotsulan kan kännas öm. Plantarfasciit existerar ofta ihop med hälsporre även om de två sällan har ett gemensamt orsakssamband.
Överansträngning, ensidig, upprepad och/eller kraftig belastning är ofta orsaken till plantar fasciit. Hopp, löpning i dåliga skor, hårt underlag kan bli utlösande faktorer. Risk för plantar fasciit ökar även vid övervikt eller vid pronation, det vill säga låga fotvalv eller vid supination, det vill säga höga fotvalv. Det gör då ont att gå och ställa sig upp efter vila. Smärta ökar innan man kommit igång på morgonen för att gå över efter ett tag och återkomma vid vila därefter. Den plantara fascian stramar ihop sig under vilan och gör ont att sträcka ut igen vid gående. Symtomen yttrar sig olika och olika mycket för olika personer. Smärtan hos vissa är lindrigare så de kan fortsätta med sin löpning, medan andra behöver sjukskrivning för problemen blivit invalidiserande.
Som rehabiliterande åtgärd är stretching av fotsulan mycket nyttigt. Man sitter då på huk med tårna som enda golvkontakt. Det sträcker ut hälarna. Gunga fram och åter. Att ha fotsulan platt mot golvet och dra in tårna upprepat är träning för fotvalvet. Egen massage i form av hård boll som man rullar under foten där det gör ont och med tårna böjda mot taket ökar cirkulationen och hjälper läkning.
Massage & Behandling vid Plantar fasciit.
Vid Plantar fasciit behöver fotsula och tår stretchas, töjas och masseras. Massage under foten där det gör ont med samtidigt uppåtböjda tår kan vara välgörande. Proprioceptiv Neuromuskulär Fascilitering då uppåtböjda tår trycker mot massörens mottryck tränar tåböjarmusklerna och ökar flexibilitet i dem. Vi böjer ner tårna som trycker upp mot massörens mottryck. På så vis får musklerna arbeta samtidigt som massage sker på fotsulan. Massage på tvären mot fiberriktningen på fotsulans aponeurosis plantaris ger ökad cirkulation och blodgenomströmning och bidra till läkning av plantar fasciit.
Hälsporre
Hälsporre är resultatet av lång tids felaktig belastning av de stora senytorna och den plantara fascian under fotsulan. I ett försök att reparera upprepade oläkta småskador och bristningar i hälen så börjar kroppen lagra in kalk där senan fäster till hälbenet, calcaneus. Efter hand utvecklas det ett litet kalkhorn på hälen, en så kallad hälsporre. Sjukdomen uppträder ofta samtidigt med plantar fasciit. Plantar fasciit är en bindvävsinflammation i fotsulan nära hälbenet. Något direkt orsakssamband mellan de två tillstånden verkar man inte kunnat påvisa. Hälsporre som klinisk diagnos verkar heller inte finnas utan plantar fasciit kan vara det namn som läkare använder även för hälsporre.
Dåliga skor, hård belastning, hårt underlag, överansträngning kan ge bristningar där plantarfascian fäster in på calcaneus i hälen. Kalk bildar ett litet horn vid skadan. Uppträder oftare hos medelålders överviktiga personer och ökar med ålder när stötdämpande dynor i fotsulan krymper. Problemen kan uppträda med och utan smärta. Stark smärta känns ofta på insidan av hälens främre del. Man behöver stå och gå för att få igång nödvändig blodcirkulation. Då kan smärtan tillfälligt ska avta. De första stegen efter vila är de som känns mest stela och gör mest ont för att sedan avta. Men efter en tid av gående och stående tenderar smärtan att återkomma och öka på grund av trycket på foten och på grund av senband ligger och ruggas vid förkalkningen. I vila drar plantarfascian ihop sig och blir kortare.
Hälsporrens förkalkning går att förhindra om man vidtar åtgärder på tidigare stadium. Man behöver minska på den utlösande belastningen och hitta balans mellan aktivitet och vila.
Massage & Behandling vid hälsporre
Massage under foten och runt hälen där det gör ont för in blodcirkulation och ökar förutsättning för läkning. Massage tvärs fiberriktning kan underlätta för läkning utan ärrbildning, kalkbildning och inväxt av blodomlopp och annan vävnad. Viktigt är även att massera de muskler i benet som blivit spända av att kompensera för rörelsebegränsningen. Värmebehandling på hälen kan få spasmer i vävnad att lugna sig. Töjning i hälen ökar dess flexibilitet.
Hälkuddesyndrom/Fat Pad Syndrome
Hälkuddesyndrom ger precis som Plantar fasciit smärta i fotsulan vid hälen. Hälkuddesyndrom gör ont mot baksidan av hälen och vid sidorna. Smärtan ökar när hälen sätts ned i marken vid gående eller löpning. Hälkuddesyndrom och skada på hälkudde uppstår till exempel genom hopp eller genom gående eller löpning på hårt underlag, i skor med hårda sulor. Påfrestningen leder till bristning i bindväven som håller skyddande kuddar av fett på plats under hälen. När bindväven inte längre förmår hålla fettkuddarna på plats så förtunnas de och pressas de ut mot hälens sidor. Ibland svullnar området upp. Akut smärta kan kräva vila, iskompression/isinslag och kompressionsbandage, högläge samt antiinflammatorisk medicin. Idrottstejp kan vara bra då den trycker tillbaka fettet i hälen. Fotriktiga skor och inläggssulor kan bli ett måste.
Massage & Behandling vid Hälkuddesyndrom
Massage på fotsulan vid hälen kan vara skön att få om man har Hälkuddesyndrom. Massagefriktioner från hälfotsulans utsida och in mot dess center har cirkulationshöjande effekt. Massage på muskelgrupper som blivit ansträngda på grund av kompensatoriska rörelsemönster är alltid befriande. Massage på kringliggande muskler bidrar med syre och cirkulation in i skadeområdet. Skadan läker genom att dra in frisk blodvätska från intilliggande vävnad.
Stukning av fotled; fotledsdistortion/akut ledbandsskada
Fotledsstukning brukar helt eller delvis innebära bruten fotled. Detta sker lätt om man trampar snett. Leden viker sig oftast inåt och orsakar så kallad supinationsvrickning. Senor och muskler runt om brukar skadas. Av de ledband kring fotleden, så är det oftast det på fotens utsida som skadas när det spänns ut i snedsteget. Två tredjedelar av alla stukningar beräknas vara skador på detta ledband, det så kallade främre talo-fibulära ledbandet.
Av alla idrottsskador beräknas 25% utgöras av stukning/akut ledbandsskada. Området ömmar, svullnar upp med blåmärke. Symtomen är smärta i fotleden, svullnad, blodutgjutelse, ibland känselbortfall. Is eller kyla på, kompressionsbandage, foten i högläge kan ge lättnad när situationen är akut. Lagom träning i form av styrka och balans är bra senare under återhämtningen.
Massage & Behandling vid Stukning
Första tiden efter stukning är massage på benen välgörande. Cirkulationen för bort svullnadsvätska och rester från blödning samt förhindrar vävnadsstagnation. Massagestrykningar längs och tvärs och fiberriktning hos närliggande muskulatur främjar läkning och påverkar den skadade vävnaden indirekt positivt. Men skadeområdet bör lämnas i vila den första tiden. När skadan läkt tillräckligt, kanske efter ca 8 veckor så kan massage på skadeområdet berika. Lätt töjningsterapi kan ges i samband med massage när smärtan lagt sig och detta upplevs som positivt.
Akut hälseneruptur, AHR
Total ruptur innebär att hälsenan helt går av. Detta uppstår vanligen vid ett tillfälle vid kraftig idrottsutövning eller kroppsarbete. Det kan ske gnom löpsteg, fallolycka eller hopp. Ofta är det män i åldern mellan 30 – 40 år som drabbas. Partiell ruptur sker när delar av hälsenan går av eller bristningar häri uppstår. Partiell ruptur är oftast en förslitningsskada efter att hälsenan utsatts för ansträngande repetitiv belastning över längre tid. Ofta har de som genomgår total hälseneruptur tidigare upplevt partiell ruptur och ibland haft kroniska problem i hälsenan. Hälsenan blir då stel, oflexibel och gör ont. Total hälseneruptur sker det ofta till ljudet av en smäll med smärtan som följer är intensiv. Man kan känna rupturen med fingrarna som ett hålrum i senan. Nu blir det svårt att stödja på foten och böja foten nedåt. Senan behöver sys och foten kan behöva gips i några veckor. Vid partiell ruptur gör det ont vid början och avslut av rörelse. Efter uppvärmning vid till exempel löpträning så avtar smärtan för att komma tillbaka vid vila. Tryck och belastning gör ont. Området kan svullna. Stelhet på morgonen är vanligt. Rehabiliterande träning sker bäst i skor med klackförhöjning.
Massage & Behandling vid Hälseneruptur
Massage på och runt om hälsenan är bra efter en tid in i läkningsprocessen. Det kan ske när smärtan avklingat något och det känns som massagetrycket ger en välgörande ”skön-ond” sensation. Töjning av hälsenan bör längre in i rehabiliteringsfasen. Försiktigt tryck och töjning ger flexibilitet i hälsenan och ökar cirkulation i vävnader runt om. Det främjar läkning. Så dröj inte för länge med massage och töjning. Och även om massage på skadeområdet bör undvikas första tiden så är massage på underben och fot högst välgörande. Ökad cirkulation för bort och dränerar svullnadsvätska och rester från blödning och förhindrar vätskestagnation. Massagestrykningar längs och tvärs och fiberriktning hos närliggande muskulatur så som i vaderna, främjar läkning och påverkar indirekt hälsenan positivt. När skadan läkt tillräckligt, kanske efter ca 8 veckor så kan massage på skadeområdet utprovas.
Tendinos/Tendinopati i Achillessenan – Reparationsfas efter en tendinit
Tendinopati betyder att skada i sena blivit kronisk. Tendinos innebär att degenerativ utveckling skett i senan. Kronisk smärta i hälsenan uppstår på grund av överbelastning och eller upprepade ensidiga rörelser. Risken för överbelastning ökar vid felpostionerad fotställning som när foten supinerar eller pronerar kraftigt. Symtom uppträder också vid för intensiv träning så som löpning på hårt underlag. Värk uppstår vid vila men även under belastning. Smärta kommer med svullnad, stelhet, ömhet vid tryck. Ofta förekommer inte någon inflammation i hälsenan varför antiinflammatoriska mediciner inte brukar hjälpa. Däremot kan ibland intilliggande slemsäck inflammeras. Rehabiliterande träning är excentrisk träning för vadmusklerna. Sådan träning kan man utföra genom att stå med fotens främre del på trappsteg, pall eller liknande. Hälarna ska långsamt sänkas ned och sedan föras upp i tåhävningar. Att stanna kvar i slutlägena är bra. Övningarna ska upprepas med raka och böjda knän och kan utföras i upp till 12 veckor beroende på skadans omfattning. Obs! Viktigt är att träna trots att det gör ont. Hälsenan kommer inte skadas även om det känns så. Att gå med högre klackar är bidrar också till läkning.
Massage & Behandling vid Tendinopati i Hälsenan
Massera på skadeområdet så fort det inte gör för ont. Även töjning i samband med massage är bra. Kylbehandling genom Isinslag på vid smärta underlättar. All massage är positivt för omgivande muskler och vävnad som får kompensera för rörelse-begränsningarna skadan medför. Massage på vad och fot stärker läkningsprocessen. När friskt syresatt blodflöde ökar i närliggande vävnad så cirkulerar det in i skadeområdet med positiv verkan
Hallux valgus
Hallux Valgus innebär att leden vid stortåns grundbas böjts så att stortån trycker in mot de andra tårna. Stortåns grundled närmast fotryggen blir knölformad och pressas ut från foten medan själva tån pressas in samtidigt som leden roteras in. Detta tros uppstå på grund av olika muskelstyrka eller instabilitet i de muskler som för in stortån mot de andra tårna jämfört med de musklerna som för ut stortån. Obalans mellan tårna gör att de hamnar omlott. Knölen kan smärta och även fotens främre del kan ömma. Belastning av foten när man går och springer gör ont, speciellt om skor trycker på knölen. Om irritation på ledens utsida uppstå, till exempel tryck från skor, så kan skyddande slemsäck svullna upp och inflammeras. Då blir huden röd och irriterad. Åkomman är vanligare bland kvinnor och även bland dansare. Den uppstår också oftare efter långvarig användning av trånga skor. Hallux Valgus ökar även för dem med lågt fotvalv. I de svårare fallen kan operation krävas för att räta upp tårna. Ibland utvecklas artros i stortåns grundled. Sjukdomen kallas Hallux Rigidus och uppträder med stelhet och smärta i stortån.
Massage & Behandling vid Hallux Valgus
Massage är alltid bra runt om skadade delar då cirkulationen bidrar till syre och ämnesomsättning i kringliggande muskler. Att träna upp tåstyrka genom proprioceptiv neuromuskulär fascilitering där stortån får jobba med mottryck upp och ner mot terapeutens motstånd i samband med massagetryck kan ingå som behandlingsupplägg. Vid akut inflammation bör man vara försiktig med massage, så om knölen vid stortåbasen är röd och svullen så ska massage undvikas. I övrigt är all massagebehandling en stortå kan få välgörande.
Hammartå
Hammartå innebär en kloliknande deformation där tån böjs nedåt och mittpartiet av tån böjs upp. Tån liknar en hammare, därav namnet. Hammartå kan uppstå gå grund av svaga tåmuskler eller om en tå är längre än de andra och därför lätt kläms i skon och blir krökt. Hammartå uppstår om tån tvingas in i en onaturlig position så som ibland tårna gör intill en stortå med Hallus Valgus. Operation kan bli nödvändigt.
Massage & Behandling av Hammartå
Massage är helande för de leder och muskler runt om som ansträngts på grund av att de kompenserar för obalansen som Hammartå orsakat. Röda svullna tår bör inte få massage om detta smärtar. Massage på fotsula, häl och vad ger dock den välbehövliga läkande cirkulation som foten så väl behöver.
Mortons tå – metatarsalgi – Mortons neurom
Mortons tå sker när nerv kläms mellan 3:e och 4:e tåbenet. Orsaken antas bero på att främre delen av fotvalvet blivit nedtrampat och/eller för att man använt för trånga skor med för hård skosula under längre tid. Mortons kan uppstå som belastningsskada efter för mycket träning eller arbete. Kvinnor drabbas oftare än män. Mortons tå ger smärta i främre trampdyna med utstrålning till mellanrummet mellan tå nummer tre och fyra. När nerver kläms så kan smärtan uppträda som elektriska stötar. Antiinflammatoriska mediciner och fotriktiga skor tillhör rehabiliteringen. Vid svåra fall även operation.
Massage bör inte ges när nerv är skadad och symtomen avges som elektriska stötar.
Denna text är en del i en bloggserie som kortfattat sammanfattar information om vanligt förekommande sjukdomar och smärtsymtom i muskler och leder. Frågor som ställs är: Kan massage stödja läkning och lindra smärta vid dessa sjukdomar? När rekommenderas massage och när rekommenderas det inte? Nyfikenhet och intresse har fått mig att här samla sjukdomsbeskrivningar och om massage som behandling rekommenderas för dessa. Detta är bara en rådgivande text. Har du svåra problem kontakta alltid sjukvård, läkare eller naprapat.
Detta inlägg undersöker Massage i samband med Restless legs, Löparknä Iliotabalbandssyndrom, Hopparknä – Patellasentendinit, Artros i knä, Korsbandsskada, Ledbandsskada – Kollateralbandsskada, Meniskskada, Patellarluxation, urledvridning av knäskålen, Patellofemoralt smärtsyndrom, Sclatters sjukdom, Prepatellär bursit – skurgummeknä Bakers cysta
Ont i knäna beror ofta på förslitningsskador, sträckningar, vrickningar, urledvridningar som ger smärtsamma skador på ligament, senor, muskler, slemsäckar och brosk. Skadorna utgörs av rupturer, inflammationer, blödningar, vätskeansamlingar och svullnader i olika mjukdelarnarunt om och i knäleden.
I nästan samtliga problem fungerar massage mycket bra, flera i början av sjukdomsprocessen, andra när akut fas av skadan passerat något.
Supination/Pronation
Supination = kroppsvikten hamnar på fotens utsida när man går och joggar. Pronation = kroppsvikten hamnar på fotens insida när man går och joggar. Överdriven supination och pronation kan medföra snedställning med i fötter, knän, höfter och rygg med stelhet, belastningsskada och smärta som följd . Överpronation är en vanlig orsak till knäskada.
Överpronation gör att hela foten roterar ut som ett sätt att balansera upp för pronationens tryck på insida fot. Underben och lår kommer då att rotera inåt och dra med sig knät inåt. Lårets inåtrotation skjuter i sin tur bäckenet framåt och nedåt. Om det sker på ena sidan så kommer ryggraden att kompensera med en krök, skolios. Överpronation kan utgöra orsaken till flera olika knäproblem så som löparknä, patellofemoralt smärtsyndrom, artros av knäleden, ligamentskador m.m.
Löparknä – Iliotibalbandsyndrom
Vid löparknä så har inflammationer skett på utsida knä vid infästning för Iliotibalbandet samt senor för stora lårmuskler så som Tensor Fascia Latae och Vastus Lateralis. Skadan uppstår på grund av repetitiv belastning. Iliotibalbandet glider över utsidan av knäskålen vid gående, löpning och trappgående. När It-bandet blivit spänt så kommer benets rörelse göra att det gnider tätare inpå inpå knäskålen och dess skyddande slemsäck. När slemsäcken utsätts för skadlig friktion så uppstår inflammerationer i den och/eller i senor, ledband, muskler i området. Idrottsutsövare så som fotbollsspelare och långdistanslöpare drabbas oftare. Löparknä kan också uppstå när muskulatur i säte och utsida lår är otränad och saknar tillräcklig styrka för att bära kroppsvikten varpå knäled och senor belastas. Iliotibalbandet och muskelsenor kan tänjas ut och irriteras, dels om fötterna pronerar så att knälederna vinklas inåt i en kobent position. Dels om fötterna supinerar så att knäleden vinklas utåt i en kobent position.
Inflammationen innebär ofta en stickande smärta på utsida lår och ovanför och utsida knät. Typiskt är att löpstegen smärtar varje gång man landar med benet på marken, trycker ifrån eller när man hoppar.
I akut läge behövs ofta läkemedelsbehandling och vila. Längre fram i rehabliteringen är styrke- och rörelseträning bra. Träning med gummiband till exempel, där man med ena foten drar ut gummibandet rakt ut från kroppen, är bra träning som enkelt kan göras hemma. Som egenmassage kan man lägga sig på en tennisboll för att trycka på fästet för Vastus lateralis och Tensor Fascae Latae.
Massage & Behandling vid Löparknä It-bandssyndrom
Ismassage vid akuta symtom kan lindra smärta och skapa mer av avslappning vilket även gynnar läkning i inflammerad vävnad. Det kan vara välgörande med hård sätesmassage, triggerpunktsbehandling och på utsida lår. Det ger kraftfull tillökning av syresättande blodflöde, cirkulation och ämnesomsättning. Stretchning kan ge välbehövlig avslappning i spända muskler. Massage sammantaget med vila och försiktig träning påskyndar läkningen.
Hopparknä – Patellatendinit
Hopparknä drabbar oftare dem som utövar idrott med mycket hopp och jogging med explosiva muskelkontraktioner i framsida lår (Quadriceps). Även tyngdlyftare kan drabbas. Skada och irritationer uppstår i lårmusklernas infästning i Ligament Patellae som går ner genom knäskålen. I kroppens försök att läka skadan så kan kärl och nerver komma att växa ihop. Att böja knät och gå nerför trappor när de främre lårmusklerna ansträngs medför smärta i den irriterade delen av patellasenan under knät. Uppstår smärta vid sådana rörelser så kan det vara tecken på inflammation i senan liksom även svullnad och ömhet vid tryck.
Vila, sjukgymnastik, och eventuellt antiinflammatoriska läkemedel kan bli starten på läkning. Att med styrketräning stärka framsida Quadriceps kan vara välbehövligt.
Massage & Behandling vid Hopparknä
Massage på musklerna på framsida lår ihop med samtidig stretchning kan hjälpa till att lindra Hopparknä. Värme i form Hot stone lugnar ner spasmer och kylbehandling minskar spasmer i muskler.
Artros i knäled
Hos en frisk knäled täcker brosk de båda mötande benändarna i knäleden. Brosk funkar stötdämpande i knät vid gående, löpning och annan aktivitet. Vid artros så har ledbrosket blivit ojämt och gropigt, minskat eller försvunnit. Har man artros så kan det kännas som om knät hakar upp sig i knäleden. Brosket minskar först på insidan av knät. När ben mer stöter mot ben ner brosket är bortnött i leden så smärtar det och knät upplevs ofta som stelt. Belastninen kan innebära svullnad, hetta och nattsmärta. Artrosrisken ökar med hård belastning, sned belastning, ökad ålder, övervikt, arv eller tidigare knäskada. Andra riskfaktorer kan vara tidigare inflammation i knät eller dålig funktion eller svaghet i musklerna så att knäleden burit kroppstyngden.
Massage & Behandling vid knäledsartos
Massagens cirkulationseffekt har lindrande påverkan på artros. Regelbunden massage lindrar smärta, minskar stelhet och ökar rörlighet i knät. Värme är avslappnande och smärtlindrande. Massage med varma lavastenar kan ha en läkande effekt i samband med tryck, knådningar och strykningar över ben och knän runt knä med artros.
Korsbandsskada
När korsbandet skadas sker det oftast genom plötslig vridning, sträckning i knät. Både främre och bakre korsband kan skadas. Främre korsbandsskada är vanligare än bakre. Skada kan ske genom fall- eller halkolycka där knäleden samtidigt roteras, eller genom slag mot knät så att det kraftigt böjs framåt eller bakåt. Korsbandsskada är mycket vanlig bland idrottare. Skada på bakre korsbandet uppstår oftast genom direktvåld mot underbenets övre del. Vid främre korsbandsskada är smärtan kraftig med en tydlig svullnad. Knät tenderar att vika sig och det är svårt att stödja på benet. Den bakre ledbandsskadan ger mindre svullnad och gör inte lika ont. Akut läkarvård behövs ibland med ledpunktion och operation. Smärtstillande och inflammationsdämpande medicinering kan bli ett måste. Omgivande muskulatur kan förtvina om inte olika former av träning sker ganska snart inpå, så som träning av styrka, balans, rörelse.
Massage & Behandling vid korsbandsskada
Massagebehandling och stretchterapi som inte gör ont är rehabiliterande under läkningsprocessen. Massage med varma lavastenar mjukar upp och slappnar av trött vävnad. Viktigt är som sagt egenträning på lagom nivå.
Ledbandsskada – kollateralligamentskada
Skada i mediala eller laterala kollateralligamenten brukar uppstå genom våld mot ut- eller insidan av knät, eller genom vridolycka eller på grund av sträckning i knät. Oftast skadas det mediala, inre ledbandet när knät trycks inåt och samtidigt för med sig det inre ledbandet inåt. Vid medial skada så gör det ont på knäts insida. Lateral skada ger smärta på knäts utsida när de yttre kollateralligamenten/ledbanden skadats. Skada i ledband och menisk är de vanligaste skadorna som drabbar knät genom bristningar i ligamentet. Det mediala kollateralledbandet är sammanväxt med den mediala menisken varför meniskskada ofta uppstår i samband med medial skada.
Skadan ger svullnad och svårighet att gå. Knät ömmar vid tryck på de brustna ligamenten. Om svullnaden är mycket kraftig så kan det indikera korsbandsskada. Akut läkarvård kan behövas. Operation behövs oftast inte. Vila och skyndsam igångsättning med rehabiliterande träning av till exempel styrka, rörlighet, balans är det bästa för rehabiliteringen.
Massage & Behandling vid ledbandsskada
Massage med stretch- och rörlighet som inte smärtar är cirkulationsfrämjande och påskyndar läkning. Tillsammans med egenträning ökar massage läkeprocessen. Musklerna på framsida knä kan bli spända på grund av ledbandsskadan. Dessa muskler kan behöva massage med uppvärmande heta lava stenar och därpå triggerpunktsbehandling. Gua Sha scraping och massage har god effekt på de muskler och leder som blir ansträngda när de kompenserar för skadan. Gua Sha ingår inte i standardmassagen. Men går att lätt att lägga till om Du ber massören om det.
Meniskskada
Vridvåld är vanligaste orsaken till meniskskada. Utåtvridning av underbenet och skada på den inre menisken är den vanligaste meniskskadan. Den yttre minisken skadas vid inåtvridning. Menisken ger stadga åt knät och fungerar stötdämpande och förhindrar belastning på benbrosket vid hopp, gång och jogging. Skadan kommer med akut smärta och svullnad en stund därpå. Efter meniskskada upplevs knät låsa sig när man reser sig från att ha suttit och att sträcka ut i knät samt att böja det kan vara svårt. Ömhet uppstår vid tryck på minisken. Sjukhusvård krävs. Operation kan behövas där den skadade meniskdelen tas bort. Rehabiliterande träning av styrka och rörlighet underlättar och snabbar upp läkning. Samråd gärna med läkare om när massage är lämplig att få.
Massage & Behandling vid Meniskskada
Uppmjukande massage för syresättning och blodcirkulation gör att skadan läker fortare. Lättare stretchterapi kan ges beroende på hur allvarlig skadan i menisken är och hur långt rehabiliteringen fortskridit. Värme och triggerpunktsbehandling är alltid bra i ansträngda muskler runt om.
Patellaluxation – urledvridning av knäskålen
Urledvridning av patellasenan vid knäskålen uppstår oftast vid fall eller kraftigt våld mot knät. Vid luxation förlorar ledytorna kontakt med varandra helt. Subluxation innebär att ledytorna har viss kontakt.
Urledvridning sker vanligen från knäts yttersida. Om ledytorna förlorar kontakt brukar ledband och ledkapsel skadas med blödning inne i leden. Upphovet till skadan kan bero på olika anatomiska svagheter så som valgusställning/kobenthet, långa smala ben, slapp ledkapsel, skillnad i muskelstyrka mellan inre och yttre muskulatur hos framsida lår (Quadriceps). Utåtrotation av underbenet på grund av felställning kan ge luxation. Oftast rättar knät tillbaka sig efter att det vridits ur led. Därefter svullnar området upp med blodutgjutelse samt smärta vid tryck. Knät kan kännas ostadigt och osäkert att gå och stå på. Artrosrisken ökar i knäskålen vid upprepade urledvridningar. Akut vård och operation kan behövas. Att tidigt komma igång med träning av rörlighet, balans och styrka är viktigt för återhämtningen. Framförallt styrketräning av de svaga de delarna av lårmusklerna är rehabiliterande, oftast då på lårets insida (Vastus medialis).
Massage & Behandling vid urledvridning av knäskålen
Att få massage ökar chansen för återhämtningen. Tillsammans med vila och försiktig träning snabbar massage upp läkningen. Massage är cirkulationsfrämjande och driver in syresatt blod med näringsämnen in i skadad vävnad. Friskt blod- och lymfvätska ersätter i skadad vävnad när massagen dränerat svullnader på vätska. Smärta i spastiska och trötta kringliggande muskler får lindring när massagen aktiverar ”må bra”-hormoner. Försiktig massage med värme- eller kylbehandling kring leden kan ges beroende på vad som känns bra. Kraftigare massage på kringliggande muskler och vävnad rekommenderas i passande fall. Välkomna på medicinsk massage hos terapibehandlingar.
Patellofemoralt smärtsyndrom – PFSS
Patellafemoralt smärtsyndrom upplevs som en molande eller brännande värk vid framsidan av knäskålen framför allt vid belastning på benet. Smärtan ökar framförallt när man böjer och sträcker knäna som i trappgående nedåt eller när man reser sig från att ha suttit länge. Knät kan upplevas stelt eller som att det ska vika sig.
Problemet är en vanlig förslitningsskada bland idrottsutövare. Ofta drabbas ungdomar mellan 14-18 år. Om musklerna på lårets utsida generellt får arbeta mycket mer än musklerna på insidan så börjar de starkare yttre musklerna att dra ut knät mer mot utsidan. Knäskålen kommer ständigt att dra snett. Till slut kan skada uppstå i sena, brosk eller muskler runt knät. Detta kan ge broskförändringar efter en tid. Under rehabiliteringsfasen bör alla rörelser som provocerar knäsmärtan undvikas. Mjuk rehabiliterande träning, till exempel med gummiband fäst mellan vägg och det svaga benets vad tränar lårets insida medan knät hålls sträckt. Att knät är sträckt under träning kan vara av stor vikt.
Massage & Behandling vid Patellofemoralt smärtsyndrom
Massage i samband med stretch och där viljestyrd motorik aktiveras kan komma att underlätta läkning av rörelsebetingad smärta. Därmed kan fler aspekter av skadan komma att behandlas. Massage och triggerpunktsbehandling på sätesmuskulatur kan få kompensatoriska spänningar att släppa. Värmehandling genom varma lavastenar mjukar upp berörda mjukdelar.
Restless legs – RLS – sk. ”rastlösa” ben
Restless legs ger stark obehagskänsla inuti benen, särskilt i underbenen. Det kan sticka, spänna, krypa, domna, hetta, värka och bubbla som ”sockerdricka”. Symtomen ökar kvällstid och kan bli som mest intensiv under natten. Värk som gör att man måste gå upp och gå mitt i natten ger i sin tur störd sömn. En beräkning är att Restless legs syndrome, RLS drabbar 10 procent av befolkningen och kvinnor oftare än män. Besvären kan vara alltifrån lätta till mycket plågsamma. De kan börja i övre tonåren för att successivt förvärras med stigande ålder.
Orsaken till sjukdomen är inte känd, men ofta ser man en ärftlig komponent. En teori är låg produktion av dopamin drabbar nerverna i rörelseapparaten eftersom dessa är beroende av bland annat dopamin för att fungera. Läkare som behandlar RLS kan ordinera dopaminpreparat. Även tillskott av järn, folsyra och vitamin B 12 kan botar om dessa ämnen saknas. Töj- och rörlighetsträning har visat sig vara bra vid RLS
Massage & Behandling vid RLS
Massage har en positiv inverkan vid RLS. Massage stimulerar produktion av dopamin, serotonin och oxytocin som höjer kroppens må- bra känsla. Stretch kombinerat med massage på benen, framsida lår, vad är bra vid RLS.
Morbus schlatters sjukdom
Schlatters sjukdom drabbar mest idrottande växande pojkar i tonåren när senfästet under knät i tuberiositas tibibae överbelastas. Schlatters uppstår när skelettet växer fortare än muskler och senor. Upprepade hopp och explosiv träning sliter då på senor och skelett. Inflammation uppstår ihop med smärta, svullnad, tryckömhet under knäskålen under eller efter aktivitet. Efter tid läker skadan ut sig själv. Vila och lätt träning och motion som inte belastar knät, till exempel knäböj med tyngd på rygg som inte belastar knät är rehabiliterande.
Massage & Behandling vid Schlatters sjukdom
Massagebehandlingar och lättare stretchövningar på ett tidigt stadium under rehabiliteringstiden är positivt för läkningen. Framför allt är massage på musklerna på framsida lår tacksamt. Massagen lugnar muskelkramper i lår och vader som blivit övertränade och stressade på grund av skadan. Både värme- och kylbehandlande massage fungerar bra som tillägg i medicinsk massage.
Prepatellär bursit -skurgummeknä
Drabbar ofta golvläggare eller personer som tar stöd med knäna mot hårt underlag under längre tid. Trycket sker mot den prepatellära bursan som är en skyddande slemsäck placerad vid framsida knä. Inflammation i slemsäcken kommer med svullnad och värmeökning i knät.
Massage & Behandling vid skurgummeknä
Om Bursiten orsakats av infektion i kroppen så ska massage helt undvikas. Men om inflammationen endast uppträder lokalt så är snäll massage runt om positivt. Dock bör inte massage ges direkt på slemsäcken. Huden brukar svullna upp och bli röd häröver. Framför allt är massage på lårets Quadriceps muskulatur tacksam då de kan vara påverkade i sitt senfäste vid knät precis under slemsäcken. Bursiten ligger och trycker på Quadricepssenorna förorsakar muskelspänningar och smärta.
Massage på Quadriceps och övrig vävnad i benet lindrar smärta, ökar cirkulationen. Om bursiten är mycket stor så kan den hämmar rörelseförmågan i knäleden, då kan töjningsterapi plus samtidig massage mjuka upp leden och de senor och muskler angränsande till leden. Upprepad massage och töjningsterapi på kronisk bursit bidrar till att läka bursiten.
Bakers systa -cysta poplitea
Om det har svullnat och spänner i hud och vävnad kring bakre knävecket så kan man ha fått Bakers cysta. Det är en ganska sällsynt åkomma men uppstår ibland som belastningsskada. Ofta uppstår Bakers Cysta på grund av annat problem i knät så som artros, skada i menisk eller inflammation i sena. Vid Bakers cysta pressas ledvätska ut i slemsäck i bakre knävecket. Det ger missfärgning och svullnad. Ibland svullnar det upp till en golfbolls storlek. Svullnaden kan sträcka sig ända ner till vaden. Bakers kan ge försämrad förmåga att böja och sträcka i knät. Känner man att det pulserar i knävecket där det är svullet så kan det vara symtom på blodpropp. Blodpropp kräver omgående läkarvård. Är smärtan svår kan läkare punktera bursan. Åkomman brukar dock läka ut av sig själv. Vila är rehabiliterande.
Massage & Behandling vid Bakers cysta
Lätt massage på vader är postivt för rehabliteringsprocessen. Dock bör töjningar undvikas i början av sjukdomsförloppet. Kylbehandling i form av ispaket kan dämpa svullnaden. Töjningar fungerar när svullnaden har lagt sig.
Denna text är en del i en bloggserie som kortfattat sammanfattar information om vanligt förekommande sjukdomar och smärtsymtom i muskler och leder. Frågor som ställs är: Kan massage stödja läkning och lindra smärta vid dessa sjukdomar? När rekommenderas massage och när rekommenderas det inte? Nyfikenhet och intresse har fått mig att här samla sjukdomsbeskrivningar och om massage som behandling rekommenderas för dessa. Detta är bara en rådgivande text. Har du svåra problem kontakta alltid sjukvård, läkare eller naprapat.
Denne text undersöker Massage i samband med skada i ljumske så som Iliopsoas/Iliopsoastendinopati/Bursit, smärta i bäckenområdet – Sportsmans Hernia, Ljumsksmärta på grund av uttänjt Ligament Inguinale, Adduktorrelaterad Ljumsksträckning, Smärta i Blygdbensfogen,Iliolumbar syndrom – Iiliac crest pain syndrome
Orsakerna till problem som kan uppstå i ljumske varierar men ofta uppstår det på grund av triggerpunkter och kontraktioner i muskleroch/eller sträckning i senor och ligament. Ofta uppstår ljumsksmärta på grund av svaga, slaka, utsträckta/ ospända, slitna ligament i ländrygg, bäcken, ljumskar eller höfter. Utlösande faktorer brukar vara för mycket stillasittande eller ensidiga påfrestande rörelser i kroppsarbete eller sportutövning. Här nedan tar vi upp några av de vanligare åkommorna i ljumskområdet
Skada i iliopsoas/ Iliopsoastendinopati/Bursit
Symtomen är smärta, spänningar eller spasmer i muskel Iliopsoas ”höftböjarmuskeln” när den ansträngs eller sträcks ut. Iliopsoas känns när man sträcker överkroppen åt sidan.Muskeln har sina ursprungssenor mot mitten av ryggraden och fäster med senor på insida av höftknölen. Åkomman kan göra att höfter, ljumskar och knä upplevs stela. Ofta är smärtan lokaliserad djupare inne i ljumsken för att sprida sig till framsida höft. Ibland strålar smärta även ner till knät. Även ländrygg och säte kan göra ont och tenderar ibland att misstas för diskbråck.
Skadorna uppstår som regel på grund av för stor belastning eller översträckning. Vid Iliopsoastendinopati är ofta förloppet inflammation efter överbelastning i senan som fäster vid höftknölens insida. Under senan ligger en stor slemsäck, bursa, som skyddar senan från slitage när rörelse skapar friktion mellan senan och höftknölen. Inflammation i slemsäcken (bursit) uppstår, ofta ihop med sensmärta (tendinopati). Tendinopait i senan sker när delar av fibrer i senan eller i muskeln slits av. Att senan helt går av är ovanligt men men kan ske hos yngre vuxna som utövar idrott så som löpning, dans, gymnastik, fotboll och idrott med sparkar. Smärtan kan sprids ofta ner i ljumsken. Muskeln behöver nu vila från alla belastande rörelser. Försiktig stretchning genom ”Höftböjaren” kan vara bra.
Massage & Behandling vid Skada i Iliopsoas
Massage bör inte ges vid pågående inflammationer. Akut smärta, kramp i muskel, svullnad och inflammation kan lindras med kylbehandling. Här görs det genom is i handduk på området. Försiktig stretchning kan ges i samband med massage runt om det inflammerade området. Andra muskelområden kan behöva massagens lindrande effekter.
Smärta i bäckenområdet – (Sportman’s Hernia) – Tendinopati i muskler, senor med fästen i bäckenområdet
Sportman’s Hernia – Tendinopati i muskler, senor med fästen i bäckenområdet ger kraftig smärta som kommer plötsligt lokaliserat till ljumsken. Sportsman’s Hernia uppstår när senor eller muskler i den nedre magregionen eller bäckenområdet har brustit, överansträngts, skadats. Oftast gäller det muskler eller senor till Rectus Abdominis som är en stor magmuskel eller till Adduktorerna som sitter på lårets insida. Dessa båda muskler har fästen/ursprung på pubisbenet. Men problemen kan också tillhöra magmusklerna Obliques Externus Abdominis eller Obliques Internus Abdominis vilka båda har senor in på ligamente Inguinale i bäckenet. Problemen orsakas av upprepade explosiva rörelser, speciellt sådana som kräver vridning i bäckenet så som i fotboll, hockey, löpning.
Massage & Behandling vid Smärta i bäckenområdet
Rörelsetester kan avgöra vilka muskler och senor som är involverade i skadan. Att göra situps brukar kunna göra ont vid Sportsman’s Hernia. Genom handduk kan massören trycka ut eventuella triggerpunkter som skapar smärta i ljumskområdet. Värme genom heta lavastenar kan med fördel utprovas. Om töjning känns läkande läggs detta in som inslag. Massage på kringliggande muskler i rygg, säte och lår återinför cirkulation som ökar ämnesomsättningen och är bra för att lösa ut spasmer i triggerpunkter i dessa delar. Vid sträckningar och bristningar ska inte töjningsterapi ges.
Smärta i ljumske på grund av ligament Iguinale
Uppstår när broskligamentet Inguinale har blivit slakt, uttänjt, överansträngt. Flera magmuskler fäster på ligament Inguinale. Detta kan bli uttöjt och slakt om kroppen utsätts för upprepade kraftiga vridningar. Det blir samtidigt ett svagt fäste i för magmusklerna vilket skapar irritationer och smärta i ljumsken. Ibland svullnar det upp en bula som ibland misstas för att vara ett bråck. Läkare har i vissa undersökningar funnit mikroskopiskt små stråk av avslitna muskelfibrer där den inre sneda bukmuskeln, Obliques Internus Abdominis övergår i sena som fäster mot ligamente inguinale. Tryck mot pubisbenet utlöser ofta en smärtreaktion med s.k. ”jump sign”. Lättare träning och rörelse är bra för läkningsprocessen.
Massage & Behandling vid Inguinal Patologi med Ljumsksmärta
Triggerpunktsbehandling i samband med lättare stretch- och rörelsemassage är bra för läkningen. Försiktigt massagetryck på eller kring vävnader som ömmar skapar cirkulation av syresatt och friskt blod. Ofta beror irritationer och smärta på stagnation i flöde och ämnesomsättning i vävnaderna. Massagen sätter igång läkning. Om försiktigt tryck på det ömmande området inte känns välgörande ”skönt-ont” så ger massage runt om positiv effekt på skadeområdet. Skadad vävnad suger in vätska och blod från den nära kringliggande vävnaden. Så ju mer avslappning och blodcirkulation i närliggande vävnad, desto snabbare läkningsprocess i skadad, stagnerad vävnad.
Uppstår som huggande smärta i ljumsken och i Adduktormusklerna som sitter lårets insida och har ursprungssenor mot pubisbenet. Ljumsksträckningar är vanligast inom idrott så som ishockey, fotboll och liknande där man växlar upp och ner i tempo och vrider kroppen. Ofta är det repetitiv överbelastning som orsakar en partiell ruptur i adduktormusklerna eller dess senor där de fäster in på pubisbenet. Ofta kommer problemen smygande. Ljumsksmärtan framträder ofta mer intensivt i början av idrottsutövning, för att avta när kroppen värmts upp. Dagen efter aktivitet märks kännbar smärtökning. Stelhet kommer på morgonen. Som rehabilitering behövs vila men även träning som inte belastar skadeområdet. Värmande kläder är bra under rehabiliterande träning.
Massage & Behandling vid ljumsksträckning – Adduktor-relaterad Patologi
Triggerpunktsbehandling i samband med lättare stretchterapi är bra för läkningen. Försiktigt massagetryck på eller kring vävnader som ömmar skapar cirkulation av syresatt och friskt blod. Ofta beror irritationer och smärta på stagnation i flöde och ämnesomsättning i vävnaderna. Massagen sätter igång läkning. Om försiktigt tryck på det ömmande området inte känns välgörande ”skönt-ont” så ger massage runt om positiv effekt på skadeområdet. Massage dränerar skadeområdet på svullnadsvätska och för in frisk blodvätska.
Smärta i blygdbensfogen – Adduktor relaterad smärta
Smärtan uppstår vid jogging, situps eller knäböj med vikter, repetitiv sparksport samt vridningar och rörelser från sida till sida.Smärtan är lokaliserad till blygdbensfogen med smärtutstrålning till lårets utsida och ovansida samt mellangården.För vissa är smärtan knappt kännbar och för andra intensiv, skarp, brännande, molande, huggande. Smärtan kommer ofta från att sportutövning och uppstår när Blygdbensfogen blivit uttänjd. Blygdbensfogen är broskleden som fogar ihop blygdbenen. Symtomen kan bli kroniska. I allvarliga fall gör det ont att gå, kliva upp på stol, hosta, nysa. Man kan uppleva en intensiv ömhet vid tryck på blygdbensfogen.
Adduktor musklerna och dess senor tenderar att bli spända och irriterade när blygdbensfogen är mer ostabil och uttänjd. Adduktorerna har ju sitt fäste på pubisbenet vid blygdbensfogen. I träning kontraheras Adduktorerna upp mot senfästet på pubisbenet samt den slaka och ostabila blygdbenfogen. Syndromet kallas ”the pubic symphysis”. Stretchning rekommenderas inte
Massage & Behandling vid Smärta i blygdbensfogen
Massage och triggerpunktsbehandling av adduktorermuskler skapar cirkulation i skadade vävnader. Tryck mot ljumskar kan få in syresatt blod för att skapa den ämnesomsättande läkeprocess som nu behövs.
Iliumbar Syndrom – Iiliac crest pain syndrome
Iliolumbar syndrom ger molande värk som uppträder på framsida höft efter att inflammation eller förslitning skett i ligament Iliolumbar i bäckenets övre del. Ger ofta smärtutstrålning till i ljumskar, bäcken, höfter, rygg, underliv och ändtarm. Smärtattacker återkommer ofta efter aktivitet när man böjt och vridit höfter och ländrygg. Vissa får enbart ont efter uppstigning på morgonen och/eller efter att ha suttit länge. Skadan uppstår ofta på av trauma så som vid fall- eller bilolycka, eller genom upprepade böjningar och vridningar av kroppen som i golf eller volleyboll. Ibland svullnar området upp. Oftast blir skadan kronisk eller återkommande med smärta på ena sidan av ryggraden. Ömhet kommer vid tryck på baksidan av höftbensbågen, det vill säga på ”crista iliaca posterior”. Smärtan brukar även bli värre vid långvarigt sittande.
Ligament iliolumbale kan också vara den oidentifierbara orsaken till ländryggssmärta med återkommande akuta smärtattacker i ländrygg. Detta problemområde har uppmärksammats med namnet “multifidus triangle” där fasettlederna, erector spinae musklerna, lumbar fascia, quadratus lumborum och ligamente iliolumbar ingår.
Massage & Behandling – Iliumbar syndrom
Att stretcha genom att böja och vrida i höft och ryggrad är inte bra. Massage kan ha bra inverkan men görs försiktigt på de områden som smärtar till exempel runt bäckenben ovanför sätet. Massage och stretch på andra kompensatoriskt involverade muskler och vävnader är alltid bra. Vid akut inflammation kan kylande isbeslag på området dämpa svullnad och inflammation. Vid subakut situation kan värmebehandlande lavastenar placeras på området med avslappnande effekt.
Många olika orsaker till ljumsksmärta
Ibland är det just svaga Adduktorer, triggerpunkter i muskulatur samt spända senor som för med sig smärta. I de fallen är stretch och träning utmärkt. Men orsakerna till smärta i ljumske kan vara många. Om träning och stretch inte hjälper kan svaga ligament vara orsaken som i ”Iliumbar syndrom” eller ”skada i Iliopsoas eller ”skada i blygdbensbrosket” (pubic symphysis syndrome). Andra orsaker kan vara ”Osteitis pubis” (icke-smittsam inflammation blygdbensfogen), ljumskbråck, njursten. Hos kvinnor kan problemen bero på livmodercysta, bakteriella infektioner, svullna lymfkörtlar, urininfektioner, sexuellt överförda sjukdomar, celluliter, svampinfektion-candidos, infektion i tjocktarm m.m
Denna text är en del i en bloggserie som kortfattat sammanfattar information om vanligt förekommande sjukdomar och smärtsymtom i muskler och leder. Frågor som ställs är: Kan massage stödja läkning och lindra smärta vid dessa sjukdomar? När rekommenderas massage och när rekommenderas det inte? Nyfikenhet och intresse har fått mig att här samla sjukdomsbeskrivningar och om massage som behandling rekommenderas för dessa. Detta är bara en rådgivande text. Har du svåra problem kontakta alltid sjukvård, läkare eller naprapat.
Detta inlägg tar upp Massage i samband med Inklämningsyndrom i höftled, Höftartros, Trokanterit, Snapping Hip, Trokanterbursit/Tendinopati/Gluteal Bursit
Stelhet och smärta i höfterna kan handla om problem i leder, senor, ligament, brosk eller muskler i både bäcken och rygg. Förslitningar på grund av snedställning hos kroppen är en vanlig orsak. Kanske supination och pronation i fötterna har olika påverkan på knäna som i sin tur påverkar höfterna. Muskler, senor och leder drabbas i kroppens försök att hitta kompenserande rörelsemönster. Det ger belastningsskador, förslitningar, inflammationer i inte bara i höfterna utan i alla delar hos kroppen som belastas så som knän, rygg, axlar.
Inklämningssyndrom höftled
Om du känner igen följande symtom kan du ha fått inklämningssyndrom i höftleden (FAI = Femoroacetabular impingement). Det gör ont och det brukar kännas stelt att böja höften. Trappgående uppför medför smärta liksom att sätta sig ner och sätta sig på huk samt att ställa sig upp från sittande. Att vrida in benet i höfleden medför värk på utsida höft ovanför höftknölen ”trochanter major”. Det ger även smärta i ljumske, i sätet samt i nedre delen av ryggen. Inklämnings syndrom i höftleden liknar impingement i axelleden. Ledförändringar i höften är ofta av typen CAM och PINCER och innebär förbening i kroppens försök att läka förslitningsskada. Dessa benpålagringar klämmer och skadar mjukdelar runt höftkulan med smärta som följd. Symtomen kan uppstå genom plötsligt trauma/skada, eller gradvis genom skadliga upprepade rörelser som leder till förslitningsskada. Man tror att inklämning kan öka risk för artros i höftleden. Benpålagring tas i regel bort genom operation. Innan det gått så långt är muskelstärkande träning för bål- höftböjarmuskler välgörande.
Massage & Behandling vid inklämningsyndrom höftled
Massage och triggerpunktsbehandling på alla kompensatoriskt involverade muskler runt höfterna är bra. Att massera in blodcirkulation i skadeområdet underlättar läkning. Stretch av säte, insida, baksida och utsida lår är. Om klienten deltar lite själv genom att motpressa när terapeuten trycker så kan det ha terapeutisk verkan.
Höftartros – höftledsförslitning
Artros sker genom långsam förtunning av ledbrosket i leden. När brosket förtunnas och blivit alltmer ojämnt så skapas en inflammationsprocess. Vid höftrörelser kommer höftledskulan att gnuggas direkt mot höftskålen i leden när det skyddande brosket slitits ned. Symptomen kommer med smärta och stelhet i höft, säte, ljumske, lår och förvärras med kyla. Löpning och promenader gör ont. Med ett bra träningsupplägg till exempel av artrosutbildad fysioterapeut, naprapat så kan man långsamt återbygga brosket, åtminstone till en viss del.
Massage & Behandling vid höftartros
När du kommer till massagebehandling vet du i regel redan om att du har artros och kan tala om det för terapeuten. Massage med värme är smärtlindrande och känns skönt att få på förslitna leder. Massage ökar avslappning och blodcirkulation och kan vara välgörande där kroppen kompenserat för nedsatt rörelsemönster. Att börja med att värma upp höftkulan med Hot Stone kan göra att behandlingseffekten av massage absorberas än djupare ner i vävnaderna.
Trokanterit
Trokanterit kommer med smärta vid tryck på runt höftknölen. Ofta gör det ont när man ligger på sidan och/eller vid direkt tryck mot höften. Att sitta med korslagda ben kan smärta. Vid trokanterit har olika muskelsenfästen vid Trochanter major vid höftknölen och utsida lår överbelastats. Sjukdomen uppstår oftare hos kvinnor i övre medelålder, hos överviktiga, vid höftledsartros samt hos dem som löptränar hårt. Muskelfästet slits vid tung, hård belastning, repetitiva ansträngande rörelser i gående, stående eller löpning. Överbelastningen skadar senfäste men även bakomliggande slemsäck. Viktigt att man minskar eller förändrar det belastande rörelsemönstret. Viktigt är dock att inte bli stillasittande. Stretcha sätesmusklerna och musklerna på baksida ben. Träna bålstyrka
Massage & Behandlingvid Trokanterit
Eftersom Trokanterit läker fortare av ökad blodgenomströmning så är massage mycket bra. Stretchning förlänger muskeln. Jag ger massage, triggerpunktsbehandling och töjer de muskelgrupper som har senor mot höftkulan. Töjning sker då av sätesmuskulatur, baksida och utsida lår.
Snapping hip
Snapping hip är när en knäppande, knastrande upplevese uppstår i höften t.ex. när man går eller reser sig från sittande eller lägger benet över det andra. Innebär oftare mer obehagskänslor än ren smärta. Knäppandet uppstår när en muskel eller sena rör sig över utskjutningar av ben i höften. ”Snapping hip” kan uppstå i olika områden runt höften där senor och muskler glider över utskjutande bendelar. ”Snapping hip” är vanligast på utsidan av höften. Iliotibial-bandet löper över höftbensknölens ”trochanter major”. När man står rak i höften ligger IT-bandet bakom höftknölen. När höften böjs rör sig IT-bandet över höftknölen och lägger sig framför. Det är den rörelsen som kan avge ett knäppande ljud. Orsaken till ”snapping hip” kan vara förkortade muskler på lårets insida som gör att sätesmuskulatur, IT-bandet och lårmuskler vid höftsidan spänns ut extra. Området runt höften överansträngs och slemsäcken bryts ner och ett knastrande läte uppträder. I några fall leder ”snapping hip” till Bursitis slemsäcksinflammation när de vätskefyllda och skyddande slemsäckarna i höftleden svullnar upp. Man bör hitta avlastande positioner.
Massage & Behandling vid Snapping hip
Så länge som ingen inflammation i slemsäck uppstått så funkar massage bra. Ges med fördel på utsida höft och lår där IT bandet löper. Stretching, massage och isbeslag på ifall området är mycket irriterat. Värmebehandling ges om så önskas-
Trokanterbursit/Tendinopati/Gluteal bursit
Trokanterbursit/Tendinopati/Gluteal Bursit ger märta på utsida lår över höftknölens trochanter major. En smärta som förvärras vid rörelse eller gång. Uppförsgående i backe eller trappa och resa sig från sittande gör ont.
Trokanterbursit/tendinopati/gluteal bursit är när inflammation uppstått i slemsäck och/eller sätesmuskulaturens senor som fäster vid höftknölen ”trochanter major”. Detta händer när sena från sätesmusklerna gnids över slemsäck på höftkulan när benet rör sig vid gående. Uppstår oftast vid överbelastning, långvarig felaktig kroppshållning så som vid benlängdskillnad. Irritation skapas i slemsäck och/eller i sena. I Trokantertendinopati har smärtan blivit kronisk och kommer från bakre kanten av trochanter major där sätesmusklerna fäster. Trokanterbursit uppträder gärna parallellt med reumatisk artrit eller höftartros
Massage bör ges först efter att inflammationen släppt på grund av risk för spridning till intilliggande vävnader. Kylbehandling kan vara bra för att hämma svullnad och lindra smärtan. Värmebehandling är också vara bra beroende på hur irritationen i området känns. Man känner om det är värme eller kyla som passar bäst. I mindre akut skede kan man med massagen försöka separera de senor som ligger och trycker på slemsäckarna, minska trycket och även försöka mjuka upp de muskler som ligger över. Som vanligt är det bra med massage på muskulatur som kompenserar för eventuella rörelseinskränkningar som höftskadan medför. Om bursit, slemsäcksinflammation uppstått på grund av infektion och inte på grund av överansträngning så bör massage undvikas.
Denna text är en del i en bloggserie som kortfattat sammanfattar information om vanligt förekommande sjukdomar och smärtsymtom i muskler och leder. Frågor som ställs är: Kan massage stödja läkning och lindra smärta vid dessa sjukdomar? När rekommenderas massage och när rekommenderas det inte? Nyfikenhet och intresse har fått mig att här samla sjukdomsbeskrivningar och om massage som behandling rekommenderas för dessa. Detta är bara en rådgivande text. Har du svåra problem kontakta alltid sjukvård, läkare eller naprapat.
Denna text undersöker Massage i samband med Spinal Stenos, Spondylolys, Spondylolistes, Spondylos, Spondylit, Osteoporos med kotkompression, Inflammatoriska ryggsjukdomar, Cauda Equina Syndromet, Bechterews sjukdom, Scheuermanns kyfos
Spinal stenos
Med ålder sker degenerationer i diskar, förkalkning, benpålagring (osteofytbildning) som gör att senor, ligament förflyttas. Dessa förändringar kan leda till tryck på ryggmärgskanalen från olika håll. Orsakerna till Spinal Stenos kan vara trång ryggmärgskanal sedan födseln, eller att man har diskbråck, eller artros i facettlederna. Förträngning i ryggmärgskanalen sker oftast i ländryggen där även ischiasnerven startar sin bana ner genom benen till fötterna. Spinal stenos ger smärtor i rygg med utstrålning till lårens fram- eller baksidor på ena eller båda benen. Symtomen avklingar vid sittande eller framåtlutad position. Som träningsform kan cykling upplevas som lättare än promenader. Att träna upp framsidans bålmuskulatur och regelbundet töja och stretcha baksida bål är bra som rehabilitering. Lårmusklerna behöver också tränas framför allt baksida lår medan framsida lår mer behöver stretchas och töjas ut. Att sträcka ut ryggen så kotorna separeras är också bra
Massage & Behandling av Spinal Stenos
Hot Stone och uppvärmande massage på ryggen, säte och benen ger avslappning och ökar cirkulationen i kroppen. Ömma, spända stråk i musklerna kan vi trycka ut förutsatt att det inte gör obehagligt ont. Avslappnande massage och triggerpunktsbehandling på överansträngda muskler är alltid bra för det allmänna välbefinnandet.
Spondylolys
Spondylolys sker när en eller flera av kotbågarna spricker, klyvs och/eller när kroppens läkeprocess producerar kalk eller förbening på sätt så att det trycker på eller blir vasst och skär in i mjukdelar och nerver. Detta kan ske på ena eller båda sidorna av kotbågen/kotbågarna. Kan vara förstadiet till spondylolistes. Förekomst av Spondylolys under barndomen ger sällan smärta eller problem. Problemen kommer först vid 15 – 20 års åldern. Smärta vid ansträngning är de huvudsakliga symptomen
Massage & Behandling av Spondylolys
Hot Stone och uppvärmande massage på ryggen, säte och benen ger avslappning och ökar cirkulationen i kroppen. Ömma, spända stråk i musklerna kan vi trycka ut förutsatt att det inte gör obehagligt ont. Avslappnande massage och triggerpunktsbehandling på överansträngda muskler är alltid bra för det allmänna välbefinnandet.
Spondylolistes
Sker när kota i ländryggen glider in mot bålen till. Samtidigt brott på kotbågarna är vanligt. Kotor som ofta drabbas är lumbalkotorna L4 eller L5 i ländryggen. Sjukdomen ökar med ålder och drabbar oftare kvinnor än män. Det har spekulerats i om kanske kvinnliga hormoner kan ha lösgörande verkan på ligamenten. Spondylolistes hos yngre drabbar mest dem som utövar gymnastik eller idrott på elitnivå.
Symtomen kommer med smärtor från ländryggen med utstrålning och funktionsnedsättning i benen och med känsla av svaghet och obalans. Att sitta längre stunder gör ont.
Massage & Behandling av Spondylolistes
Hot Stone och uppvärmande massage på ryggen, säte och benen ger avslappning och ökar cirkulationen i kroppen. Ömma, spända stråk i musklerna kan vi trycka ut förutsatt att det inte gör obehagligt ont. Avslappnande massage och triggerpunktsbehandling på överansträngda muskler är alltid bra för det allmänna välbefinnandet.
Spondylos
I spondylos är orsaken degenerativa förändringar som påverkar skelettet och mjukdelarna hos ryggraden. Spondylos är det vanligast åldersrelaterade upphovet till rygg- och nackbesvär. Detta ger inga inflammationer. Som konsekvens kan till exempel diskar komma sänkas, artros utvecklas, ben-/kalkpålagring (osteofyt) bildas, samt små, små brott i ben kan uppstå. Spänningar och spasmer kan drabba de muskler som involveras i kompensatoriska rörelser. Vanligen uppstår Spondylos i nacke och ländrygg. Symtomen innebär stelhet och smärta både vid vila och rörelse. Smärtutstrålning är vanlig. Som rehabilitering funkar vila, avlastande positioner samt lättare träning bra.
Rådgör med läkare innan massagebehandling
Massage &Behandling av Spondylos
Mjuk massage ges i form av strykningar och värme från uppvärmda lavastenar och trycker inte på sårbar vävnad. Massage på andra delar av kroppen som i kompensatoriska rörelsemönster blivit spända och hamnat i krampläge är alltid bra. Massagens avslappnande effekt brukar vara en bra investering för det allmänna välbefinnandet.
Spondylit
Vid Spondylit har bakteriell inflammation uppstått i en eller flera ryggkotor. Ofta är även intilliggande diskar inflammerade, så kallad ”diskit”. Vid spondylit är ryggsmärtan svår och ofta strålar smärta ut till mage och/eller bröst. Andra symtom är feber och viktminskning.
Vid spondylit bör massage och tryck undvikas.
Spondylartros
Spondylartros är en inflammatorisk ledsjukdom som oftast drabbar kotpelaren i ryggen. Spondylartros kan även uppstå i bröstkorgen och i perifera leder samt i SI-leden. Upphovet kan vara andra sjukdomar så som Sporiasisartrit, Mb Bechterew, inflammatoriska tarmsjukdomar så som Mb Crohm, Ulcerös kolit eller infektiösa sjukdomar som klamydia, gonorré och salmonella. Symtomen är stelhet framför allt på morgonen, förlorad rörlighetsförmåga vid böjning i sida och framåt i nivå med länd- och bröstrygg. Nattvärk i rygg och eller bäcken. Problemen förvärvas med tiden. Träning och rörelse lindrar symtomen. Inflammationsdämpande medicin behövs och mer träning
Rådgör med läkare innan massagebehandling
Massage & Behandling vid Spondylartros
Mjuk massage ges i form av strykningar och värme från uppvärmda lavastenar och trycker inte på sårbar vävnad. Massage på andra delar av kroppen som i kompensatoriska rörelsemönster blivit spända och hamnat i krampläge är alltid bra. Massagens avslappnande effekt brukar vara en bra investering för det allmänna välbefinnandet.
Cauda Equina-syndromet
Cauda Equina-Syndromet trycker på nerverna i ryggraden i ländryggen. Cauda Equina gör det svårt att hålla blåsan och ger ofta upplevelsen av att tarmen behöver tömmas. Kraftig värk kan uppstå i ett eller båda benen.
Massage ska ej ges vid cauda equina syndromet då nerver ej bör utsättas för tryck.
Inflammantoriska ryggsjukdomar
Kommer ofta med en otydlig, tryckande, molande smärta som varierar i styrka över dygnet. Ofta ökar smärtan på natten. Belastning förbättrar inte smärtan. Upplevd stelhet i och ömhet vid tryck över ryggrad och höftens SI-leder. Detta är även symtomen vid Bechterews sjukdom (se nedan).
Rådgör alltid med läkare innan massagebehandling
Massage & Behandling vid Inflammatoriska Ryggsjukdomar
Mjuk massage ges i form av strykningar och värme från uppvärmda lavastenar och trycker inte på sårbar vävnad. Massage på andra delar av kroppen som i kompensatoriska rörelsemönster blivit spända och hamnat i krampläge är alltid bra. Massagens avslappnande effekt brukar vara en bra investering för det allmänna välbefinnandet.
Osteoporos med kotkompression
Rådgör med läkare innan massagebehandling
Uppstår vanligen i nedre delen av bröstryggen. Tryck ger ömhet här. För diagnos behövs röntgenbilder. Ger sällan påverkan på nerver. Korsett har en stabiliserande verkan på Osteoporos med kotkompression.
Massage & Behandling vid Osteoporos med kotkompression
Mjuk massage ges i form av strykningar och värme från uppvärmda lavastenar och trycker inte på sårbar vävnad. Massage på andra delar av kroppen som i kompensatoriska rörelsemönster blivit spända och hamnat i krampläge är alltid bra. Massagens avslappnande effekt brukar vara en bra investering för det allmänna välbefinnandet.
Scheuermanns kyfos
Scheuermanns kyfos uppstår under ungdomsåren när kroppen växer. Utvecklingen av kotornas förbening rubbas när ryggraden och kroppen växer. Successivt formas kotorna till kilar som får ryggen att kuta. Detta är en vanlig orsak till värk i länd- och bröstrygg hos ungdomar. Scheuermanns kyfos har en positiv aspekt i att kyfosen gör bröstkorgen större med ökad lungkapacitet och syresättningsförmåga som följd.
Den rundade ryggen kan göra att muskler på baksida lår blir spända och strama. Lättare motionsträning är bra, till exempel träning i varmvattenbassäng. Belastningsträning ska gärna undvikas under rehabiliteringsperioden.
Massage & Behandling vid Scheuermanns kyfos
Massage och lätt töjning passar bra för Scheuermanns kyfos. Stretch av armar och bröstmuskulatur kan utprovas. Hot Stone och uppvärmande massage på ryggen, säte och benen ger avslappning och ökar cirkulationen i kroppen. Ömma, spända stråk i musklerna kan vi trycka ut förutsatt att det inte gör obehagligt ont. Avslappnande massage och triggerpunktsbehandling på överansträngda muskler är alltid bra för det allmänna välbefinnandet.
Är en av flera reumatiska inflammatoriska sjukdomar i ryggen. Den ger inflammation i ledhinnor och senfästen kring ryggrad och bäcken. Röntgenbilder som tyder på Bechterews brukar visa förändringar i SI-lederna i bäckenet, avnötning, förslitning hos kotkroppar i ryggraden samt förbening i leder och ligament. Särskilt män mellan 15-30 år drabbas. Symtomen kommer med ryggvärk som förstärks på natten, rörelseinskränkningar, stelhet och obestämd verk i knä. Ibland påverkas andningen när kotor i bröstryggen drabbats. Kirurgi kan behövas vid svåra fall. Träning av rörlighet, styrka och kondition är fördelaktigt.
Massage & Behandling vid Bechterews sjukdom
Massage och töjning är bra vid Bechterews. Dock kan massage för vissa kännas obehagligt. Töjning, tryck och massage är alltid bra att få på spända muskler som får kompensera för smärta. Massage på ryggen kan sträcka och öppna upp för kotor och revben vilket ger cirkulation, avslappning och välbefinnande
Denna text är en del i en bloggserie som kortfattat sammanfattar information om vanligt förekommande sjukdomar och smärtsymtom i muskler och leder. Frågor som ställs är: Kan massage stödja läkning och lindra smärta vid dessa sjukdomar? När rekommenderas massage och när rekommenderas det inte? Nyfikenhet och intresse har fått mig att här samla sjukdomsbeskrivningar och om massage som behandling rekommenderas för dessa. Detta är bara en rådgivande text. Har du svåra problem kontakta alltid sjukvård, läkare eller naprapat.
Detta inlägg undersöker Massage i samband med …
…Falsk Ischias, Piriformissyndromet och Myofasciellt smärtsyndrom/ Triggerpunktssyndrom
Ischialgi – Falsk Ischias
Falsk ischias ger liknande men lindrigare symtom som i äkta ischias med smärta som utstrålar till säte och lår. Vid falsk Ischias upphör utstrålningen vid knäna medan den vid äkta ischias kan fortsätta ner till foten. Skada på nerven eller ryggradsförändring så som vid diskbråck är aldrig orsaken vid falsk ischias. Smärta, muskelsvaghet och rörelsebegränsningar är mindre intensiva än vid äkta ischias. Upphov till falsk ischias brukar vara överansträngning, stillasittande, enformigt utförda rörelser, tunga lyft, som när undertränad sätesmuskulatur överansträngts.
När vävnad runt om nyper om nerven så kommer ischias liknande symptom att uppstå. Men ischias är falsk när trycket kommer från perifer vävnad och inte från nervroten i ryggraden. När irritationer och inflammationer i muskler, senor och slemsäckar medför förändringar i volym och densitet påverkas nerven. Ofta kläms den på sin väg genom bäckenet och höften. Inte sällan kläms den på grund av spänningar och spasmer i sätesmuskulatur som överansträngts. En vanlig sätesmuskulär kramp är den i muskel Piriformis varigenom ischiasnerven löper. Åkomman är så vanlig att den fått ett eget namn, Piriformissyndromet.
Piriformissyndromet
ger smärta i höft, säte, svanskota, lår, ljumske, i benets nedre del. Utstrålning ned till lårets baksida är vanlig, men sällan strålar nedanför knät. Att böja höften och korslägga benen gör ofta ont liksom att sätta sig, sitta och resa sig. Även området kring sittbenen och könsorganen kan göra ont.
Detta händer när ischiasnerven som klämts mellan muskel Piriformis och strukturer i bäckenet. Syndromet kan komma efter överansträngning, intensiv idrottsutövning, ensidig användning av muskeln, suttit på huk, böjt höfterna eller suttit på hårt underlag.
Massage & Behandling vid Falsk Ischias och Piriformissyndrom
Motion ihop med massage kan vara det som åtgärdar problemen. Triggerpunktsmassage på krampande muskeln ovanför och runt om ischiasnerven kan i bästa fall får muskelspänningar och kramper att släppa. Muskler som spänner kring nerven i höft och i säte kan vara orsaken till stickningar och domningar ut i ben och fot. Att få dessa att slappna av gör att symtomen försvinner. Värme genom Hot Stones är smärtlindrande. Kramperna försvinner försvinner bäst genom tryck.
Du kan behöva upp till fyra behandlingar innan symtomen gått över. Är du inte symtomfri bör du testa annan behandlingsform. Smärtande segment i ländryggen undviks givetvis. Ofta känner man instinktivt vilken slags trycksmärta i massagen som är välgörande och vilken som inte är det. När massage är bra så stimuleras läkande ämnesomsättning in till syrefattig, öm vävnad och dränerar eventuell svullnadsvätska.
Fler ömma muskelpunkter, triggerpunkter uppstår som regel när vi försöker hitta smidiga och kompenserande rörelser för att slippa trigga värken vi redan har. Så värk kan föda mer värk med fler triggerpunkter. Massage och stretchterapi är alltid bra för alla muskler och leder som involverats och ansträngts i smärtkompensatoriska rörelsemönster.
Triggerpunktssyndrom är mycket vanligt. Triggerpunkter är små ömma, spända knutor och stråk i muskelvävnaden. Spända knutor uppstår när området blivit överreaktivt. Rörelse i led som angränsar till muskeln med triggerpunkten eller tryck direkt på punkten avger då smärta. Ibland utstrålar även sensationer till andra kroppsdelar. Leder kan bli stela och svåra att röra på grund av förtjockade stråk med triggerpunkter i närliggande muskler. Stela leder uppstår också när muskler runt om förkortats. Förkortad muskulatur är vanlig runt axelleden då vi ofta vanemässigt håller axlarna spänt uppdragna och/eller framkupade eller bakåtsjutna.
Myofasciellt smärtsyndrom/Triggerpunktssyndrom uppstår när blod, syre och näringsämnen inte cirkulerar fritt. En slags kvävning i vävnaden sker, som signalerar detta genom smärtreaktion. Triggerpunkter kan uppstå när stressig livsstil hämmar rörelsemönster och full lung- och bukandning och därmed cirkulation och syresättning i kroppen. Sömnbrist kan leda till muskelspänningar och myofasciellt smärtsyndrom. Depression/ångest är också ofta orsak till frekventa spänningar med cirkulationsshämmande muskelsammandragningar. Felaktig sittställning och snedbelastande rörelsemönster samt gener och arv är också orsaker. Vid triggerpunktssyndrom tenderar olika kroppsrörelser att utlösa smärta och musklerna tröttas lätt ut.
Centrala nervsystemet är involverad i triggerpunktssyndrom. Det yttrar sig när tryck avger refererad smärta ut till andra delar av kroppen. Utstrålning kan kännas olika. Det kan smärta, kännas kallt eller varmt, domna, pirra, svettas, rysa, kännas som en muskelsvaghet. Efter lång tid kan symtomen övergå i fibromyalgi. Efter att orsaken behandlats så kan ändå smärtan dröja sig kvar och ta ett tag för smärtan att försvinna.
Triggerpunkter i muskler kring sätet och höftleden är vanliga i Piriformis och Gluteus Minimus. I Piriformis avger triggerpunkterna ofta ischiasliknande smärtsensation längst med benets framsida, ofta med utstrålning till foten. Ischiasliknande smärta kan också utgå från triggerpunkter i Gluteus Minimus i sätet. I detta fall smärtar det på baksidan av benet ofta med smärtutstrålning ut i foten
Träna är det bästa man kan göra om man har många ömma muskler och aktiva triggerpunkter. Konditions- och styrketräning ger mycket av den blodcirkulation som kroppen efterfrågar. Med styrketräning i kombination med stretchning och triggerpunktsbehandling kan myofasciellt smärtsyndrom helt försvinna.
Massage vid Myofasciellt smärtsyndrom Triggerpunkssyndrom
Triggerpunktsmassage/triggerpunktsbehandling är skapad för att lösa triggerpunktssyndrom. I denna massageform ges först uppvärmande massage. Därefter behandlas smärtpunkterna i muskeln med tryck. Då kan det stråla ut i andra delar.
Om leden är stel intill en muskel med triggerpunkter så stretchar massören ut leden gärna i samband med tryck på smärtpunkten. Att som klient aktivt trycka emot terapeutens mottryck kan göra leden märkbart mer flexibel bara på ett försök. Akupressur i samband med triggerpunktsbehandling och ledstretchning kan öppna upp för blodflöde och cirkulation även på inre organ samt i vävnad på andra delar av kroppen än den som behandlas. Värmebehandling i form av varma lavastenar på ömma muskelpunkter är avslappnande. Värmen gör ofta att behandlingseffekten går djupare ner i vävnaden.
Denna text är en del i en bloggserie som kortfattat sammanfattar information om vanligt förekommande sjukdomar och smärtsymtom i muskler och leder. Frågor som ställs är: Kan massage stödja läkning och lindra smärta vid dessa sjukdomar? När rekommenderas massage och när rekommenderas det inte? Nyfikenhet och intresse har fått mig att här samla sjukdomsbeskrivningar och om massage som behandling rekommenderas för dessa. Detta är bara en rådgivande text. Har du svåra problem kontakta alltid sjukvård, läkare eller naprapat.
Detta inlägg undersöker Massage i samband med…
Ischias
Ischiasnerven, kroppens längsta nerv samlar många nervtrådar och blir tjock som ett lillfinger. Med start i ryggmärgen från kotorna L4-S3 i nedre delen av ryggen löper ischiasnerven genom säte och bäcken, på baksida ben och har sitt avslut i tårna. Ischiasnerven innehåller sensoriska och motoriska nerver som förgrenar sig ut till muskler, leder, ligament, senor, hud och blodkärl. Vid irritation någonstans på nerven så kan det ge ischias symtom så som smärta, skarp krampartad utstrålning längst med ischiasnerven inne i benet och nedanför knät parat med domningar, muskelsvaghet och känselbortfall. För att hantera smärtan kan man börja halta och bli sned i kroppen när man står och går.
Ischias är symtom på annan skada som påverkar ischiasnerven. Det kan handla om förslitningar i ryggrad, ligament, förkalkning eller diskbråck som trycker och klämmer på blodkärl och spinalnerver och förorsakar ischiassymptomen. Vid diskbråck så är det innehållet i de stötdämpande diskarna mellan kotorna som rinner ut eller buktar ut och trycker på Ischias nerven. Om vätskan i disken rinner ut så kan biokemisk störning skapas med inflammation runt nervrötterna och ischiassymtom som följd. Även förändringar i ryggraden så som spinal stenos och artros kan ge påverkan på ischiasnerven. Andra orsaker kan vara infektion, slitage, skada, problem i muskler m.m. och ibland finner man ingen orsak.
Lumbago Ischias
Lumbago Ischias som namn förtydligar att Ischias problemen kommer från ländryggen. I 90% av fallen så handlar det om att nerven kläms av diskar i nivå L4-L5 i ländryggen och oftast på grund av diskbråck. Men andra orsaker förekommer så som inflammationer, blödningar i runt om liggande vävnad, osteofytpålagring/förkalkning i kotpelaren. Lumbago Ischias kan följas av andra sjukdomar så som tumörer, ryggradssjukdomar, skelett- och nervsjukdomar
Symtom vid Ischias
Smärtan kommer från ländryggen och strålar ut till säte och lår och ibland till vad och fot. Utstrålning kan gå ut i till ena benet eller till båda. När den neurologiska funktionen hos ischiasnerven påverkas kan känseln i området bli nedsatt eller försvinna helt. Även rörelsereflexer ut i benen kan försvagas. Ofta förekommer domningar, stickningar och/eller brännande/isande smärta i ena eller båda benen. Muskulaturen i benet/benen kan försvagas och göra det svårt att sträcka ut foten och/eller stödja på benet. Det kan bli svårt att böja sig framåt och/eller stå på tå. Oftast medför Ischias kraftig smärta men kan också förekomma utan kännbar värk.
En beräkning är att mellan 5-10 procent av patienter med smärta i ländryggen har ischias. Med vila och rehabilitering så blir de flesta bra inom ungefär tre månader. Ett fåtal behöver opereras.
Massage & Behandling vid Ischias
Triggerpunktsmassage på krampande muskeln ovanför och runt om ischiasnerven kan i bästa fall får muskelspänningar och kramper att släppa. Muskler som spänner kring nerven i höft och i säte kan vara orsaken till stickningar och domningar ut i ben och fot. Att få dessa att slappna av gör att symtomen försvinner. Värme genom Hot Stones kan erbjudas som delbehandling är smärtlindrande. Kramperna försvinner försvinner bäst genom tryck. Du kan behöva upp till fyra behandlingar innan symtomen gått över. Är du inte symtomfri bör du testa annan behandlingsform. Smärtande segment i ländryggen undviks givetvis. Ofta känner man instinktivt vilken slags trycksmärta i massagen som är välgörande och vilken som inte är det. När massage är bra så stimuleras läkande ämnesomsättning in till syrefattig, öm vävnad och dränerar eventuell svullnadsvätska.
Massage och stretchterapi är alltid bra för alla muskler och leder som involverats och ansträngts i smärtkompensatoriska rörelsemönster.
Denna text är en del i en bloggserie som kortfattat sammanfattar information om vanligt förekommande sjukdomar och smärtsymtom i muskler och leder. Frågor som ställs är: Kan massage stödja läkning och lindra smärta vid dessa sjukdomar? När rekommenderas massage och när rekommenderas det inte? Nyfikenhet och intresse har fått mig att här samla sjukdomsbeskrivningar och om massage som behandling rekommenderas för dessa. Detta är bara en rådgivande text. Har du svåra problem kontakta alltid sjukvård, läkare eller naprapat.
Denna text undersöker Massage i samband med Diskbråck
Diskbråck
Med ålder slits kroppen. Ryggraden, leder och brosk är vävnad som är sårbara för åldersrelaterad degenerativ utveckling. Mindre diskbråck och buktande diskar, med eller utan smärta, är vardag för flertalet äldre och medelålders. Mest utsatt är ryggraden i ländryggen men även högre upp i bröst- och halsrygg. Ofta ger diskbråck inte smärtsymptom eller påverkar ischiasnerven.
Sprickbildning i ”anulus fibrosus” den fibrösa bindväv som omger mellankotskivorna i ryggraden avger Akut smärta. Kärnan inuti diskbråcksringen innehåller en gelémassa, ”nucleus pulposus” som kan tränga igenom sprickan i anulus fibrosus. Ett bråck har bildats som gör att disken buktar. Detta är första stadiet till ett riktigt diskbråck. ”Contained Diskbråck” är sjukdomens betäckning i vissa redogörande texter. Intilliggande muskler, senor, ligament irriteras nu och avger lokal smärta utan smärtutstrålning.
Nästa stadium i diskbråck kommer när ”nucleus pulposus” rinner ut helt genom sprickbildningen i bindvävsringarna och de yttre lagren hos ”anulus fibrosus”. Nu kallas tillståndet för ”Uncontained Diskbråck” och betraktas som Äkta Diskbråck. Innehållet i ”Nucleus Pulposus” rinner ut och irriterar nervrötter och ryggmärg och avger smärtutstrålning och refererad värk. Disken brukar vanligen bukta inåt mot bålen så att gelén trycks bakåt mot ryggsidan till.
I kroppens egna självläkningsprocess kan den utrunna nucleus pulposus-vätskan komma att förkalkas. När förkalkningen stelnat riskerar den börja skära in i och skada ryggmärgen och ibland spinalnervrötter. Läckande kemiska ämnen kan också medverka till inflammationer. Den kraftiga smärtan inskränker rörelseförmågan. När nervrötter kläms i ländryggen kan ischiassymtom uppstå med smärtutstrålning ner i säte, ben och fot. Symtom är också känselbortfall, inskränkta rörelsereflexer och nedsatt motorisk förmåga. Mer om Ischias i kommande avsnitt.
Idag opererar man diskbråck mer sällan än förr och nu bara vid riktigt svåra fall.
Massage och Behandling vid Diskbråck
Massage ges försiktigt runt om de smärtande områdena. Kylbehandling i form av is i handduk kan vara skönt att få om vävnaden känns varm, svullen och öm. Kylans sammandragande effekt på blodkärl och vävnad kan dämpa inflammationen något. Om symtomen yttrar sig så att värme passar bättre så kommer Heta Stenar på smärtområdet att lugna ner muskler och vävnad som hamnat i krampläge. Försiktig massage ökar ämnesomsättning och cirkulation. Massage på vävnad intill ett skadat område kan tillföra friskare och mer syresatt blod till skadeområdet. Därmed påskyndas läkning.
Mer kraftfull massage kan ges på de muskler som överansträngts när de kompenserat för funktionsnedsättningen. Även stretchterapi och ledmobilisering ges med fördel på de muskler och leder som fått kompensera för värken. Försiktig, varm massage är generellt bra på vävnad runt diskbråck men bör inte ges på skadade nerver.
Denna text är en del i en bloggserie som kortfattat sammanfattar information om vanligt förekommande sjukdomar och smärtsymtom i muskler och leder. Frågor som ställs är: Kan massage stödja läkning och lindra smärta vid dessa sjukdomar? När rekommenderas massage och när rekommenderas det inte? Nyfikenhet och intresse har fått mig att här samla sjukdomsbeskrivningar och om massage som behandling rekommenderas för dessa. Detta är bara en rådgivande text. Har du svåra problem kontakta alltid sjukvård, läkare eller naprapat.
Ländryggssmärta, rygginsuficens/okomplicead eller subakut Lumbago
Yttrar ofta sig som värk eller känsla av trötthet, svaghet, stelhet i ländryggen. Smärtutstrålning till skinkor och ljumskar är vanlig men ger ingen benutstrålning som vid ischias. Ländryggssmärta är något de flesta får någon gång i livet. Att röra sig kan göra ont men det går att hitta smärtfria positioner och rörelsemönster. Ofta smärtar det mest eller enbart på ena sidan av ryggraden och kallas då för höger- eller vänstersidig lumbago. Vid tryck här uppstår ömhet. Om man lutar ryggen åt den sida som värker så uppstår lätt muskelkramp. Att utföra sidoböjning, rotera eller böja sig framåt eller bakåt i ryggen kan göra ont. Lumbago startar ofta med smärta vid uppstigning morgonen efter att man lyft tungt eller rört sig på sätt som inneburit belastning på ländryggen. Smärta kan vara svår och hålla i sig ett par dagar, men klingar sedan av.
Massage & Behandling vid Ländryggssmärta, Subakut Lumbago
Beroende på smärta och symtom ges avslappnande massage på ryggen. Värmande Heta Lavastenar på smärtområdet kan lindra och ge avslappning. Massage och stretchterapi på kringliggande ansträngda muskler som fått arbeta vid eventuella kompensatoriska rörelsemönster är uppmjukande och främjar cirkulation och frisättning av må-bra-hormoner.
Lumbago Akuta – Ryggskott
Lumbago Akuta, Ryggskott, är en ländryggssmärta som uppstår plötsligt, ofta på grund av överbelastning i samband med tunga lyft eller ovan eller felaktig rörelse. Ofta uppstår det som reaktion på tidigare ignorerad ryggproblematik. Symtomen kan utgöras av olika orsaker så som bristningar i sen- och muskelfästen, degenerativa förändringar i ryggraden så som i diskar och facettleder eller att nerver kommit i kläm eller på grund av låsning i en led.
För ett mindre antal personer innebär Lumbago Akuta att brott uppstått på yttre ring kring disk i ryggraden. Det kan leda till diskbråck och ischias. Smärtan i akut lumbago handlar oftast om spasmer och kramp i muskler när något kommit i obalans kring eller i ryggraden. Ischemi och kramp uppstår när blodflödet i vävnaden stryps. Det i sig skapar smärta. Smärtutstrålning ner i skinkan, i ibland även ut låret kan förekomma. Muskler som brukar vara involverade är, iliopsoas, erector spinae och quadratus lumborum, delar av magens muskler
Den akuta smärtfasen förlöper oftast under några 4 – 5 dygn med muskelspasmer och smärta även vid små rörelser. Ofta tvingar krampen, smärtan in överkroppen i snedställning. Rörelser i vardagen blir svåra att utföra. Under de första dygnen behövs aktiv vila. Om smärtan därefter fortsätter så bör läkare uppsökas.
Även vid svårt ryggskott rekommenderas det att man så fort det går börjar röra på sig. Det är bra att variera mellan att gå och stå samt att ligga ner med stöd för höft och ben så att de flekteras i 90°. Att sitta kan vara sämre när man vill läka lumbago.
Massage & Behandling vid Ryggskott
Efter ca 2 dygn kan massage vara bra, naturligtvis beroende på hur svår skadan är. Massage på krampande muskler kan minska krampen. Töj- och stretchövningar funkar bra som rehabiliterande egenterapi. Att sträcka ut i ryggraden så att kotor separeras lite för in cirkulation och kan generera läkning.
Lumbago Chronica – Långvarig smärta i ländrygg
Kronisk Lumbago har den där ländryggssmärtan fortsätter länge. Det kan vara svårt för läkare och vårdpersonal att förstå den exakta medicinska orsaken och ställa rätt diagnos. Läkarundersökning kan vara bra om problemet pågått i mer än två månader. Läkare utreder om orsaken till exempel är diskbråck.
Vid kroniskt ryggont smärtar det som regel alltid när man roterar ryggen och vid lyft. Man har sett att patienter som söker för kronisk ryggvärk ofta även har depressions- och/eller ångestproblematik. Psykiska problem innebär ofta anspänning på muskulatur.
Massage & Behandling vid långvarig smärta i ländrygg
Massagen ges efter smärtnivå. Värmen från varma lavastenar ger skön avslappning åt överspänd och öm vävnad. Massagens kan öka blodcirkulationen och minska muskelkramper. Egenvård i form av fysisk träning och stretchövningar leder till snabbare läkning.
Intresset för andningens och andningsmetoders påverkan på måendet har vuxit stort de sista decennierna. På internet publiceras frekvent studier och artiklar i ämnet. Det finns mycket att läsa om hur andningen inverkar i mående så som ångestsyndrom, stress, trauma, poststraumatiskt stressyndrom. Många studier finns även på hur styrd, medveten andning och andningsmetoder har en helande effekt på stresstillstånd.
Denna första bloggtext på ämnet är ett försök att sammanfatta vilka olika organ, nervsystem och hjärnstrukturer som är involverat i anding och andningcykeln. Detta för att försöka förstå hur olika organ samverkar i andning generellt men även i olika typer av andning. Senare bloggar kommer handla om hur kopplingen ser ut mellan andning och känslomässiga, psykologiska reaktioner så som stress, humör och trauma? Detta för att mynna ut i en blogtext om vad som händer fysiskt när helande och ökat välbefinnande uppstår genom olika andningsmetoder så som frigörande djupandning, BBTRS och connected breath och i olika Pranayamatekniker?
Andningen är en del i det Autonoma Nervsystemet – en funktion i vårt omedvetna
Det Autonoma nervsystemet (ANS) består av tre system var av två fungerar enligt pendelverkan. Den ena delen är det Sympatiska nervsystemet (SNS) vars signaler höjer blodtryck och hjärtfrekvens, sätter igång handlingsberedskap, vakenhet och kamp-flykt reaktioner. Den andra delen är det Parasympatiska nervsystemet (PSNS) vars signaler sänker hjärtfrekvens och blodtryck och försätter kroppen i vila och avslappning. På grund av sin lugnande effekt sätter PSNS igång processer för matsmältninng i inälvsorgan. Inandningen aktiverar SNS medan utandning sätter igång PSNS.
ANS har även ett tredje system, det Enteriska nervsystemet (ENS). ENS har de felsta av sitt nervsystem i mag-tarmsystemet med uppgift att reglera funktioner här. ENS spelar en mindre roll för andingen.
Det Autonoma nervstystemet styr en stor del av andningssystemet. ANS kontrollerar sådana funktioner i kroppen som sker automatiskt, så som till exempel lungornas mekanik, hjärtslag, puls, och reflexer för hosta, sväljning, kräkning och nysning med mera. Information från dessa autonoma processer och berörda organ skickas till Hypothalamus, en hjärnstruktur placerad straxt ovanför hjärnstammen. Hypothalamus samordnar denna information samt information som kommer från limbiska systemet som alstrar känslor. Limbiska systemet kan till exempel skicka känsloalstrande signaler till Hypotalamus.
Tillsammans med andra strukturer förmedlar Hypotalamus sådan information vidare ut i kroppen form av minskning eller höjdning i puls, hjärtslag, andningsfrekvens, beredskap eller avslappning i muskler och organ.
Perifera nervsystemets (PNS) – inkluderar två system – Autonoma nervsystemetoch Somatiska nervsystemet. PNS styr processer ute i kroppen så som rörelseimpusler i muskler i ben och armar. Det somatiska nervsystemet består av den viljestyrda muskulaturen och sinnesorgan ute i kroppen. PNS samlar information och reaktioner från exempelvis huden, så som temperatur, svettning, stramhet med mera. PNS utgörs av en mängd nerver ute i muskler och organ som här tar emot och skickar information till det Centrala nervsystemet (CNS). CNS kontrollerar en stor del av det Somatiska nervsystemet genom att till exempel bestämma kroppens rörelser.
CNS består av så kallat grå substans som bland annat finns i Cerebellum och i hjärnstammens förlängda märg. CNS består också av vit substans som finns i Ryggmärgen längst ryggraden. Till CNS skickas informationen från olika typer känselreceptorer och motoriska nerver i det Somatiska nervsystemets viljestyrda muskulatur och sinnesorgan. Inkommande information brukar kallas för afferent eller sensorisk. Väl framme genererar CNS svar och reaktioner som aktiverar impulser ut till PNS som i sin tur skickar tillbaka svar till CNS för tolkning.
När vi andas in stimuleras SNS, hjärtslagen ökar. När vi andas ut stimuleras PSNS, hjärtat saktar ner
Det Sympatiska Nervsystemet SNS alstrar impulser för ökad handlingsberedskap ihop med bland annat ökade hjärtslag. Via kemiska budbärare och hormoner så som adrenalin och kortisol samverkar SNS med övriga Perifera nervsystemet samt Centrala nervsystemet. Fight flight reaktioner sätts lätt igång om SNS hamnar i överaktivering.
Det Parasympatiska Nervsystemet (PSNS) skickar kroppen in i viloläge. I andningscykeln är det främst transmittorämnet acetylkolin som får hjärtrytm att sjunka. Acetylkolin medför även avslappning och utvidgning i glatt muskulatur så som till exempel blodådrorna. Ihop med sänkt blodtryck ökar nu blodflödet i blodådrorna. Detta underlättar för matsmältning, salivering, produktion av tårar, urinering och avföring.
SNS stimulerar alltså kroppen till handling och PSNS ställer in kroppen i homeostas, balans och vila och lugn. När vi mår bra råder balans mellan dessa två system. Vi är då i harmoni med vår yttre miljö så väl som med vår fysiska inre tillvaro.
Vad händer när vi andas in?
Diafragman sedd underifrån
När vi inhalerar så utvidgas lungorna likt en ballong som blåses upp. Detta innebär att trycket i lungorna minskar medan trycket från luften utanför ökar. Tryckskillnaden medför att luften kan dras ner i lungorna. Luftrören utvidgas så att mer luft kan passera in. När vi andas in expanderar både hjärta, hjärtsäck och lungor. Diafragman, som är en stor viktig andningsmuskel nedanför lungorna, förflyttas nedåt. Här trycker den ner mot magsäcken och mot andra inälvor intill och nedanför. När lungorna expanderar så roterar revbenen upp och utåt och bröstkorgen utvidgas. Hjärtsäcken runt hjärtat utvidgas när hjärtat expanderar. Det gör att blodflödet i hjärtsäcken saktar ner.
När hjärnan uppfattar att inandningsfasen nått sitt slut skickar denna signal till hjärtat om att slå fortare och hårdare. Det aktiverar det sympatiska nervsystemet (SNS). SNS skickar sina impulser via ryggmärgskanalen till inälvsnerver och ut till inälvor så som mage och tarmar. Under dominans av SNS avstannar inälvorna sina funktioner så att energin ska gå till handlingsberedskap i överlevnadsbeteenden. Till exempel genom muskelsammandragning i rörelser i mobilisering av kamp-flyktreaktioner.
Vad händer när vi andas ut?
När vi andas ut händer motsatsen. Den valvformade diafragman rör sig nu uppåt mot lungorna. Utrymmet i bröstkorgen samt hjärtats volym och den omgivande hjärtsäckens omkrets krymper. Blodflödet i hjärtsäcken ökar vilket får hjärnan att skicka ny signal till hjärtat om att sakta ner hjärtslagen. Det parasympatiska nervsystemet (PSNS) är aktiverat. På utandninge sänks puls och blodtryck, vilket ökar vila och avslappning
Hjärtfrekvensvariabilitet, HRV
När vi andas in stimuleras Sympatiska nervsystemet och hjärtslagen ökar. När vi andas ut stimuleras Parasympatiska nervsystemet och hjärtat saktar ner. Dessa två andningscykler utgör grunden i mätning av HRV, Heart Rate Variability, Hjärtfrekvensvariabilitet. Hjärtfrekvensvariabilitet mäter tiden mellan två hjärtslag. Inget hjärtslag är identiskt likt föregående utan skiljer sig ifråga om längd, kraft och tid. HRV mäter hjärtats oregelbundenhet. Ett friskt hjärta har hög frekvens av oregelbundna hjärtslag. Det visar att hjärtat har bra anpassningsförmåga. Ett hjärta med låg anpassningsförmåga har tvärtom låg grad av oregelbundna hjärtslag. En vältränad person har hög HRV i vila, medan HRV sänks under ansträngning. En arbetspuls har ofta lägre HRV än en vilopuls. Unga personer har ofta högre HRV än äldre och vältränade har ofta högre än otränade. Hjärtslag HRV påverkas inte bara av den fysiska hälsan utan även av den psykiska. Personer som är stressade, äldre och sjuka har låg HRV även i vila.
Snabb ytlig andning driver igång kamp och flykt systemet – PH värdets betydelse för kamp- flykt
När vi andas ut följer stora mängder koldioxid med. Koldioxidhalten i blodet sänks vilket höjer upp blodets PH värde. Cellerna upphör aldrig att producera ny koldioxid, så när koldioxidhalten under utandningsfasen åter höjts i cellerna och PH halten sänkts, så kommer signal att skickas till andningscentrum i hjärnstammen. Signalen triggar igång en ny inandning. Sänkt PH tryck skickar signal om att vi ska andas in igen. Så man kan säga att det är koldioxidhalten som styr när vi andas in.
Ju lägre koldioxidtryck desto fortare och även ytligare kommer vi att andas. Hjärnstammen som ju styr andning, blodtryck och hjärtslag ingår i samverkanssystem även vid aggression, rädsla och flyktreaktioner. Aggression, rädsla och flyktbeteenden ökar inte bara hjärtslag, blodtryck utan även andetagen ökar. Vid långvarig kamp-flyktreaktion tenderar andningen att bli ytligare.
Varför vi andas regelbundet och Pre-botzinger
Svaret på varför vi andas regelbundet, återfinns i hjärnstammens funktion. I hjärnstammen finns ett litet centra, som kallas ”pre- Botzinger complex”. Detta centra innehåller några tusen neuroner. Varje andetag börjar med att neuroner här aktiveras. Vid inandning skickar pre- Botzinger signal via diafragmanerven vidare till andningsmuskler i bålen. Andningen berör muskler så som diafragman och interkostalmuskler. Interkostalmusklerna sitter vid revbenen. När inandningen signalerar till dessa muskler så börjar de röra sig i enlighet med inandningen. Diafragman rör sig då nedåt mot magsäcken och interkostalmusklerna expanderar utåt. ”Pre- Botzinger complex” signalerar sedan att inandningsförloppet är klart vilket medför att muskelrrörelserna upphör. Inandningen avstannar och vävnad intar ett passivt läge för en stund. Nu sker en tillbakagång sker, en återstuds, en rekyl. Pre- Botzinger complex är involverat i alla andningsrörelser, både in- och utandning.
Hur vi andas påverkar vårt humör, vårt humör påverkar hur vi andas.
Pre- Botzinger, andningen och humöret
Pre- Botzinger complex, det lilla området i hjärnstammen vi nämde ovan, har nervförbindelse med ett annat område i hjärnan ”locus coeruleus”. Locus coeruleus procucerar noradrenalin och är placerat i Pons i hjärnstammen. Noradrenalin är ett förstadium till adrenalin och är ett stresshormon för det sympatiska nervsystemet. Noradrenalin brukar kopplas till tillstånd så som uppmärksamhet, upprymdhet, vaksamhet.
Locus coeruleus har förbindelser till de flesta strukturer i den övriga hjärnan. Forskning har visat att Locus coeruleus skickar sitt noradrenalin till i princip alla områden i hjärnan som är involverat i humör och mående. Det omfattar exempelvis ryggmärgen, hjärnbarken, amygdala, hippocampus, cerebellum, prefrontala cortex, frontalloben.
Andetagen innehåller information som skickas via förbindelsen mellan Pre – Botzinger och Locus coeruleus. Locus coeruleus skickar denna information vidare till andra hjärnstrukturer. Forskning visar alltså att andetagen vi förbindelserna förmedlar information direkt till olika kognitiva, känslo- beteendereglerande centra i hjärnan. Olika andningsmönster kontrollerar eller aktiverar alltså olika centra i härnan och kan påverka olika beteenden och humör. Så hur vi andas aktiverar olika hjärnstrukturer för olika känslor och beteenden.
Kommunikationen mellan ”pre- Botzinger complex” och ”locus coerluleus” verkar även förändras beroende på variation i andningen.
När andningen är oregelbunden eller snabb så ökar även vår uppmärksamhet och vaksamhet, vilket kan leda vidare till ångest och panik. När detta händer så verkar även aktiviteten i pre- Botzinger att öka.
Diafragmanerven tar emot impulser från bland annat märgneuroner i preBötzinger-komplexet i hjärnstammmen
Diafragman påverkar vävnad som är involverad i emotionella, psykologiska reaktioner
Som den största av andningsmuskler samagerar diafragman ihop med automatiska processer i andningscykeln. Men diafragman är också en viljestyrd muskel som går att med vilja spänna och som påverkas av känslor. Muskeln är involverad i rörelser som att svälja, hosta, kräkas, kissa och bajsa. Diafragmamuskelns funktioner påverkar hela kroppen och reflekterar och inverkar i emotionella och psykologiska tillstånd.
Vagusnerven och diafragmanerven är de två större perifera nerver som ansluter till diafragman. Diafragmanerven startar från ryggmärgen i nivå med nacken. Nerven tar emot impulser från bland annat märgneuroner i preBötzinger-komplexet i hjärnstammmen.
Längs med diafragmanerven finns nervknutar med anhopningar av nervcellskroppar, s. k. ganglier. Dessa ganglier har anslutningar till det sympatiska nervsystemet som har förbindelse till binjurarna som producerar stresshormonet kortisol. Information går sedan tillbaka till diafragman och påverkar diafragmans muskelrörelser under stress.
Vagusnerven, viktig del av det parasympatiska systemet och andningen
Vagusnerven är den längsta av sammanlagt 12 existerande kranialnerver. Den startar från flera ställen i hjärnstammen och löper sedan genom lungorna nära ryggraden ner till olika matsmältningsorgan. På vägen ner genom lungorna har vagusnerven många kraftfulla receptorer. Dessa registrerar hur andetagen utvidgar lungorna. Nedanför lungorna anknyter sedan vagusnerven till diafragmanerven vi olika nervcellskluster. Dessa nervceller registrerar diafragmans andningsrörelser och förmedlar till vagusnerven. Vidare har vagusnerven receptorer mot olika inälvor i magen och gentemot det sympatiska nervsystemet i buk och i kvinnans livmoderhals. Vagusnerven skickar hormoner, enzymer och proteiner. Med hjälp av dessa regleras sekretion hos körtlar och sammandragning i glatt muskulatur som finns i njurar, binjurar, mjälte, tunn- och tjocktarm, njurar, galla, lever och bukspottskörteln.
Vagusnerven består av 80000 mindre nervtrådar. 80% av dem är afferenta, det vill säga de tar emot och tolkar information från olika organ och kroppsfunktioner. Detta sker bland annat från organ som hjärtat, lungorna, levern, magen, tarmarna och mjälten. Informationen sänds till det centrala nervsystemets (CNS) funktioner i hjärnan och ryggmärgen för vidare omtolkning.
20% är efferenta, det vill säga de styr och sänder information och kommandon till olika kroppsfunktioner och organ. Till exempel till tunga, svalg, gom, stämbandsmuskler.
De afferenta vägarna är involverade i aktivering/reglering av stress. De är involverade i frisättning av stresshormoner så som kortisol, adrenalin. Dessa utsöndras av hormonkörtlar via hypofysen, hypotalamus i hjärnan samt binjurebarken vid njurarna. Stresshormoner utsöndras när vi är rädda, arga, stressade. Läs min blog om stressaxeln.
Vagusnerven är den viktigaste nerven i det parasympatiska nervsystemet. Den är även mycket viktig för andningsfunktionen. Vagusnerven frisätter ämnen som sänker hjärtrytmen, skapar avslappning, initierar utandning, sätter igång matsmältning och immunförsvar.
Vagusnerven har en mängd förgreningar ut i bålen. Några vagusförgreningar innerverar även luftrören, bronkerna ut till lungorna. Här bidrar vagus till sekretion och kontraktion/sammandragning av luftvägarna. Vagusförgreningar med stretchtreceptorer registrerar lungornas rörelse i andningscykeln. Det hjälper till att stimulera en sänkning av hjärtfrekvensen. Vagusnerven har parasympatiska förgeningar som ansluter till hjärtat. En förgrening av vagus löper också in i lungorna och ansluter där till det sympatiska nervsystemet. Både luftstrupen, lungorna och bronkerna innerveras av förgreningar från vagusnerven. Informationen som nerven samlar från dessa områden skickas till hjärnan: Det kan handla om lungornas expansion samt nivåer av syre och koldioxid. Vagusnerven medverar även i att öppna luftvägar i luftstrupen och svalget.
Vagus och det parasympatiska nervsystemet samarbetar med det sympatiska nervsystemet och det enteriska nervsystemet för fysiologisk balans. Till detta samverkanssystem kopplas även information från mage-tarm avseende balanser eller obalanser. Allt detta vidareförmedlas till områden i hjärnan som påverkar mående och tolkar fysiska upplevelser från kroppens vävnad och organ. Det sätter vidare igång kognitiva och känslomässiga processer.
Aktivering av Vagusnerven kan leda till både svimning eller avslappning
Vagusnerven skickar lugnande proteiner, hormoner och enzymer när sympatiska nervsystemet aktiverats genom kamp-flykt-respons. När SNS och kamp-flykt respons aktiverats och andningsfrekvens och puls höjts och samtidigt satt igång ökade reaktioner i tarmar, så börjar vagusnerven skicka lugnande signaler. Då kan det leda till att vi antingen svimmar eller slappnar av.
Vagusnerven har kopplingar till flera humörreglerande områden i hjärnan. Den tar emot information från organ och skickar till CNS och hjärnregioner som är viktiga i stressreaktionen. Vagusnerven förmedlar sig bland annat med Locus coeruleus, amygdala, hippocampus, insula, orbitofrontal cortex, septalregionen. Dessa områden ingår i nätverk som registrerar och formar svar på stress, både i form av somatiska och kognitiva symtom. Dessa hjärnstrukturer involverar känslor, beteenden, motivation, grubblerier och försjunkenhet samt minnesbildning så som i form av långtidsminne. Flera av dessa strukturer är involverade i aggression och våldsbeteenden. Här aktiveras och regleras rädsla och här registreras och tolkas smärta och njutning. (För mer info om stress och om det limbiska systemet kolla gärna min blogg här om stress)
Meditation, yoga och tekniker för reglerad andning aktiverar vagusnervens lugnande inverkan. Aktivering av vagusneven mildrar ångestsymtom så väl som negativa känslor och humör.
Referenser:
Tonkov. G. Donnan. K. ”Feel to Heal: Releasing Trauma Through Body Awareness and Breathwork Practice”. Publisher: BioDynamic Breathwork & Trauma Release Institute (March 3, 2019)
Följande inlägg undersöker likheterna mellan det uråldriga indiska chakrasytemets energilära och den betydligt nyare västerländska kroppsterapin ”Bioenergetics”. Bioenergetics är en kroppsorienterad psykoterapi och är en av grundstenarna i BBTRS Biodynamic Breath & TraumaRelease. BBTRS är en kroppsfokuserad djupandningsmetod som blivit ett betydelsefullt verktyg i den terapi jag ger. Både bioenergetics och behandling av chakra utgår att psykologiska processer påverkar energiflöde och förlopp i kroppen. När det gick upp för mig att det finns en del likheter mellan Bioenergetics och chakrateorin blev jag så fascinerad att jag ville skriva om det här.
Vad är chakra?
Vår kropp har energifält som når en bit utanför kroppen. Detta fält kan kallas för aura eller energikropp eller eteriskt energifält. Ibland kan vi uppleva att någon kommer för nära inpå oss. Det kan bero på att den andres energifält kommit innanför vårt, så att det känns besvärande.
Enligt österländsk tradition består vårt energifält mindre roterande energhjul som utgår från olika delar av kroppen. De kallas chakran. Chakra betyder ”ljus-hjul” på sanskrit. Chakra ingår i vår energi kropp, vår eteriska kropp. Du kan känna dem med handflatan en bit utanför din kropp. Prova att röra din handflata i cirklar vänd mot kroppen, medsols och sedan motsols, ungefär på de ställen som bilden visar att vi har våra chakran. Du kan behöva prova på lite olika avstånd från kroppen och flera gånger mot- eller medsols. Till slut kanske din kropp känner av dina händer och kan känna skillnad beroend på avstånd, och vilket håll du cirklar din handflata. Dina händer kan också känna olika sensationer beroende på vilket chakra du placerar dem. Nu är du medveten om dina charka och din eteriska kropp.
Chakrorna räknas ofta till 7 till antalet och spinner som energihjul runt kroppen. De första 5 nerifrån räknat sägs ha sina nav längst med ryggraden. Varje chakra hör samman med något eller några organ i kroppen. De är också involverade i olika chakra-specifika psykologiska förmågor som blockeras vid obalanser. Blockeringarna anses skapa fysiska sjukdomar eller mentala, känslomässiga störningar.
Psykoanalytikern C.G Ljung kallade chakrorna för ”inkörsportar till medvetandet”
Bioenergetics växer fram
Bioenergetics har vuxit fram i flera steg och bygger på teorin om ”the belts of tension”.
The Belts of Tension & Willhelm Reich
Wilhelm Reich, psykiatriker under 1900-talets första del och ursprungligen lärljunge till Sigmund Freud, är upphovsmannen till the Belts of Tension. Han studerade hur människors inre konflikter, försvar och problem manifesterade sig inte bara psykiskt utan även fysiskt i kroppen. Han skapade en kroppsligt orienterad psykoanalys/teori och terapi. Reich utgår från att stressande eller traumatiska händelser under olika utvecklings- och tidsfaser i barndomen skapar olika former av rädslor och försvar. Dessa försvar formar beteendemönster, karaktärshållningar och personlighetsdrag. Försvar består av rädsla och ilska och uppstår när vi inte klarar känna våra känslor. Barn upplever känslor ofta som för överväldigande. För att slippa känna, spänner barnet sin kropp på olika sätt. Vävnad och muskler kommer då att växa i enlighet med dessa spänningar. Muskulära pansar utvecklas således i kroppen. Reich kallar dem för karaktärspansar eller ”belts of tension”. Sammanfattningsvis utgår Reichs teori från att barndomens möten med en stressande omvärld ger upphov till muskelspänningar, belts of tensions, Dessa samspelar med karaktärshållningar och personlighetsdrag.
Wilhelm Reichs lärljunge Alexander Lowen kom att utveckla teorin i sin behandlingsform Bioenergetic analysis. Lowen menade att de bältesrelaterade muskelpansaren även inskränker våra andningsfunktioner genom kontraktioner och cirkulationsrubbingar i muskler och organ runt lungor. Vår andning blir då ytlig i tendens till hyperventilation. Hyperventilation innebär för mycket syre högt uppe i lungorna. Lowen såg att hyperventilation i sin tur spädde på redan existerande oro och rädsla hos människor. Han såg att tidigt upplevd chock var orsak till ytlig andning och till andningsuppehåll, när andan påverkas av ”freeze”, frys reaktion. Han menade att muskelpansar och begränsad andning håller borta starka känslor från vår medvetenandet. Lowen menade denna anatomiska sida av försvarsbeteenden har skapats i syfte att blockera bort smärtsamma känslor. The belts of tensions handlar alltså om vår omedvetna kontroll på obehagliga känslor som förorsakar vävnadsspänningar lagrat i 7 olika åldersrelaterade muskelpansar.
Riechs modell för ”the belts ot tensions” är de ”karaktärspansar” av muskulära spänningar som lagras i skikt från huvud hals, bröstkorg, diafragma, mage, bäckendel. Idag finns forskning som stödjer att barent omedelbart vid konceptionen börjar sitt samspel med modern som i 9 månader bär barnet i livmodern. Återstoden av barndomen kommer tålamod, acceptans och kärlek krävas av omsorgsgivarna om barnet ska klara av att växa upp till att blir välmående individer. När detta misslyckas i någon eller hög grad möter barnet omsorgsbrister. Rädsla, ilska och vanmakt väcks då i barnet vilket bygger upp muskulära kroppspansar med inskränkning på andning och andningsorgan. Barnet spänner sin kropp när det lär in olika beteendemönster och överlevnadsstrategier för att få så mycket det går av omsorg, kärlek, uppmärksamhet av föräldrarna. Olika åldersrelaterade reaktioner kommer lagras i barnets kropp och psyke ihop med hur väl eller inte omsorgsgivaren klarar av ett adekvat bemötande. Det ger i sin tur kroppshållningar och muskelspänningar som lever kvar in vuxnar år som ”belts of tensions” bälten av spänningar.
Medan vi växte under fostertiden var inte bara totalt beroende av den föda hon åt. Vi var även ett med alla hennes känslor och mentala tillstånd. Vår grundläggande känsla för att få finnas till i denna värld kom under denna tid. Har vi känslor av att det vore bäst om vi inte fanns så kan vi hitta orsaken till det i vår tidigaste tillvaro ihop med vår moder. Var vår mamma tillfreds med sig själv, sitt liv, sin partner, och vi var önskade under hela denna tid så känner vi inte att det vore bättre att vi inte fanns. Då känner vi att vi är trygga
Spänningar i muskler och vävnad kommer både av att vanemässigt hänfalla till långvariga och starka känslor/affekter. Eller genom att spjärna emot att känna känslor och fysiska sensationer.
_____________________________________ 1. Kronchakrat (Sahasrara) – centrum på toppen av huvudet. I harmoni: Förmågor till transcendens sägs äga rum här via tallkotskörteln. Är man i balans kan man leva i frid i ett med det gudomliga.. I obalans: Kan inte släppa oro och rädslor. Tillhörande körtel: Tallkottskörteln. Styr dygnsrytm bl.a. Tillhörande organ: Hjärnan. Sjukdomar: Som går att relatera till hjärnan generellt och tallkottskörteln i synnerhet så som svårigheter med sömn samt de psykiska problem relaterat till detta.
2.Tredje ögats chakra/Pannchakrat. (Ajna) Brukar pekas ut mellan ögonbrynen i det så kallade 3:e ögat. I harmoni: Individen har förmåga till abstraktion, perception och intuition. I obalans: Enbart fokus på intellekt och vetenskap. Rädsla för intuition. Okunskap. Tillhörande körtel: Hypofysen som påverkar andra körtlar i kroppen att bilda hormoner. Tillhörande organ: Hjärnan, nervsystemet hypofysen och tallkottskörteln,, Sjukdomar: Minnesproblem och epilepsi. cancer, allergier, sjukdomar i endokrina körtlar.
3. Hals (talets) chakra (Vishuddhi) – Strupen – har sitt centrum i nivå med vid halsgropen. I harmoni: Individen har balans mellan att tala och vara tyst och lyssnar på sin kreativitet och den inre rösten. I obalans: Individen har svårt att uttrycka sig även om den pratar mycket. Rädsla för att bli fördömd och avvisad. Tillhörande körtel: Sköldkörtel som omvandlar näring till energi. Tillhörande organ: Hals. Sjukdomar: Sjukdomar i sköldkörteln. Halsrelaterade sjukdomar, ont i halsen. Astma.
4.Hjärtchakra (Anahata)har centrum i nivå med hjärtat i mitten på bröstbenet. I harmoni: Hjärtats kärlek. Individen accepterar, tolererar vad livet och relationerna för med sig. Individen har balans mellan andliga och materiella behov. I obalans: Ilska, sorg och känsla av saknad. Individen ger kärlek för att få. Kärleken är inte äkta. Söker belöningar. Svårt att ta emot kärlek från andra. Tillhörande körtel: Brässen (thymus) som spelar avgörande roll under barndom i utvecklingen av immunförsvaret. Tillhörande organ: Hjärta, lungor, cirkulationssystem. Sjukdomar: Hjärt- och lungsjukdomar och sjukdomar i cirkulationssystemet.
5. Solar Plexus chakra (Manipuraka) – centrum strax under naveln. I harmoni: Individen har känsla av inre lugn, frid, tolerans och acceptans för andra. Funnit sin identitet och kraft. Funnit balans mellan det materiella och andliga. I obalans: Ingen tillit till det naturliga flödet. Behov av att dominera. Förknippas med egot. Tyngdpunkt ligger på den materiella världen med stort behov av materiell trygghet. Tillhörande körtel: Bukspottskörtel som styr tillverkning hormoner, insulin, enzymer för matsmältning och ämnesomsättning. Tillhörande organ: Buk, tunntarm, gallblåsa, bukspottskörteln, blindtarm. Kontrollerar kyla och värme reglering. Sjukdomar: Högt kolesterol, diabetes, sår, ledgångsreumatism, hjärtsjukdomar.
6. Sakralchakra (Smanipuraka) – ligger strax under naveln. I harmoni: Individen kan uttrycka sin kreativitet till omvärlden skapa hållbara relationer. Öppen, hänsynsfull person som har kontakt med sina känslor och kan dela med sig av dem till. Känner glädje inför livet. I obalans: Individen känner osäkerhet och instabilitet gällande sexualitet och känslomässiga frågor. Har svårt att uttrycka känslor och undertrycker sexuell energi. Avundsjuka. Tillhörande körtel: Äggstockar, testiklar och produktion av könshormoner så som östrogen och testosteron. Tillhörande organ: Tjocktarm, tunntarm, urinblåsa, mjälte, njurar, binjurar, blodtryck. reproduktionsorgan. Sjukdomar: Autoimmuna sjukdomar, blodsjukdomar, högt blodtryck, förstoppning, förlossningskomplikationer, blindtarmsinflammation, låg energi, tarmsjukdomar, njursjukdomar, ryggproblem, sjukdomar i könsorgan och urinblåsa.
7.Rot eller Baschakrat (Muladhara) – Placerat vid perineum i utrymmet mellan anus och könet. I harmoni: Individen har djup anknytning med naturen. Lever i tillit med naturens lagar med djup förståelse för livets ebb och flod. I obalans: Kamp för överlevnad, ångest, oro för att inte ha tillräckligt materiellt. Känsla av kamp för överlevnad. Lättväckt ångest, sömnsvårigheter. Ingen tillit till livet. Fokuserar på materiella tillgångar och behov av att tillfredsställa egna önskningar och begär. Tillhörande körtel: Binjurar som styr produktion av stress hormonet kortisol, men även av adrenalin, noradrenalin. Tillhörande organ: Tjocktarm och ändtarm. Sjukdomar: Sjukdomar i binjurar, i kroppens muskler och ben. Cancer, allergier, sexuella problem, tillväxtproblem hos barn, leukemi,
______________________________________ 1.Ocular or Eye (skalp, panna, ögon, kindben, öron och skallbasen). Muskel- och vävnadsspänningar sker genom att individen blockerar ut hotande information från synfältet. Mest aktiverat
2.Oral (mun och käkar) Information och verbala uttryck hindras från att uttryckas. Emotionella budskap som riskerar negativ respons från omgivningen hålls tillbaka. Oralt segment håller spänningar från att behöva trycka bort och blockera behov av känslomässig kommunikation och gränssättning. Kan kännas som att bära munkavle. Individen håller försvar i form av rädsla och återhållen ilska för att den tvingats att acceptera och svälja oacceptabel behandling (situationer, övergrepp, verbala angrepp och dömande, svälja fel mat, medicin)
3. Cervical (Hals, tunga och nacke). Detta segment håller spänningar som uppstår när individen håller tillbaka hotfulla känslor från att skapa reaktion i andra fysiska delar och organ så som hjärta, matsmältningsorgan och tarmar. I magens inälvsorgan finns massor med receptorer för sensorisk information. (Se min blogg magkänslan). Kan kännas som en lasso som håller individen tillbaka framför allt från att uppleva ilska och ledsnad/tårar.
4.Thoracic (Bröstkorg, axlar, övre delen av ryggen, armar och händer). Bröstkorg och armar som kan forma rörelse av att hålla om och krama i uttryck för kärlek, medkänsla, vilja till kontakt och ge och beröra. Bröstkorgens och armarnas rörelser kan även involvera motsatsen: Knuffa undan, slå, stöta ifrån. Spänningar/smärta i detta segment kan upplevas som att en börda eller tyngd hamnat på individens axlar och/eller i bröstet. Kan uppstå som effekt av att uppleva sig ha fått för stort ansvar och för många skyldigheter. När individen stänger av för känslor av kärlek och kontaktvilja späns och kontrakteras vävnad i och runt bröstkorgen så som lungor, interkostalmuskler, hjärta, ryggens thorax muskler. Rädsla för att överväldigas av att bli sårad och avvisad är den blockering som skapar muskelpansar i toraxområdet. Energi läggs på att muskulärt skydda sig och hålla andra på avstånd. Det skapar spänningar istället för den avslappning som kommer av en avslappnad utsträckt bröstkorg, rätad rygg och ett öppnat hjärta där individen visar känslomässig öppenhet, nyfikenhet. Känslor som blockeras är ilska, sorg, glädje och längtan.
5.Diaphragmatic (Diafragman och organ direkt under denna, nedre delen av revben och sternum). Spänningar här kan upplevas som en man satt på en korsett. Denna korsett är ett försvar för att hindra och blockera bort hotfulla känslor och fysiska sensationer kommande från lägre sittande segment. Diafragmaområdet späns omedvetet för att slippa att ohanterbara känslor kommer till medvetande. Diafragman och intilliggande vävnad dras samman och kan till exempel ske avrädsla för att förlora kontroll. Tvångstankar och tvångsmässiga strategier kan uppstå som resultat.
6. Abdominal segment – (Magen, abdominala muskler) – Spänningar här kommer av kontroll vi utövar för att blockera sensorisk information från att komma till vår medvetenhet. Vi spänner magen när vi tvångsmässigt håller kvar fokus på en aspekt av sensoriskt/känslomässigt/tankemässigt innehåll. Magens muskler och vävnad dras samman när vi till exempel blockerar för känslor av kärlek i samband med sex och sexuella impulser. Abdominal kontroll syftar även till att blockera bort och hindra sorg att komma till medvetenhet och uttryck.
7. Pelvis/bäcken segment – (Bäckenben, könsorgan, ben, fötter). Blockerar och skär av primära behov så som urladdning av sexuell energi = kyskhetsbälte och eliminering av exkrementer = förstoppning/diarré. Benen är förbundna med upplevelse av trygghet, att stå stadigt i sin kropp, grundad.
Kom till välbefinnande med chakra healing och kroppsfokuserad terapi.
Massage, djupandning, chakrahealing och samtal kring dina grundantaganden kan få livslånga känslomässiga blockeringar att släppa.
Denna text undersöker och finner samrörespunkter mellan begrepp så som egot, trauma, smärtkropp samskara/sankhara. Anledningen till att jag finner det spännande är upptäckten om att olika tanketraditioner avser samma saker. Bara att olika man väljer belysa det från olika vinklar.
Traditionell Psykoanalys
I traditionell psykoanalys så är egot en medlande kraft mellan det så kallade ”id” och ”superegot”. ”Id” är dynamiken för individens ”lägre” driftsimpusler, underliggande och omedvetna känslor och behov. Denna står under kontroll av ”superegot”. Superegot hindrar id från att komma till offentligt uttryck och ser på så vis till så att vi funkar socialt, anpassar oss till normer, konventioner, ideala självbilder och uppförandekoder. Mellan ”id” och ”superegot” uppstår inte sällan konflikter s.k. inre konflikter av motstridande känslor. ”Egot” blir den medvetandefunktion, genom vilken tankar och känslor från både ”superegot” och ”id” processas. Egot avgör vilken av krafterna som ska tillåtas få komma till uttryck genom tankar, känslor och beteenden. Egot är kraften som ställer upp försvar gentemot ”id”. Dessa kallas då förvarsmekanismer.
Traumats roll för Egot
Psykologiskt genomgår vi en traumatisering eller retraumatisering så fort vi reagerar med fight-flight-freeze reaktion. Fight-flight-freeze reaktioner uppstår när vi upplever situationer som överväldigande och stressande. Exempel på händelser som kan utlösa grava traumareaktioner är till exemepl att vara i en krigszon, uppleva en olycka eller en naturkatastrof. Olika grader av traumareaktioner uppstår vanligtvis under barndom till exempel vid situationer av upprepad neglekt från förälderar. Traumareaktionens intensitet och mentala, fysiska, känslomässiga innehåll ser olika ut från individ till individ. Olika indivder som är med om samma stressande händelse utvecklar heller inte traumareaktioner.
Citat: ”Traumatic symtoms are not caused by the ”triggering” event it self. They stem from frozen residue of energy that had not been resolved or discharged; this residue remains trapped in the nervous system where it can wreck havoc in our bodies and spirits.” ”Traumatiska symtom orsakas inte av själva den ”utlösande” händelsen. De härrör från frusna rester av energi som inte hade lösts eller urladdats; denna rest förblir instängd i nervsystemet där den kan förstöra förödelse i våra kroppar och andar.” Peter Levine PhD
Sankharas & Samskaras
Som Vipassanameditatör under många år konfronterades jag med ordet Sankhara både i den teori som lärdes ut och som fysisk upplevelse under meditationen. När vi mediterade ombads vi känna så kallade sankharas i form av fysiska entiteter i våra kroppen. Dessa behövde vi med vår uppmärksamhet notera och känna. Meditationsfokus var att uppleva sensationerna i kroppen oavsett vad. Vi ombads svepa vår uppmärksamhet genom kroppen. De fysiska entiteter jag kom att känna började jag förstå som vävnads spänningar av olika slag. Dessa är de så kallade Sankaras.
Sankharas
Sankharas är upprätthållandet av mentala hållningar, baserat på aversioner, rädslor, preferenser och beroenden. Dessa skapar attityder som gör att du håller kroppen spänd på olika sätt. När du i meditation slappnar av i dina attityder kand du erfara ”sankharas” som kännbara klumpar av kontrakterad vävnad. Som fysiska lager, skikt och sjok i din kropp grå det att märka de fysiska konsekvenserna av konditionerade sätt att reagera på omvärlden.
Med sankharas menas alltså de mentala ”dispositioner” vilka skapar våra personliga önskningar, preferenser och aversioner. Dessa driver oss mot att undvika smärta och njuta av det vi gillar. Buddhismen är övertygad om reinkarnation och menar att vi lever många liv. Under många livstider hinner många sankharas, mentala dispostioner ackumuleras baserat på vanan att undvika smärta och uppleva njutning. När vi lever liv drivna av aversioner och begär så lever vi i detta kretslopp av återfödelse. När vi kan observera våra aversioner inkluderat flight-fight-freeze reaktioner utan att reagera, agera på dem, då börjar det lösgöras Vi börjar ta oss ur samsaras kretslopp av återfödelse.
Samskara
Samskara är sanskrit och hinduismens motsvarighet till det buddhistiska Pali ordet Sankhara. Wikipedia skriver att samskara står för mentala intryck, minnen eller psykologiska avtryck som formar vår indivudualitet och vårt ego. Endligt indisk filosofi så kommer varje motiv, gärning, avsikt, handling att lämna ett djupare intryck och påverka djupare struktuer i personens sinne. Samskaras visar sig i form av individens unika impulser, vanemässiga reaktioner och böjelser, utvecklingsriktningar, medfödda talanger. Dessa formationer väntar på att rätt omständigheter ska framkallas inom individen. Då kommer de till uttryck och manifesteras i det yttre. Det gäller både positiva och negativa aspekter. Forntida hinduiska teorier förklarar att människans utvecklade minnesförmåga spelar roll för samskara. Minnesförmågan spelar roll för människors lidande, lycka och tillfredsställelse. (Se nyare forskning om Hippocampus – hjärnans minnesstruktur och plasticitetens betydelse för läkning av truama och lidande i flera av mina andra bloggar)
Egots roll i traumatisering
Lise Bearbeau, författare och grundare av ”listen to your body school” (www.ecoutetoncorps.com) skriver följande intressanta om Egot:
Varje händelse, trevlig eller obehaglig, lagras i din minnesdatabas, (hippocampus). Med en obehaglig händelser kommer ökar risk för att traumareaktion skapas. Trauma innebär att återvändande undvikandebeteenden och försvar utvecklas som respons på triggande händelser. Från varje händelse kommer du att dra en slutsats som därpå lagras i din minnesbank. Utfrån det känslomässiga materialet häri formar du åsikter, överlevnadsstrategier, försvar. Innan du går in i en situation som liknar den ursprungliga, reflekterar du på den utifrån denna minnesinformation. På allt från några sekunder till dagar avgör du sen om situationen kommer att vara positiv eller negativ, om den ska avnjutas eller undvikas.
Egot = en sammanställning av tolkningar från tidigare händelser
EGOT sammanställer sen tolkningar av tidigare händelser utifrån vilket det sen agerar. Ofta har du lagt mycket tid på att tänka och analysera vad de här händelserna betyder för dig. I denna process så är EGOT själva energin, kraften som kör på och driver in dig till att grubbla. Man kan säga att egot övermannar dig och tar all plats och tid, kväver din essens och din livsglädje. De flesta tror faktiskt att de ÄR egot. Genom att tro att ditt ego är ditt verkliga jag så undergräver du alla försök att uppnå inre balans och harmoni. Du behöver förstå att egot är ett falskt jag – det som skapas allt eftersom du växer upp och som riskerar att öka i kraft allteftersom du åldras. Dina uppfattningar, händelseanalyser bygger upp ditt ego, sten för sten, under hela livstiden.
Många av de erfarenheter du har samlat på dig genom livet, och sedan lagrat i din minnesbank, är inte längre relevanta. Varje gång du i dina tankar hänvisar till dessa tolkningar och tror på dem och låter dem styra ditt liv, så ger du dem näring. De blir större och större. De flesta övertygelser som samlats sedan barndomen är inte längre användbara, även om de kan ha varit det en gång. Men det är viktigt att inse att när du först trodde på ditt ego, så gjorde du det för att du trodde att det kunde få dig att må bättre, bli lycklig och slippa smärta.
Smärtkroppen & Egot
Begreppet ”Smärtkropp” är skapat av Echart Tolle, författare och andlig lärare. Med smärtkropp avses den smärta vi känner i kroppen i samband känslor. När vi upplever emotionella tillstånd så som ilska, frustration, rädsla, skuld med mera så ingår det även smärtkropp baserat på hur kroppen svarar an på den mentala aktiviteten.
Vad är egot samt vad är skillnaden mellan instikt och emotioner – Eckhart Tolle berättar
En instinkt är kroppens omedelbara respons på en extern situation/händelse. En emotion är kroppens svar på en tanke. Egot är rösten vi hör i huvudet när vi tänker. Men egots berättelser och tankar kommer en rad oobserverade känslor. Dessa känslor är kroppens reaktioner på vad rösten i huvudet berättar. Många är omedvetna om den tankeström som äger rum i tankarna och om de underliggande känslor som deras tankar ger kroppen. De flesta av människors tankar är dessutom negativa och ganska dysfunktionella. Detta dysfunktionella tänkande reagerar kroppen reagerar på med att känna negativa känslor. Rösten i huvudet berättar en historia som kroppen tror på och reagerar på. Dessa reaktioner översätts i kroppen till känslor. Så egot är en ändlös ond cirkel av outforskade tankar och känslor. Ett strid ström av känslomässigt berättande och tänkande.
Tankar utlöser ibland känslomässiga reaktioner så snabbt i kroppen att sinnet inte hinner formulera ord för dem. Kroppen har redan hunnit svara med en känsla vilken har förvandlats till en reaktion. Dessa tankar existerar i ett pre-verbalt stadium och kan kallas för outtalade omedvetna grundantaganden. De har sitt ursprung i en persons tidigare utvecklingsfaser, vanligtvis i tidig barndom: Grundantaganden kan vara: ”Ingen respekterar och uppskattar mig”. ”Människor går inte att lita på”.
Egots röst stör kontinuerligt kroppens naturliga tillstånd av välbefinnande. Nästan varje människa lever under påfrestning och stress, inte för att de är hotade av någon yttre faktor, utan på grund av berättandet inifrån sinnet.
Smärtkroppens utveckling
Barn finner det ofta överväldigande att hantera starka negativa känslor. Av den anledningen tenderar de att försöka att inte känna dem. Avsaknaden av fullt ut medkännande och medvetna vuxna som kan förstå dem, som kan ge dem kärleksfull vägledning i att direkt möta känslorna, gör att barn väljer att inte känna. Faktum är ett det är det enda alternativet barnet har. De tidiga försvarsmekanismen av att undvika känna lever vanligtvis kvar när barnet sen blir vuxet. Känslorna lever osedda kvar i indivden. De visar sig indirekt som till exempel ilska, ångest, våldsutbrott, dåligt humör eller fysisk sjukdom.
Varje stark känsla som inte möts fullt ut och accepteras lämnar rester av smärta i kroppen. Ovanpå barndomssmärtan läggs sedan nya smärtsamma känslor till under tonåren och under vuxenlivet som skapas av egots röst. Nu är den känslomässiga smärtan individens oundvikliga följeslagare. Faktum är att denna känslomässiga smärta kommer att utagöra grunden till en falsksjälvkänsla.
Vad är en smärtkropp?
En smärtkropp är en kraftig känslomässig reaktion som uppstår utom proportion, alltså är för stark och överdriven i förhållande till den situation som triggat reaktionen. Vi vet att vi har med en smärtkropp att göra när en händelse triggar oproportionerligt mycket stress (skam, rädsla, ilska, depression, dissociation, ledsnad)
Läkning av smärtkroppen
De goda nyheterna är att det går att läka smärtkroppar. Men det kräver att vi övar medvetenhet kring vad som väcker den. Finns här återkommande liknande situationer som om och om igen triggar samma typ av reaktion? Ju mer vi klarar observera och bli medvetna om smärtkroppen desto mer vaksamma och alerta blir vi när triggande situationer uppstår.
Läk smärtkroppen – steg för steg
Förflytta ditt fokus och medvetenhet in i kroppen. Då känner du nämligen den känsla som förtillfället lever i din kropp. Möjligen kan du nu uppleva att känslan ökar i intensitet. Har du en kraftig smärtkropp så lever sannolikt tunga emotioner i dig, till exempel djup sorg. Kanske du upplever raseri och ilska som hetta, eller kanske kyla när smärtkroppar bestående av rädsla och ångeste kramar kroppen.
Fråga dig själv ”Vem ser/observerar det här som pågår inom mig? Denna fråga ska helst inte besvaras då svaret är det inre vetandet, känslan av ordlös närvaro .
Träna dig i att bli medveten och vaksam på när emotionerna när de börjar vakna. Du kan träna dig att namnge hur smärtkroppen känns för det ökar medventenheten. Det gör också att du börjar känna igen när någon av dina smärtkroppar håller på att vakna. Så länge som vi vet att detta är smärtkroppen som vaknat så är vi inte identifierad med den.
Vänd fokus in mot kroppen från huvudets berättelser det vill säga den betydelse vi normalt brukar ge situationen. Ställ in vår medvetenheten på enbart den fysiska delen av smärtkroppen. Nu är vi nämligen inte längre identifierade eller ett med den. Nu kan vi bevittna den med klar medvetenhet. Det innebär att smärtkroppen inte längre kan kontrollera våra tankar. För nu riktar vi strålkastarskenet mot smärtkroppen och försöker inte förstå situationen eller söker efter mentala lösningar på den.
Vi är nu bara med det vi känner. Smärtkroppen har inte längre inflytande på psyket och kan inte skapa fler typiska smärtkroppstankar. Faktum är att smärtkroppen inte heller längre kan förnya sig. Du har sett att så den inte längre kan kontrollera ditt beteende. Ditt typiska smärtkropps-beteende kan successivt börja avta.
Hormoner och signalsubstanser så som Serotonin, Endorfiner, Dopamin och Oxytocin är ämnen som medverkar i positiva stämningslägen, välbefinnande, healing och läkning. När det parasympatiska nervsystemet har aktiverats så känner vi lugn och ro. Då kommer till exempel högre koncentrationer av oxytocin finnas i blodomloppet. I bloggen nedan funderas det vidare över hur, när och var olika MåBra substanser frigörs. Vilka processer deltar de i och vad kan vi medvetet göra för att aktivera dessa ämnen?
Tillverka eget cannabis Gratis
På bara några sekunder efter att drogen marijuana har konsumerats börjar den påverka hjärnan. THC är det huvudsakliga ämne i cannabisväxten som tas upp av kroppen och då skapar det ”höga” tillstånd växten är känd för. THC är cannabinoiden som binder till cannabinoidreceptorer på tre huvudställen i hjärnan; lillhjärnan, basala ganglierna och hippocampus.
Men hjärnan har förmåga att själv frigöra egentillverkade cannabinoider, så kallade endocannabinoider. Endocannabinoider är marijuanaliknande ”neuropeptider” (signalämne som förmedlas nerver emellan). Dessa binder på samma cannabinodreceptorer som THC och skapar lyckoruset i hjärnan. När vi njuter, är lyckliga och samtidigt avslappnade, i kontakt med vårt hjärta (högre själv) då har vi på naturlig väg frisatt endocannabinoider, vårt kroppsegna marijuana.
Under 1980 talet utfördes studier på människor som låg och flöt i tankar med vatten, s.k. kallad floating. Försökspersonerna hade initialt ångest, depression, viktproblem, störningar i immunsystemet, artros. Flytandet tog dem till ett alltmer djupt avslappnat tillstånd. Man såg då att deras hjärnor frigjort endocannabinoider. Floating medförde att deras symtom minskade eller försvann helt.
Endocannabinoida systemet ECS
Endocannabinoida systemet (ENS) reglerar och balanserar funktioner så som sömn, temperatur, aptit, matsmältning, humör, kontroll av muskelrörelser, immunförsvar, reproduktion, glädje, belöning, smärta, minne. ENS signalerar om obalanser häri och upprätthåller homeostas.
Endocannabinoida systemet ingår som del i det autonoma nervsystemet. Det bildar ett system av neurotransmittorer/signalsubstanser, hormoner och receptorer av bland annat cannabinoidreceptorer, endocannabinoider samt deras metabola enzymer. Exempel på neurotransmittorer är endocannabinoider och anandamider. Namnet Anandamid kommer från Sanskrit och betyder ”lycksalighet”.
Endocannabinoida systemets roll i tillväxt och nybildning av nervceller i hjärnan
Vid ca 25 års ålder har hjärnan vuxit klart. Bär vi nu på mycket stress, ångest, depression så riskerar de involverade hjärnstrukturerna att genomgå degenerativa processer. Detta i samband med att hjärnans åldersrelaterade utveckling avstannat. Ju mindre stimulans och positiva känslor individen känner desto större risk för krympning av berörda hjärnstrukturer.
De goda nyheterna är att vi alltid själva kan ändra negativa känslor och tillstånd till att bli positiva. Vi kan medvetet fokusera på aktiviteter, tankar som frigör endocannabinoider och anandamider. Genom det sätter vi igång neurogenesis och nybildning av nervceller, framför allt i hippocampus, den struktur som lagrar minnen. I ”dentate gyrus”, område i hippocampus, har man sett att dotterceller kan mogna till så kallade granulceller under loppet av några veckor. Från granulceller växer sedan ”axoner” ut (stjälkar på nervcellen). På axonerna formas ”dendriter” (nervcellens trädkrona) vars ändar formar synapser. Synapserna är de som sen släpper ut signalsubstanser, ämnena som bidrar till de olika känslor och tillstånd vi känner.
Gör följande för att berusa dig på endocannabinoider
Meditation, bön, tacksamhet kan frisätta anandamider och endocannabinoider.
”Hypnagogisk vördnad” är ett begrepp uppkallat efter människans förmåga att komma i tillstånd av djup läkning och känsla av att vara ett med allt. Det ”liminala tillståndet” är även det benämning på i princip samma sak. Limen syftar på tröskeln till djupare medvetandetillstånd. I detta tillstånd kan trauma och smärtsamma minnen släppa.
Använd din kreativitet, fråga dig på vilket sätt du bäst kan komma till hypnagogisk vördnad.
Ta dig tid att meditera genom att för ditt inre skönheten inom och utom dig
Hitta 3 saker att vara tacksam för. Öva förnöjsamhet.
Dans till härlig musik som får dig att släppa tankar, måsten, det förflutna.
Motion – the runners high är tillstånd där endocannabioderna frisätts.
Hitta inspirerande affirmationer – T.ex: ”Jag kommer att lyckas” ”Jag har alla förutsättningar” ”Jag är lycklig”
Varande i naturen – känn in träden, marken. Upplev med alla sinnen.
Be – bönen har potential för den troende att komma in i hypnagogisk vördnad
Kärleksfull samvaro med en nära vän i formen av djur eller människa.
Endocannabinoid aktivering sänker puls och blodtryck, skapar emotionell flexibilitet, motivation, glädje och optimism. Endocannabinoider leder till ökad problemlösningsförmåga så att problem till och med kan upphöra. Begränsande, hindrande idéer och föreställningar kan släppa. Djupa insikter kan uppstå och intuitiva förmågor kan öka dramatiskt. Smärta, ångest och depression kan försvinna och viktminskning kan börja ske.
Endorfiner är kroppens egentillverkade morfin. Endorfiner produceras och lagras i hypofysen. Till gruppen endorfiner hör signalämnena ”opioida neuropeptider” och ”peptidhormoner”. När ämnet frisläppts så kommer de att binda på särskilda mottagarreceptorer.
Liksom de exogena opioiderna så som exempelvis Heroin, Morfin, Kodein, Etylmorfin med flera så binder de endogena (egentillverkade) endorfinerna på utvalda receptorer på mottagarneuronen, så kallade opioidreceptorer. Till syntetiskt tillverkade opoider räknas bland annat Metadon, Fentanyl, Ketobemidon, Tramadol, Dextropropoxifen, Oxikodon. Samma sak där, de binder på opioidreceptorer.
Endorfiner ger känslor av eufori på sätt som liknar rus från Heroin, Morfin eller Metadon.
En av endorfinernas främsta funktion är att hämma smärta. Men de spelar även stor roll för sinnesstämning och känslor, för motivation, anknytning, hunger och förmåga att hantera stress. Endorfiner dämpar smärta och framkallar lugn och ro.
Gör följande för att berusa dig på Endorfiner
Skratta – att skratta frigör endorfiner
Aerob träning så som cykling, promenader, jogging, hoppa hopprep. (Aerob innebär träning där man rör sig under längre än två minuter så att andning och puls ökar).
Dopamin är en neurotransmittor/signalsubstans. Dopamin produceras i hjärnstammen och utsöndras i de basala ganglierna. I hjärnan finns flera dopaminerga banor som ansvarar för motivationsstyrda beteenden styrda. De ingår i det som kallas för belöningssystemet.
Många beroendeframkallande droger ökar dopaminet genom att till exempel blockera dopaminåterupptaget sedan det släppts ut i synapsklyftan.
Dopaminets funktion
Dopamin är involverat i matsmältning, blodflöde, sömn, stressrespons, hjärt- och njurfunktion, humör och känslor, minne och fokus, muskelrörelser och motorisk kontroll, smärtdämpning samt njutnings- och belöningssökande beteende. Dopamin spelar roll i inlärning, koncentration, känslomässiga reaktioner och beroende.
Dopamin styr individens beteende mot eller bort från olika situationer beroende på vilka dopaminnivåer situationerna aktiverar. Dopamin spelar roll i både kort- och långsiktig behovstillfredsställelse.
Högre nivåer av dopamin kan leda till känslor av eufori, lycka och ökad motivation och koncentration. Exponering för ämnen och aktiviteter som ökar dopamin bli beroendeframkallande för vissa människor. Höga generella dopaminnivåer är kopplade till mer positiva övertygelser och innebär färre negativa förväntningar på framtiden.
Alla droger stimulerar dopaminet. Centralstimulantia så som amfetamin och kokain är de av droger som ger den snabbaste dopaminökningen.
Indikationer på låg Dopamin nivå
Du kan anta att du saknar dopamin när din motivationsnivå är låg, när du är trött, skjuter fram att göra saker på framtiden, har svårt att koncentrera dig, inte mindre lust att göra saker, har humörsvängningar. Låga generella dopaminnivåer är kopplade till dåligt humör, låg libido och depression.
Gör följande för att ladda upp dig på dopamin
Meditation
PranaYama andningsmetoderackompanjerat av musik
Lyssna och dansa till bra musik
Aerob träning har visat sig öka dopaminnivåerna i striatum, hypotalamus, mellanhjärnan och hjärnstammen
Få beröring eller massage – det ökar både serotonin, dopamin och oxytocin samtidigt som det minskar det stressrelaterade hormon kortisol i kroppen.
Tänka positivt och på saker som du gillar att göra
Dricka grönt te, äta bananer, mandlar och gröna grönsaker.
Serotonin är en neurotransmittor/signalsubstans som är involverat i många olika funktioner så som belöning, humör, aptit, sömn men även i kognitiva funktioner så som inlärning och minne.
Serotonin produceras på flera ställen i kroppen, till exempel i hjärnstammen, i magtarmkanalen, i smakreceptorceller i tungan och i så kallade Merkelceller i huden där fingertopparna är en plats. Framför allt finns serotonin i det enteriska nervsystemet i mag-tarmkanalen. Hela 90 % av koppens totala serotonin finns i magtarmkanalen där det regleras genom det så kallade enteriska nervsystemet (ENS). Här styr serotonin-insöndring rörelser i tarmarna, överför meddelanden mellan nervceller och reglerar aptit. Serotonin är även en viktig komponent i blodcirkulation och sårläkning. Serotonin frisätts när blodkärlen dras samman och spelar roll för bildandet av blodpropp.
Serotonin är involverat i tålamod och impulsivitet och spelar en stor roll för att reglera humöret och beskrivs ofta som en ”må-bra-kemikalie” och
Alkohol höjer tillfälligt serotoninhalterna.
Serotoninbrist en orsak till depression?
Vissa antidepressiva läkemedel är konstruerade för att hämma upptaget serotonin hos mottagarreceptorn sedan givarneuronet släppt ut serotonin i synapsklyftan. Det leder till ökat serotonin i hjärnan. De kallas för selektiva återupptags hämmare. Exempel på dessa är SSRI mediciner så som (Cipramil) Sertalinpreparat (Zoloft) Fluoxinpreparat (Fontex och Prozac) och många fler finns.
Serotoninåterupptagshämmare har länge använts för att bota depressioner. Idag menar forskare att depression inte kan förklaras så enkelt som att det beror på brist på serotonin. Vad man sett är att SSRI mediciner, förutom att öka serotonin, även leder till tillväxt av de neurala nätverken så som nybildning av synapser. Det leder också till ökad aktivering av gener och till att äldre neural vävnad städas bort. Medicinerna ökar alltså till hjärnans plasticitet som är det som hjärnan förmåga att bryta invanda negativa tankebanor till att nya mer positiva tankar. Av det konstateras att det snarare är den ökade plasticiteten i hjärnan än den ökade mängden serotonin som höjer sinnesstämningen hos deprimerade.
Skillnader och samverkansprocesser mellan Serotonin och Dopamin
Det finns stora likheter mellan serotonin- och dopaminsystemen, både i hur de fungerar och är uppbyggda. Liksom dopamin är serotonin med och påverkar människors humör och känslor och det hjälper också i reglering av matsmältningsfunktioner så som aptit, metabolism och tarmrörlighet.
Neurotransmittorer agerar inte självständigt utan interagerar med och påverkar varandra för att upprätthålla en bra kemisk balans i kroppen. I vissa fall verkar serotonin hämma dopaminproduktionen, så att låga nivåer av serotonin leder till en överproduktion av dopamin. Impulsivt beteenden kan ha sin orsak i detta, eftersom dopamin spelar stor roll i belöningssökande beteende.
Gör följande för att öka dina serotoninivåer
Vissa serotonin-neuroner aktiveras av koldioxid CO₂. I andnings övningar så som i den indiska andningsfokuserade Pranayama håller man andan efter en viss tid av djupandning. Forskning har visat att sådana andningsövningar aktiverar serotonin.
Aerob träning så som cykling, promenader, jogging, hoppa hopprep. (Aerob innebär träning där man rör sig under längre än två minuter så att andning och puls ökar)
Vistas i solen – minst 10 – 50 minuter i solen
Sova tillräckligt. Minska på stress
Få beröring eller massage – det ökar både serotonin, dopamin och oxytocin samtidigt som det minskar stressrelaterade hormon kortisol i kroppen.
Oxytocin är både ett peptidhormon, neuropeptid och signalsubstans. Produktionen av oxytocin sker i hypotalamus och utsöndras från hypofysens baklob. Oxytocin är nödvändig för positiv social anknytning, parbildning, omvårdnad och förmåga att följa sociala normer. Det frisätts vid hudkontakt, reproduktiva aktiviteter, under kvinnans förlossning, tiden efter förlossning, i mjölkproduktionen. Oxytocinet bidrar till positiva modersbeteenden så som känslomässigt varm anknytning till barnet.
Oxytocinet frigörs och släpps ut i blodomloppet på samma sätt hormoner. Det binder vid cellytan på oxytocinreceptorer som finns i den glatta muskulaturens celler. Till exempel i luft- och matstrupen, i blodkärlen, hjärnan, tarmsystemen, i livmodern och bröstkörtlar.
När oxytocin frisätts skapar det nya nervbanor i hjärnan.
Oxytocin och stresshormonet kortisol tar ut varandra. Hittar vi lugnande, oxytocin-framkallande aktiviteter så kan det fort sänka de kortisolhalter som orsakar stress, ångest. Oxytocin sänker även högt blodtryck.
Oxytocin frisätts vid hudberöring samt vid varma temperaturer. Oxytocinet ökar känslor av lycka, tillit i relationer till andra och motiverar till parbildning. Det frisätts vid sexuell lust och ökar ju intensivare orgasm blir. Harmoniska ljud som påminner om barn-mor-kommunikation har också visat sig öka oxytocin hos dem som lyssnar. Gemensam körsång i grupp, regelbunden simning är andra aktiviteter som ökar upp oxytocinet.
Klarar vi att öka oxytocinhalterna i situationer av stress, betyder det samtidigt att vårt sinnesläge är lugnare och mer positivt. I samband med ökade oxytocinhalter kan vi förändra begränsande övertygelser och vanor som inte tjänar vårt bästa. Genom dagliga oxytocinhöjande aktiviteter förbättrar vi vårt humör på daglig basis.
Gör följande för att öka ditt Oxytocin
Förutom att ha sex, simma och sjunga i kör finns det mycket annat du kan göra för att öka oxytocinhalterna
Bada varmt
Få beröring eller massage – det ökar både serotonin, dopamin och oxytocin samtidigt som det minskar stressrelaterade hormon kortisol i kroppen.
QiGong – mjuka långsamma rörelser frigör energi och lindrar smärta.
Thai chi – mjuka långsamma rörelser som frigör energi och lindrar smärta
Drömmar är en skattkista in till självinsikt och medvetenhet. Drömmar bearbetar djupare nivåer av olika processer som vi i vårt liv känslomässigt befinner oss i. Drömterapi går ut på att vi stannar kvar och upplever drömmens ibland starkt känsloladdade innehåll. När vi går in i dröminnehållet kan vi se ofta sambanden mellan drömmens budskap och de förlopp som är aktualiserade i våra liv.
Att tolka en viktig dröm kan göra problematik förståelig och bidra till att det kan släppa.
Drömsessionens Upplägg
Du berättar din dröm. Om du kan, maila gärna en nedskriven version av din dröm. Så följer jag med i texten. Du vägleds in i drömförloppet både känslomässigt, rumsligt med ljud, textur, färg och form som om det vore verkligheten här och nu. Drömmens symboler, möten, personer, händelseförlopp med mera tas upp för reflektion. Du noterar vilka känslor och tankar som kommer upp till medvetandet. Du följer infallen och ser hur utvecklingen i dina känslor, tankar kring drömmen fortlöper.
Sessionerna sker över Zoom/ Skype eller i behandlingslokalen
Som terapeut följer samma strikta sekretess och tystnadsplikt som gäller för anställda inom kommun och landsting.
Tips för att börja komma ihåg drömmar
Lägg anteckningsblock eller inspelningsapparat intill dig vid kudden innan insomning. Upprepa tydligt, kanske genom att säga högt till dig själv att ”jag ska minnas nattens drömmar” eller liknande. Tänk på fördelarna med att minnas drömmar. Träna dig att minnas genom att väcka dig vid insomning, precis innan du somnar djupt. Skriv då ner eller spela in dig själv när du berättar om de nu kanske vaga drömscener som kan uppstå när sömnen fortfarande är ytlig.
Med repetition ökar detta chansen att du till slut automatiskt fokuserar på att minnas och dokumentera drömmen när du vaknar. Efter en natts sömn och intensivt umgänge med det undermedvetna så kommer informationen vara fylld av tät, spännande drömsymbolik. Censurera inte bort någon sekvens eller värdera något som banalt, tråkigt eller oviktigt. Det som känns minst viktigt kan efter utforskande visa sig vara en ovärderlig källa till insikt, inte minst sett i sitt sammanhang. Djupdyk, gräv, in och finn.
Här nedan några länkar om vad media samt vetenskapen skriver om drömmars funktion och betydelse:
Jag har läst metoder för drömtolkning enligt Symbolterapi. Jag är utbildad Symbolterapeut av Åke Högberg och Symbolon, numera Symbolföreningen. Jag har genomgått ca 400 h av egen drömtydning enligt psykoanalytisk metod/Sigmund Freud/Sigurd Näsgard utförd av S Helsing hof . Jag har genomgått grundutbildning i Frans Ruppert IoPT/ Traumateori och terapi. Egna studier i Symboldrama – HC Leuner, the Completion Process – Teal Swan, Kognitiv Psykoterapi och Psykodynamisk terapi. Kurser i IFS Internal Family System
Sessionen kan börja med kortare mindfulness övning så som kroppsscanning eller vägledd meditation. Du leds du in i lätt avslappning. När du slappnar av kommer du lättare i kontakt med djupare och undermedveten information om de problem du vill jobba med. Du får nu frågor om varför dina problem existerar. Du leds till att söka och få svar på hur du ska gå vidare. Svaren kommer som inre bilder, tankar, minnen, känslor, symboler, fysiska sensationer. De kan även komma som gestalter av inre barn och delpersonligheter. Läs mer om Inre barn och Delpersonligheter här.
Tillsammans undersöker vi vad du behöver förstå och gå igenom för att läka ut, gå vidare, bli starkare, mer medveten, mer närvarande, mer öppen, glad säker, få bättre självkänsla?
Att blunda kan göra innehållet i reaktionerna/problemen tydligare. Blunda kan även göra känslor och tankar lättare att arbeta med. Men ögonen kan självklart hållas öppna om det skulle kännas bättre.
Minnen eller fragment av minnen kan uppstå under sessionen som del i förståelse- och läkningsprocessen.
Du ombeds även att använda din föreställningsförmåga till att skapa lugnande, tröstande, helande miljöer.
Innan man sätter i gång att arbeta med en stressande eller smärtsam känsla är det bra att ha blivit varse om en trygg plats inuti. Därför ombeds du att antingen att finna en fysisk plats inom dig som känns lugn eller hitta inre bilder som ökar lugn och trygghet.
En fysisk och psykisk trygg plats är en plats att återvända till när vi arbetar med problematiska eller traumatiska situationer, känslor, minnen och tankar.
Du uppmuntras då till att föreställa dig sådant som ger en lugnande kontrast till det svåra, stressade. Inom Shamanismen är föreställningsförmågan en mycket viktig del. Eld, luft, jord, vatten är där element som används för att lindra och läka svåra känslor. I Inre BildMetod kan vi använda de fyra elementen plus allt annat som går att föreställa sig och har lugnande effekt. Svar kommer på hur det negativa kan släppa. Svar på vad den behöver stressade känslan vill genomgå för att stressen ska laddas ur? Det är bara fantasin sätter gränsen här.
I de helande miljöer du skapar kan du bjuda in de traumatiska eller problematiska tankarna/känslorna.
Lika mycket som vårt psyke kan skapa ångest, lika mycket kan vårt psyke skapa healing, förståelse och läkning. Fantasins möjligheter är oändlig.
Trygga platser vi visualiserar eller upplever fysiskt kan minska traumatiska känslor och med tid till och med få dem att försvinna.
Genom att pendla mellan tryggt och otryggt tränar du upp din mentala tålighet och styrka. Du tränar dig att visuellt och känslomässigt ta med stressen eller den traumatiska reaktionen till denna inre lugna plats. Här får den problematiska reaktionen möta det trygga, lugna.
På detta vis tränas nervsystemet och hjärnans signalsystem att aktiveras på sätt som ger tröst, medkänsla och lugn.
Istället för att fastna i självkritik, bli deprimerad, ge upp eller paralyseras, få ångest eller annat ger Inre BildMetod redskap till insikt, medkänsla, självförståelse. Att förstå mer om sitt reaktionsmönster ger det accepterande förhållningssätt som ofta behövs för att skapa läkning och förmåga att gå vidare.
Orsaker till exempelvis låg självkänsla, kort stubin, irritation och ilska, dissociation, känslomässig avtrubbning, avsplittning från kropp och känslor, prestationskomplex, olika relationsproblem med mera kan härstamma från reaktionsmönster som uppstått tidigt i livet. Med hjälp av Inre Bildmetod kan du komma åt information om var, hur och när i tid reaktionen uppstått. Vissa reaktioner uppstod när vi var barn och inte kunde skydda och försvara oss i överväldigande situationer
Inre Bildmetod öppnar för en förutsättningslös dialog med ditt undermedvetna. Från det undermedvetna ges du vägledning som ditt rationella sinne aldrig skulle kunna tänka ut.
För dig med smärta, spänningar, kroppsliga låsningar, med begränsningar i leder, muskler, vävnad, psykosomatik, huvudvärk, migränmed mera
Låt ditt spontana visuella symbolspråk skapa de stilla eller rörliga bilder som matchar den smärta eller kroppsliga låsning du befinner dig i.
Behandlingarna arbetar med avslappning, kroppscanning, visuella bildverktyg, lätt meditativ andning. Känslor är något som de flesta i någon mån lärt sig att trycka bort. Därför håller våra kroppar ofta emotioner som vi inte klarat av att uttrycka och frigöra. För att kunna lösgöra dem behöver vi känna in vår kropp, vad den bär sensoriskt så väl som känslomässigt. Motstånd mot att känna och acceptera känslor kan ge fysiska problem och sjukdomar
Med de lätt hypnosbaserade samtal i Inre BildMetod tar vi även in kroppens verklighet. Vi dyker in i de bilder, associationer och spontana infall som fokus på smärta, problem avstängdhet, spänningar i kroppen ger. Vår hjärna har förmåga att komma ihåg, forma symboler och bilder i resonans med kroppens upplevelse. När det händer ges vi möjlighet till djupa insikter om vad vi håller i kroppen. I kraft av symboler, bilder, visioner kan vi finna det accepterande ”här och nu” som behövs för förståelse och läkning. Träning i att rikta fokus inåt i kroppen och vår inre symbolvärld blir till verktyg att använda på egen hand.
Behandlingslängd: 30, 60 eller 80 minuter.
För mer info om Inre BildMetod och arbete känslomässiga problem så som ångest, ilska, oro, rädsla, sorg med mera kika in här på Inre BildMetod
Jag är utbildad Symbolterapeut av Åke Högberg och Symbolon, numera Symbolföreningen. I kroppsbaserad Symbolterapi använder jag mig även av utbildning från Massage och BBTRS.
Jag som terapeut följer samma strikta sekretess och tystnadsplikt som gäller för anställda inom kommun och landsting.
Behandlingarna sker online över Zoom. Välkommen att boka på info@terapibehandlingar.se
Meditation innebär att hålla fokus på en och samma företeelse och att hålla tankar och känslor på avstånd. Meditation kan ske i fokus på andetagen eller på mantra du repeterar, eller på en punkt framför dig som du väljer att fokusera på med öppna ögon. För att meditation ska vara meditation så behöver vi undvika att gå in i tankar och känslor. Då noterar vi dem bara och återvänder till det vi vill fokusera/meditera på. Vi kan betrakta känslorna och tankarna som passerande moln på himlen.
Meditation som återhämtning och kontakt med essensen, självet
Att meditera i bliss, avslappning, lätthet innebär att man också är i kontakt med sin kropp då sinnet är lugnt. Att meditera så är inte lätt när man bär på mycket stress, känslor och tankar som pockar på uppmärksamhet. För att släppa det kan vi behöva komma djupare bakom. Ligger det en oro för något som gör att tankar hela tiden uppstår. Är det skuldkänslor för något som blockerar för djupare kontakt med oss själva. Det kan ta ett tag att komma till ostört stilla, fokus,
Meditation som inslag och integration i sessionerna.
Meditation som avslutning på sessioner kan kännas mycket meningsfullt och helande. När sinnet och kroppen kan vara med det du arbetat med, och som du är uppfylld av så integrerar och processar du. Du befäster den nya insikten eller tillståndet du kommit fram till. Jag föreslår meditation under sessionen gång när du mediterar och fokuserar i tysthet på det du behöver.
Håll fokus och öka framgång
Att hålla skarpt fokus på det som är viktigt är något som framgångsrika personer gör. Det är en av nycklarna till framgång och till ett harmoniskt liv.
