En människa har tillgång till många olika personlighetsdrag, känslor och beteenden. Vi kan till exempel bete oss som en person när vi är glada och på ett helt annat sätt när vi är arga eller ledsna. Vi kan ha ett personlighetsdrag då vi är sociala, glada och tycker om att skämta. En annan del av oss tycker kanske om att hjälpa till och finnas där för andra. Dessa delar har sina olika karaktäristiska uttryckssätt med tillhörande känslor och beteendemönster.
Dessa personlighetsdelar kan vi gå i dialog med. Om du till exempel är arg så kan du försöka lyssna på hur du pratar med dig själv, lyssna på inre dialog med dig själv. Vad tänker du när du är arg? Varför är du arg? Vem eller vad är du arg på? Vad behöver delen för att bli mindre arg? Låt den här ilskan få uttrycka allt den behöver även om informationen tycks irrationell, konstig eller annat. Att skriva ner vad den säger kan vara ett sätt att samtidigt förhålla sig lite objektiv till informationen. Under tiden försöker du bemöta den här delen eller draget av dig som om den vore din bästa vän i nöd. Du försöker alltså vara din egen empatiska nyfikna vän. Frågorna behöver ställas på ett respektfullt och intresserat sätt.
I Inre Bildterapi är detta ett av sätten vi bemöter ansträngande situationer, känslor, beteenden.
Genom medkännande och nyfikna frågor kan vi förstå mycket om oss själva och de problem vi har och möter.
Genom frågor kan vi finna orsaker till saker vi tidigare inte förstått. Det kan leda till att vi vill sluta med vissa beteenden, vi börjar respektera oss bättre när vi inser saker vi inte tidigare insett.
När vi önskar möta våra problem i dialog, kan vi ber vårt problem ta formen av en personlighet. Små barnversioner av problemet kan nu också uppstå. Detta är vanligare som svar på frågor om när i tid reaktionen, problemet uppstått. Uppstod reaktionen tidigt i livet så kan vi skymta eller tydligt se ett barn inför vår inre syn. Vi kan också komma att möta vårt reaktionsmönster enbart i form av fysiska sensationer i vår kropp, eller som känslor. Ibland kommer minnen eller fragment av minnen upp. Att ha skapat en plats, ett tillstånd av lugn och medkänsla inom oss när detta händer underlättar mycket. I mötet med våra delpersonligheter ger vi dem tillåtelse att få berätta vad de varit med om och de får uttrycka allt de känner och behöver. Vi frågar dem och undersöker tid och rum kring dem så mycket vi kan. Vi tar reda på vilka slags känslor de bär på, vad de kämpar med, vad de behöver nu och framåt och hur de bäst kan släppa det tunga de ofta bär på.
Information kan komma i form av bilder, symboler, fysiska sensationer, tankar
Inre bilder, symboler, associationer och infall. I Inre Bildterapi är associationer och infall till tanke- och känslomässiga reaktioner viktiga att ta fasta på. Vi välkomnar och undersöker den information som dyker upp när vi ber om associationer och infall. Dessa kommer när du tänker på ditt problem och är då i resonans med ditt problem. Associationer och infall kommer som tankar, bilder, symboler, känslor. De återger och synliggör ordlösa stämningar, känslor och budskap. Till exempel så kan en stormig naturscen vara det som i stunden bäst fångar en känsla eller tillstånd. Ibland kan problemet ta sig formen av ett ledset, förringat barn eller som en stressad delpersonlighet.
Föreställning är något vi hela tiden använder när vi tänker. Vi kan inte oroa oss eller tänka ut något för framtiden utan föreställningsförmågans inre bilder. Och med våra tankar kommer ofta även olika känslor och stämningar ofta utan att vi är medvetna om det.
I denna typ av terapi går känslorna i resonans med föreställningsförmågan och associationerna. Vi blir då känslomässigt synkroniserade med förloppen i inre bilder, associationer, inre barn och delpersonligheter. Föreställningsförmågan är en del av kraften bakom den psykiska och känslomässiga läkning/förbättring som sker.
Acceptera och förstå även det irrationella, destruktiva = terapi.
Här en youtube med intervju med skaparen av IFS-terapi (Internal Family System) Dick Schwartz
Ett irrationellt eller destruktivt beteende kan uppstå som det enda sättet vi kunnat hantera en smärtsam händelse i det förflutna. Många av våra handlingsstrategier har vi lärt under barndomen. När dessa strategier är dysfunktionella så kan de ses som skyddsmekanismer eller försvar och reaktionssätt vi behövde ta till i överväldigande situationer tidigare i våra liv. De lever sedan kvar i oss som känslor som vi inte klarat att hantera och förstå. När dessa lever kvar kan de får oss att bete oss irrationellt.
Det finns alltid en självbevarande aspekt, till och med i självskadande beteenden. Inre kritiska röster kan ha uppstått som överlevnadsstrategier för att anpassa oss i en negativ ibland hotfull omgivning. Självkritiska tankar och röster inom oss är ofta ekon av hur våra föräldrar mötte oss som barn.
Obearbetade händelser kan skapa fysiska spänningar och sjukdomar som följd.
Om vi lämnar händelser obearbetade så kan det leda till fysiska spänningar och smärtproblematik. Detta kan i förlängningen skapa sjukdomar. Inre Bild-, Barn- & DelpersonlighetsTerapi kan även synliggöra och bearbeta känslor som byggt upp fysiska problem, sjukdomar och smärta. Metoden tydliggör och kan kommunicera med känslomässiga aspekter av fysiska problem.
Delpersonlighets- & Inre Barn terapi kan ge dig tydliga, påtagliga bilder på känslorna du undviker eller flyr ifrån. Det kan hjälpa dig att frigöra energi till bättre sätt att ta hand om dig. Din föreställningsförmåga är fantastiskt kreativ och kan ge dig läkande insikter och visa dig snillrika vägar framåt.
Inre bildterapi inspireras av IFS Internal Family System, Hypnostekniker, PartsWork, Completion process, Inner-Child- metod, visuella delar inom Shamanism.
Hjärnans tidiga utveckling är viktig för hur individens framtida liv kommer att bli. Men hjärnan fortsätter att växa livet ut. Enligt forskare har hjärnan en medfödd förmåga att adaptera till nytt och förändra sig genom att skapa tillväxt i nervförgreningar. Hjärnans förmåga till tillväxt kallas neuroplasticitet. Neuroplasticiteten påverkas av de livserfarenheter vi gör, den miljö vi vistas i, de relationer vi har samt hur väl vi önskar lära oss av och adaptera till livsförändringar.
HJÄRNANS PERSONTYPISKA NEUROSTRUKTUR VÄXER FRAM GENOM VÅRA TIDIGA ERFARENHETER
Hjärnans strukturer växer fram genom samtidig kontakt med anhöriga. Upplevelser och erfarenheter under tiden som spädbarn och till och med som foster kan lägga grunden till vår personlighet. Tidiga erfarenheter kan påverka vilka gener ur vår genbank som stärks, utvecklas samt på vilket sätt. Detta formar vår personlighet. Nervbanor i våra många hjärnstrukturer kommer att stimuleras och skulpteras olika, öka eller minska utifrån de erfarenheter vi gör. Detta pågår livet ut.
OTRYGG ANKNYTNING OCH UTVECKLINGSTRAUMA
Utvecklingstrauma startar redan under tiden i livmodern och ackumuleras genom barndomen. Barnet lär sig att reglera stress genom att föräldern kunnat spegla och lugna barnet på adekvat sätt. Vid otrygg anknytning så finns ingen där som kan lära barnet hur det kan lära sig reglera och lugna ner sina känslor. Misslyckade tidiga kontaktförsök leder till traumatiska känslor utan anhörigstöd för hur att reglera dessa. När ingen finns där som stöd och tröst och som kan bringa klarhet i uppstådda situationer så kommer förvirring och stress byggas upp fysiologiskt såväl som psykologiskt. Misslyckade aknytningserfarenheter lagras som implicita minnen i limbiska systemet vilka sedan kommer uttryckas som automatiska somatiska stressreaktioner. Relationsbyggande och kontaktförsök ligger sedan till grund till mer eller mindre misslyckande relationsmönster i vuxna år.
Ju mer stress barnet upplever desto mer aktivt och rikt på nerver och vävnad blir de neurala nätverken i hjärnan som är aktiva under stress. Det är områden i det limbiska systemet med Amygdala samt Hypotalmus – Talamus – Binjurebarken det så kallade HPA-Stress- axeln. För mer om det limbiska systemet läs bloggen ”hjärnskola”. Dessa nätverk och organstrukturer kommer att förstärkas hos stressade barn. Häga nivåer av stress byggs upp bland annat genom i brister i kontakt, samvaro och interaktioner med omsorgsgivare och viktiga andra. Kvalitet och kvantitet på ögonkontakt, tonfall och ansiktsmimik har stor påverkan på olika neurala nätverk. Kortare eller längre störningar i kontakt i tidig barndom kan medföra att HPA-nätverket växer och ge olika grader av stressreaktioner för lång tid fram i livet.
Mindre trygga omsorgsgivare kan medvetet eller omedvetet inrikta sig på att aktivera HPA-Axeln hos barnet som en del av samvaron och uppfostran. Ju mindre trygg uppväxt en förälder själv har haft har desto större risk att dennes psykiska mående oavsiktligt kommer att aktivera HPA-axeln hos barnet. Barn som har en lätt aktiverad HPA-axel blir oftare upprört, argt, ledset, oroligt, klängigt, undvikande, ensamt eller får andra överdrivna beteenden. När barnet inte låter sig lugnas eller klarar av att lugna sig själv kan detta indikera att det har ett otryggt anknytningsmönster.
För att bygga upp ett tryggt anknytningsmönster så behöver barnet uppleva en tillgänglig och närvarande omsorgsperson. En person med snälla ögon att titta in i, ett vänligt tonfall och med ansiktsmimik som inte alltör ofta röjer bakomliggande negativa känslor.
APUNGES BETEENDE VID FÖRLUST/SEPARATION FRÅN SIN MAMMA – studie från 1984 – Parellell med människans beteende
På grund av de många parallellerna med mänskliga beteenden valde ett forskarteam vid Institute of Medicin att studera icke-mänskliga primater. Djur visar samma slags känslor som människor och har många liknande biologiska funktioner. Studien ville få svar på som händer när apungar hindras från kontakt med sina omsorgsfigurer. Detta för att få bättre kunskap i hur sorg uppstår och för att kunna dra paralleller till mänskliga reaktioner av sorg och förlust. Vad man såg var att sorgens uttryck hos apungar i princip är identiskt med mänskligt beteende.
En sann historia om en liten apunge
Forskarteamet följde en 6 månader gammal aphane som de separerade från dess mamma. Apungen lekte först bekymmerslöst med två andra apungar när han upptäckte att hans mamma försvunnit. Det gjorde honom fort upprörd. Han rörde sig snabbt i rummet och började skrika och gråta. Han slutade genast att leka med de andra apungarna och upphörde att utforska leksaker och föremål i rummet. Han visade ett distraherat, okoncentrerat beteende. Hans kompisar försökte locka tillbaka honom till nya lekar vilket resulterade i korta förvirrade möten. Han grät som ett spädbarn och fortsatte att söka efter sin mamma.
Efter några timmar lugnade apbabyn ner sig något. Dock uppstod olika händelser som åter triggade igång kraftfulla gråtattacker och känslomässiga reaktioner. Tiden för insomning utlöste gråtattacker och agitation. Utbrotten minskade gradvis. Han drog sig alltmer undan och inriktade sina aktiviteter enbart mot sig själv. Han beteenden blev repetitiva, han började suga på tummen och manipulera sitt kön. Ungen blev allt mer uppgiven, letargisk och svarade allt mindre på kontaktförsök. Snart klarade han inte hålla sin kropp normalt upprätt. Hans ansikte vändes neråt och han blundade ofta fast han inte sov. Det depressiva beteendet fortskred i oförminskad form under lång tid därefter.
(Institute of Medicine (US) Committee for the Study of Health Consequences of the Stress of Bereavement; Osterweis M, Solomon F, Green M, editors.) https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK217852/
Från detta går att dra ganska tydliga mänskliga paralleller. Studier visar att det räcker med att omsorgspersonen är psykologiskt frånvarande, till och med för bara en kortare tid för att skapa oro i barnet.
Otrygg anknytning gör att mödrar bland Makaker apor misshandlar sina avkommor
Ett annat forskarteam undersökte orsaken till varför vissa mödrar bland Makake apor misshandlar sina avkommer. Forskarteamet följde en apmamma som endera misshandlade eller ignorerade sin apunge när denna sökte omsorg. Teamet konstaterade att modern samtidigt med sina destruktiva beteenden även visade tecken på intensiv ångest i relationen till sitt spädbarn. De gjorde antagandet att modern led av en känslomässig störning som kan jämföras med Bolwbys modell för Otrygg anknytning.
Studien pekar på att anknytningsstörningar är orsaken till att mödrar misshandlar sina ungar, för djur så väl som för människor. (Ambivalence in monkey mothering. Infant abuse combined with maternal possessiveness)
• När stress- och HPA-axeln aktiverats till kroniska nivåer så hindrar det barnets kapacitet att själv sänka sin ångest. Detta är orsaken till varför traumatiserade barn ofta överreagerar vid mindre stressorer och sedan har svårt att hitta lugn själva. • Känslomässigt och fysiskt passiviserat nedfryst stelnat läge, hyperaktivitet, hyperalert, dissociativt tillstånd. • Sociala möten sker i paradoxen av att både vilja närma sig och samtidigt undvika andra. • Ofta uppleva kamp-flykt-frys reaktioner i ett slags nedfryst läge utan förmåga att agera. • Kroniskt hyperalert tillstånd, rädsla, ångest med störningar på minnesförmåga och koncentration. • Hjärnan ställs på högvarv när trauma är kronsikt ställt in perceptionen att scanna av omgivningar. Detta för att förutse och kunna försvara sig från nya framtida attacker och trauma. • Hypersensitivitet gentemot stimuli som kan vagt påminna om det ursprungliga traumat.
Kroniska skuldkänslor, skam, självklander och låg självbild – kan vara symtom på utvecklingstrauma.
Kronisk skam är en vanlig beståndsdel i ett tidigt otryggt anknytningsmönster. Det uppstår när tidiga basala behov av närhet, förståelse, omsorg inte tillgodosetts. När önskan om känslomässig kontakt eller behovsuppfyllelse avbryts i barnet skapas skam, smärta. Barnets tolkning av sina normala behov är att de är destruktiva och som en belastning. I det växande barnets självbild byggs då upp på sig själv som utifrån omsorgsbristerna. Det kan börja tolka sig själv som att de är en börda, en belastning, att deras själv är destruktivt. De kan börja uppleva att de förtjänar eller trubbar av för destruktiva, respektlösa, manipulativa. nonchalanta, svekfulla, våldsamma omvärldsbemötanden. Individens tendens till förminskning av effekterna av traumat är stor. De kan hålla en reviderad eller förmildrande uppfattning om de övergrepp de utsatts för. Idéer om att deras förövare har rätt, är kraftfull och har mycket inflytande kan leda till fortgående otrygghet även om övergreppet har slutat sedan länge. Individen kan rättfärdiga sin förövares beteenden genom att tankar att hen är destruktiv och förtjänar att bli dåligt behandlad. Genom tankar om att ”Ont ska med ont fördrivas” så kanske hen kan bli en bättre person. (Vanlig inställning inom sekter) Fysiologiskt och psykologiskt kommer individen att lätt att överväldigas av ångest eller skräck eller stanna i hyperalert läge och känslomässigt ”släcka ner”, stänga av som om man vore en elektrisk apparat.
• Dissociation kan vara vanlig reaktion hos vuxna som resultat av förnekade tidiga omsorgsbehov. Dissociation kan innebära upplevelse av fysisk bortdomning, som att gå i dimma, bli disträ, ofokuserad, okoncentrerad, utanför sig själv, inte vara i kontakt med sig själv och sin kropp. Dissociation kan innebära att inte kunna fokusera och koncentrera sig. • Fysiska smärtsymdrom uppstår ofta som resultat av tidig omsorgsbrist. Många som har befriats från sina smärtsyndrom uppger att det skett först när de i symtomen mött en djupare existerande smärta eller skam.
Hjärnan är formbar och går att träna om genom livet.
Hjärnan har vuxit klart när vi är ca 25 år. Många är tillväxtfaser ska hjärnan gå igenom innan. I puberteten ökar kontakten mellan prefrontala cortex och amygdala. I prefrontala cortex finns dopamincenter som är involverat motivation, beslutsfattande, och sätta upp framtidsmål. Genom prefrontala cortex kan vi trycka bort oönskade handlingsimpulser.
I puberteten testar och lär sig ungdomar hur olika beslut och handlingar landar ifråga om känslomässig belöning och bestraffning. Oftast handlar det om att prova olika beslut i sociala möten med omvärlden. I takt med att sociala interaktioner upplevs som belönande utvecklas motsvarande neurala nätverk koppat till dopaminrika centra i prefrontala cortex. När sociala interaktioner misslyckas involveras amygdala och andra kopplade stressrelaterade strukturer och neurala nätverk tränas in.
Det sociala utforskandet under tonåren är en fortsättning på det tidiga bandet mellan barnet och vårdgivaren.
En god tidig anknytning skapar en trygg grund för barnets personlighet att utvecklas. Trygg anknytning blir bestående genom frekvent dopamin och seratonin insöndring. Detta till skillnad från att växa upp med anknytningsbrister med höga nivåer av stresshormoner i kroppen. I den trygga anknytningen är vårdgivaren fysisk med barnet på ett mycket lugnande sätt. Av vikt spelar att föräldern ser med stora och vidgade ögon på barnet. Det förstärker den trygga basen varifrån barnet sedan upptäcker världen. Den storögda interaktionen med föräldern ökar dopaminfrisättningen i barnet. Det kan ses genom att barnet vänder sig bort som om det blir för mycket. På detta sätt driver den trygga anknytningspersonen olika belöningssystem i barnet, så som det endogena opioidsystemet, serotonin och oxotocyn, som ju alla är kopplade till njutningen av stundens vara, här och nu.
Det sociala utforskandet som sker i tonåren är en förlängning av den tidiga interaktionen med vårdnashavaren. Det går ut på att finna balans och reglering av nervsystemet. Puberteten innebär en ökad neural anslutning till känslor där belöningssystemen involveras inklusive amygdala med ökad hotdetektion.
När man som vuxen vill personlighetsutveckla sig eller läka ut trauman så behöver den prefrontala cortex samarbeta med limbiska systemet och amygdala. Den prefrontala cortex frisätter läkningens dopamin. Dopaminet är närvarande när man med hjälp av prefrontala cortex reflekterar över och synliggör de stressrelaterade minnen som ligger lagrat i limbiska systemet. När man i kontakt med stress och traumatiska känslor och minnen samtidigt ser sina problem ihop med ljus och helande sensationer, så samarbetar dessa center i hjärnan.
Fler referenser:
R. Karr-Morse, M.S Wiley. ”The Role of Childhood Trauma in Adult Disease” P. MC keever . M..Sci B BTRS practioner. Understanding trauma: Our body, mind & emotions.
Psyket är ett invecklat system av många registrerande, transformerande, vidareförmedlande, samberoende organ. Till exempel har kinesisk medicin i årtusenden hävdat att inälvor så som lever, njurar, mage, tarmar och andra inre organ samverkar och formar våra känslor och humör. Nu verkar ökad forskning stödja denna övertygelse
MAGEN SKAPAR KÄNSLOR
Mag- och tarmkanalen är täckt med massor av neuroner och proteiner. Dessa har till uppgift att kommunicera och styra funktioner. Det ingår i ett system av nerver som kallas för Enteriska Nervsystemet ENS. ENS är tillsammans med Sympatiska Nervsystemet och Parasympatiska Nervsystemet en del av det autonoma nervsystemet. ENS förmedlar information till hjärnan om tillstånden i mage och tarm. ENS är involverad i matsmältning men även i att hantera fysiska reaktioner som till exempel stressens påverkan i magen
När vi föds är inte ENS fullt utvecklat ännu. I takt med att vi utvecklas så kommer ENS integreras med både matsmältning och immunsystem. ENS fungerar i samverkan ANS, med stress, kamp- flykt och lugn och ro mekanismerna. Stress under tidig uppväxt påverkar utveckling i ENS negativt ifråga om matsmältningsförmåga, immunförsvar och näringsupptagningsförmåga.
Magen hjälper till produktionen av må-bra-signalsubstanser
Hos varje människa skapas över 100 triljoner mikrober av vilka 80 % finns i tarmsystemet. Mikrober anses stå för produktionen av de 30 huvudsakliga signalsubstanser som förmedlar budskap i våra kroppar. Häribland dopamin och 90 % av serotonin. Mikroberna tar inte bara emot födan, utan hanterar även sensorisk information från yttre stimuli i miljö och sociala interaktioner. Mikrobernas tillväxtmiljö är sårbar för stress, ångest, depressioner. När vi upplever en viss typ av stress så dör även en motsvarande form av mikrober vilket påverkar produktionen av neurotransmittorer/signalsubstanser. Detta påverkar i sin tur hur vi mår i våra kroppar, vilka känslor som alstras, vilka centra som aktiveras i hjärnan ifråga om förmåga eller oförmåga till klarhet, medvetenhet, kreativitet. Störda balanser i dopamin och serotonin brukar observeras hos personer med depressioner, schizofreni och andra psykiska funktionsnedsättningar. Obalans i serotonin- och dopaminnivåer kan även leda till en rad fysiska sjukdomar.
Kanske vi har kroniskt spända axlar, en ofta krånglande IBS mage, eller återkommande migränattacker. I symbolterapi kan vi börja undersöka olika symtom genom inre gestaltande och bildform. Inre bilder kan ge information om när symtomen ökar eller minskar, hur de hänger ihop med olika livshändelser, om budskap finns som vi kan lära oss av, insikter om hur vi kan förbättra tillståndet. Kanske det är möjligt att öppna upp för minnen, känslor så som sorg, ilska och genom detta påbörja en väg mot läkning
SAMBANDET MELLAN MAGEN OCH GOD SJÄLVTILLIT, SJÄLVKÄNSLA
”Magkänsla”, på engelska ”gutfeeling”, är ett uttryck för att vi i magen känner något om en situation utan att vi kan förklara varför. Ett finare ord är interoception. Interoception baserar sig på vår förmåga att uppfatta och agera utifrån de fysiska inre sensationer vi får som gensvar på upplevelser utanför oss. Magkänslan och interoceptionen består av signaler på om vi är i trygghet eller i fara. Att ha god interoception eller magkänsla innebär god självtillit, det vill säga att vi litar på att det vi känner är rätt för oss att agera på. Ju mer traumatiserade eller stressade vi är desto mer tenderar vi att ignorera kroppsbaserade känslor sensationer och interoception. Det leder till att vi känner att vi inte kan lita på oss själva med känsla av allmän otrygghet
SAMBANDET MELLAN MAGEN OCH VÅR PERSONLIGHET
Näringsfrämjande tillväxtmiljö för mikrober sker både genom hälsosam mat och genom positiva, trygga sociala relationer. Stress i uppväxtmiljön kan ge kroniska funktionsförsämringar i viktiga organ. Vid ett stresspåslag kommer processer i immunförsvar, reproduktions- och matsmältningssystem naturligt att kortvarigt avstanna. All energi behövs till kamp- flyktreaktionerna. När krisen är löst eller hotet försvunnit kan alla livsuppehållande processer återgå i cirkulationssystem och organ. Om vi under barndomen ofta eller ständigt känt oss sårade, ofta eller ständigt behövt vara på vår vakt, så kommer kamp- och flyktmekanismerna ofta eller ständigt vara påställda.
Stressnivåerna kan komma att bli kroniskt höga när kroppen alltid är beredd på nya faror. Det tar energi från immunförsvar, matsmältning med mera. Genom barndomen lagras minnesscheman baserat på tidiga interaktioner med anhöriga. Dessa lagras bland annat i hjärnans limbiska system i form av implicita minnen för automatiserade beteendestrategier innehållande kamp och flyktreaktioner. En hel personlighet kan formas utifrån hög aktivering av det sympatiska nervsystemet, SNS. Med ett ofta eller ständigt aktiverat SNS märker vi inte att stress blivit normalläget. Det kan då det vara svårt att förstå hur och varför olika fysiska och psykiska problem uppstått.
Andnings- och Rörelseterapi kan ge bättre magkänsla och bättre interoception
Aktiverande andningsterapi är basen i andningsbaserad traumahealing så som i BBTRS. Det ökar och tränar upp medvenhet om våra kroppssignaler och behov här och nu. Aktiv andning aktiverar sympatiska nervsystemet och genom det kommer vi i kontakt med vår fysiska stress- och traumareaktioner.
Fysisk smärta, spänningar är ofta resultat av kroppens olika sätt att spjärna emot för att slippa kännakänslor
Biodynamic Breath and TraumaReleaseSystem är en terapi som först tränar fokus på trygga sensoriska platser i kroppen. Pendling mellan sensoriskt trygga, lugna fysiska platser sker med aktiverande andning. Aktiverande, kraftig andning intensifierar upp den stress vi tidigare i livet lagrat i kroppen. Under sessionen ges kroppen möjlighet till fria uttryck för att förlösa stressen ur systemet. Rörelse, röstutlevelse, toning, egenmassage, stretch, meditation och varande i trygghetsförknippade fysiska tillstånd är innehållet och träningen. Stressaktiverande andning sker under mycket reglerade former i noga samspel med klient. När stress och traumarespons ökar inom klienten genom andningens påverkan återgår sessionen till den uppövade tryggheten inom individen. Den trygga platsen ger även den självhealing som vi alla är kapabla till.
SOCIAL ÅNGEST, FOBI INNEHÅLLER FÖRVRÄNGD TOLKNING AV MAGENS & KROPPENS SENSATIONER
Social ångest störning (SAD) är ett exempel på där forskning konstaterat att tolkning av fysiska sensationer kommer medverka i den sociala självuppfattningen. I SAD kommer personens negativa förväntan på sociala interaktioner förhindra verklighetsnära tolkning av det som händer. Forskning visar att SAD aktiverar delar av hjärnan så som insula, dorsal anterior cingulate (dACC), dopaminerga systemet (striatum).
Sensoriska tryck, sammandragningar, rörelser i inre organ, i diafragma, andningsrytm är kroppsliga tillstånd som har betydelse för alla individers humör och subjektiva inre värld och reflektioner. När en människa upplever en hotfull situation kommer kroppsliga stressreaktioner att utlösas. Andning kommer att öka och stresshormoner produceras. Kroppen försätts i kamp- och flykt tillstånd med aktivering i muskler och andra organ. För barn är detta traumatiska upplevelser som kommer att integreras med dessas självbild. När sociala situationer tidigt varit problematiska kommer stress associeras till social förmåga. Negativa bilder, känslor, tankar på ”hur jag är” kommer att associeras med liknande situationer. Enbart en tanke behövs på tidigare obehag för att samma alarmerande kroppsliga signaler ska uppstå.
Detta bygger en självbild baserat på misslyckanden. En individ med SAD kommer på så vis att ha en mental negativ förväntan på sin sociala insats. Den negativa förväntningen kommer att överskugga en mer sann tolkning av vad som verkligen händer i sociala situationer. Den negativa förväntningen genererar en slags mental blockering för att korrekt uppfatta de inre fysiska sensationerna så som kommer från till exempel mage, bröstkorg och andra delar. Den mentala föreställningen är alltså inte är synkron med de verkliga fysiska sensationer som uppstår inom individen i en ny social situation. Personen har en stark mental idé om sin sociala insats som ger en förvrängd verklighetsbild. Det förhindrar objektiv analys både av det som sker inom och utom individen. https://cptsdfoundation.org/2019/04/11/the-neuroscience-of-shame/
Hjälp för den med social ångest:
Kroppsmedvetenhet, kroppscanning, självmedkänsla
Kroppsscanning fokuserar på kroppens signaler och sensationer här och nu. Genom daglig träning på att notera sensationer inom en, om så bara 5-10 minuter, känna in varje del kan medföra att vi släpper den mentala tolkningen. Det kan öka insikt för vad som verkligen händer fysiskt i en ångestprovocerande situation. Och även dra bort tankarna från tidigare katastrofskapande bilder.
Att träna på att uppmärksamma och känna in positiva fysiska förnimmelser till exempel genom att sätta ord på dem, kan öka lugn och avslappning. Så som ”avslappad, flödande, varm, mjuk, skön, lugn, pirrande, vibrationer, livfull”. Det i sin tur kan träna uppmärksamheten på att känna det fysiskt positiva även när mer hotfulla triggande situationer uppstår.
Referenser: P. MC keever . M..Sci B BTRS practioner. Understanding trauma: Our body, mind & emotions.
Ordet trauma kommer från grekiskans ord för sår, skada. Trauma som ord brukar förknippas med emotionell smärta, lidande och livsbegränsning. Emotionell smärta uppstår vid oförmåga att ”smälta” en känslomässigt omskakande upplevelse. Händelsen överväldigade oss när vi inte inre resurser för att förstå, bemöta, bearbeta, släppa den och må bra igen. Vid trauma tenderar händelsen efterlämna återkommande minnen, humörsvängningar, fysisk stress, sömnsvårigheter, beroenden med mera. Trauma är en återupprepning av samma stressresponser som uppstod vid den ursprungliga traumatiska händelsen.
Stress varierar givetvis från allvarlig stress till lättare. Visst mått av stresspåslag måste vi ha för att aktivera oss, men bara under en avgränsad tid. Stressen måste sedan avstanna och ge plats åt vila och återhämtning. Stress blir negativ om den stannar kvar, mattar ut oss, skapar fysiska sjukdomar eller pågår som ett led i negativa känslor och tankar. Stress blir negativ om den får oss att utsätta oss för potentiellt farliga situationer och/eller skada oss själva eller andra.
Under en trauma reaktion sker samma eller liknande kemiska fysiska processer som under en stressreaktion. Bara att traumareaktionen är svårare ur alla aspekter. Stress eller trauma, de är inte alltid lätta att skilja åt. Givetvis finns mildare former av stress och trauma och allvarligare mer kroniska former av stress och trauma.
Vi kan ana att vi bär på viss grad av trauma om våra kroppar upplever återkommande stress. Ångest, rädsla, ledsnad, ilska är fysiskt olika reaktionsvarianter på stress. Kanske vi inte minns någon utlösande historisk händelse som kan förklara återvändande negativa reaktioner. Minnesbristen gör det svårt att förstå varför vi får emotionella utbrott eller drama och ofördelaktiga situationer uppstår i våra liv. Stress, ångest och negativa känslor återkommer dock för att de är bundna till vissa givna yttre eller inre sensoriska situationer. Dessa triggar automatiserade minneslagringar i nervsystemet laddade med kamp- flykt- fryspresponser. Det sker som i form av instinktiva instruktioner för hur vi ska bete oss ifråga om kroppsspråk, tonfall, bemötande et cetera så att vi på bästa sätt försvarar och bevarar vår existens.
Trauma påverkar både kropp och psyke, hjärna och nervsystem. Trauma under uppväxt hämmar kognitiv, psykologisk, fysisk emotionell utveckling. De rent fysiologiska stressprocesserna är liknande i alla människor. Medan de utlösande händelserna och orsakerna till stressreaktioner ser oändligt olika ut för olika människor. En uppsjö av olika faktorer kan ge en person återkommande trauma- eller stressreaktioner.
Trauma uppstår och yttrar sig på många olika sätt. Olika trauma har flera dimensioner och samma trauma kan påverka individer på olika sätt. Traumat och dess efterkommande reaktioner yttrar sig med individuella skillnader och är olika i intensitet, långvarighet, svårighetsgrader, komplexitet, frekvens. Trauma kan uppstå med milda till mycket allvarliga och handikappande symtom
Betydelsen av trauma är inte så mycket vad som hände utan mer vad vad dess följdverkan blev. Vilka är reaktionerna som traumat efterlämnade som återkommer igen och igen.
Trauma kan uppstå av en enstaka traumatisk händelse eller av upprepade händelser.
Posttraumatisk Stress Symdrom PTSD definieras enligt följande hos DSM-5 (DSM-5 används som diagnosmanual i svensk psykiatri)
Exponering för faktisk död eller livsfara, allvarlig skada eller sexuellt våld på ett (eller fler) av följande sätt: 1. Själv utsatt för en eller flera traumatiska händelser. 2. Själv bevittnat en eller flera sådana händelser där någon annan drabbats-. 3. Underrättats om att en traumatisk händelse drabbat en nära familjemedlem eller en nära vän. Obs: När det rör sig om faktisk död eller livsfara som drabbat en familjemedlem eller nära vän, måste det ha rört sig om en våldsam händelse eller ett olycksfall. 4. Vid upprepade tillfällen, eller under extrema omständigheter, exponerats för motbjudande företeelser vid en eller flera traumatiska händelser (t ex först på plats att hantera mänskliga kvarlevor; utredare vid polisen som vid upprepade tillfällen konfronteras med detaljer kring övergrepp mot barn)
Ett eller fler av följande påträngande symtom associerade med den traumatiska händelsen föreligger med debut efter att händelsen inträffat: 1. Återkommande, ofrivilliga, påträngande och plågsamma minnen av den traumatiska händelsen. 2. Återkommande mardrömmar där innehållet och/eller affektläget i drömmen är kopplat till den traumatiska händelsen. Obs: Hos barn kan mardrömmar förekomma utan att innehållet har tydlig koppling till händelsen. 3 Dissociativa reaktioner (t ex flashback) där personen upplever det som om, eller handlar som om, den traumatiska händelsen upprepas på nytt. 4. Intensiv eller utdragen psykisk plåga vid exponering för inre eller yttre signaler som symboliserar eller liknar någon aspekt av den traumatiska händelsen. 5. Uttalade fysiologiska reaktioner på inre eller yttre signaler som symboliserar eller liknar någon aspekt av den traumatiska händelsen.
Ständigt undvikande av stimuli associerade med den traumatiska händelsen, med debut efter att händelsen inträffat, vilket visar sig i ett, eller bägge, av följande: 1. Undviker, eller bemödar sig om att undvika, plågsamma minnen, tankar eller känslor om den traumatiska händelsen, eller som är nära associerade med händelsen. 2. Undviker, eller bemödar sig om att undvika, yttre omständigheter (personer, platser, samtal, aktiviteter, föremål, situationer) som framkallar plågsamma minnen, tankar eller känslor om den traumatiska händelsen, eller som är nära associerade med händelsen. 3. Negativa kognitiva förändringar och negativt förändrad sinnesstämning med koppling till den traumatiska händelsen, med debut eller försämring efter att den traumatiska händelsen inträffat, vilket visar sig i två (eller fler) av följande: a) Oförmögen att minnas någon viktig aspekt av den traumatiska händelsen på grund av dissociativ amnesi b) Ihållande och överdrivna negativa uppfattningar eller förväntningar på sig själv, andra eller världen (t ex ”jag är värdelös”, ”man kan inte lita på en enda människa”, ”världen är genomgående farlig”, ”hela mitt nervsystem är förstört för alltid”). c) Ihållande, förvanskade tankar om orsaken till eller konsekvenserna av den traumatiska händelsen, vilket leder till att personen anklagar sig själv eller andra. d) Ihållande negativt känslotillstånd (t ex rädsla, skräck, vrede, skuld eller skam). f) Klart minskat intresse för eller delaktighet i viktiga aktiviteter. g) Känsla av likgiltighet eller främlingskap inför andra människor. h) Ihållande oförmåga att uppleva positiva känslor (t ex kan inte känna lycka, tillfredsställelse eller kärlek).
Markanta förändringar av personens stimulusreaktioner som en följd av den traumatiska händelsen, med debut eller försämring efter att den traumatiska händelsen inträffat, vilket visar sig i två (eller fler) av följande: 1. Irritabel och argsint (redan vid liten eller obefintlig provokation), vilket i typfallet visar sig i form av verbal eller fysisk aggressivitet mot människor eller föremål. 2. Hänsynslöst eller självdestruktivt beteende. 3. Överdrivet vaksam. 4. Lättskrämd. 5. Koncentrationssvårigheter. 6. Sömnstörningar (t ex svårt att somna, täta uppvaknanden eller orolig sömn).
Det finns två huvudkategorier av trauma. Typ 1 & typ 2
TRAUMA TYP 1 – OPERSONLIGT TRAUMA, CHOCK TRAUMA Avser enstaka oväntade händelser. De kan kallas stort T-trauma, Chock-trauma eller Akut trauma. Innehåller kriterier som oftare än typ2 trauma ger Diagnosen Posttraumatisk Stress Disorder PTSD enligt DSM-5 (se ovan).
Exempel på typ 1 Trauma Allvarlig skada, sjukdom. Våldsamt överfall. Rån. Sexuella övergrepp. Traumatisk förlust. Att vara offer för eller vittna om våld. Bevittna terroristattack, naturkatastrof, trafikolycka. Uppleva militär stridsincident. Sjukhusvistelse. Psykiatrisk sjukhusvistelse. Förlossning. Medicinskt trauma. Självmordsförsök. Livshotande sjukdom. Att få en diagnos.
En enstaka traumatisk händelse kan ha avgörande effekt på sömnen, på sociala relationer och förmågan att relatera till andra och ge annan funktionsnedsättning för traumat relaterade förmågor. Ångest, depression, isolering, ökad användning av droger, alkohol, mediciner är vanliga följder av en enstaka traumatisk upplevelse.
TRAUMA TYP 2 – INTERPERSONELLT TRAUMA, KOMPLEXT TRAUMA Komplext trauma typ 2 beskriver trauma som skett under en del av barndomen och tidiga utvecklingsstadier. Är ett repetitivt trauma det vill säga trauma har upprepats under en tidsperiod, ofta som en del av ett interpersonellt förhållande där offret känt sig maktlös och känslomässigt eller fysiskt tvingad, låst, hotad och därmed oförmögna att förhindra traumat.
Ett diagnos relaterad till typ 2-trauma är Complex Post Traumatic Stress Disorder enligt DSM-5
Exempel på typ 2-trauma: : Våld i hemmet. Sexuella övergrepp. Känslomässig försummelse, anknytningstrauma, osäker anknytning. Trauma vid födsel. Övergivenhet. Verbala övergrepp förolämpningar, exploaterat barnets svagheter. Tvång. Fysiska övergrepp. Vårdnadshavare som utnyttjar barnet fysiskt, sexuellt, känslomässigt. Långvarig feldiagnos av ett hälsoproblem. Mobbning hemma i skolan eller i en arbetsmiljö. Emotionell misshandel. Fysisk försummelse. Alltför strikt uppväxt ibland religiöst. Rasism, folkmord, krig, tvångsförflyttning från familj eller gemenskap. Historisk, kollektiv eller generationsskada skedd genom exempelvis slaveri.
Komplex trauma involverar ofta många olösta trauman. Ofta händer trauma på trauma så det staplas på varandra och kallas på engelska “polyvictimization”
I USA påverkar komplex trauma typ 2 så många som 1 av 10 barn. Sverige verkar inte vara annorlunda. Typ 2 ger ökad risk för att utveckla PTSD, ADHD, ångestdiagnoser, depressioner och kroniska sjukdomar. Fysiologiska reaktioner från typ 2 trauma liknar dem hos Chock trauma typ I. Men skiljer sig i det faktum att i typ 2 lever upprepat under en stressande relationell dynamik.
Klienter med typ 2 trauma har ofta ingen aning om orsakerna till deras reaktioner, då missförhållandena började redan innan de kan minnas och har alltid hållit på så. Det onormala har blivit så normalt att de inte ser missförhållandet. De tror att de måste minnas vad som orsakat deras symtom, men de minns inte. De förstår därför ofta inte att deras nervsystem äventyrats redan innan deras hjärna har erhållit förmåga till minneskapacitet.
DEVELOPMENTAL/UTVECKLINGS TRAUMA
Developmental/ utvecklingstrauma är en relativt ny term som hänvisar till pågående tidiga erfarenheter hos barn. Traumareaktionerna består av frustrationer från att bli ignorerad och försummad i tidig barndom. Här ingår upplevelse av att vårdnadshavaren inte tonat in sig på känslomässigt adekvat sätt, missförstått eller utnyttjat barnet på olika sätt och av olika skäl. I utvecklingstrauma finns inget stort utlösande trauma utan traumareaktionerna har vuxit fram utifrån upprepat felaktigt bemötande från vårdnadshavare.
Trauma innebär för mycket, för fort med känslan att det händer för fort. Trauma innebär att individen kognitivt och fysiologiskt överväldigats så att förmågan att förstå, integrera och släppa vad som hänt inte är känslomässigt möjlig.
SAMMANFATTNING AV TRAUMAREAKTIONER Chock, förnekelse, misstro. Förvirring, koncentrationssvårigheter Ilska, irritabilitet, humörsvängningar. Ångest och rädsla Skuld, skam, självanklagelser. Drar sig undan från andra. Känslor av ledsnad eller hopplöshet Känsla av att inte vara i kontakt eller avdomnad. Ökad hjärtrytm, muskelspänningar, kronisk smärta Lättskrämd – hoppar lätt till vid ljud Ältande, flashbacks, undvikande beteendemönster Oförmåga att vara här och nu.
Fler Reaktioner som kännetecknar en traumatisk upplevelse är intensiv terror, upprördhet, hjälplöshet, maktlöshet, brist på kontakt med sig själv och sina känslor eller med andra, dissociation, frys- kamp-, flyktreaktion, kollaps.
Traumatiska upplevelser kan ge stress och spänningar i kroppen med cellförändringar och sjukdomar som följd. Traumatiska upplevelser förnekas och dövas ofta genom beroenden och överlevnadsbeteenden som i sin tur kan medföra sjukdomar och ytterligare psykiskt och fysiskt lidande
Undersökningar visar att människor som upplevt allvarliga trauman har: 4 ggr högre risk att bli alkoholister, drogmissbrukare och få sexuellt överförda sjukdomar. 3 ggr så hög risk att få depressioner och använda antidepressiva mediciner, att ha hög frånvaro från jobbet och få allvarliga jobbrelaterade svårigheter. 2,5 ggr så hög risk för att bli rökare och 15 ggr så hög risk för självmord. Trauma påverkar inte bara dem som direkt varit utsatta utan även dem som lever med den traumatiserade och även framtida generationer. Undersökningar från USA har visat att:
Partners till män som lider av PTSD tenderar att bli deprimerade.
Barn till deprimerade mödrar riskerar att växa upp med ångest, oro och inre osäkerhet.
Mer än hälften av de människor som söker psykiatrisk vård har utsatts för övergrepp, våldtäkt, har övergivits och/eller bevittnat våld som barn i sina hem.
BEHANDLING OCH BEMÖTANDE VID TRUAMA Typ 2 trauma skiljer sig från typ 1 trauma ifråga om terapeutisk behandling. Enligt den amerikanska traumapsykiatrikern Judith Herman blir många med typ 2 trauma eller komplex PTSD ofta feldiagnostiserade. De får därför inte den önskvärda hjälpen. Detta tror jag dessvärre stämmer för svenska förhållanden också. Jag har ofta mött människor som säger att de inte blivit hjälpta av behandlingen de fått hos psykiatrin (om de ens har fått någon behandling utöver medicinering). Den terapi som ges är ofta exponeringsbaserad KBT behandling, EMDR eller kognitiv behandlingsterapi med terapifokus på att klara ångestprovocerande situationer. Detta är enligt J. Herman en terapi avsedd för typ1 trauma. Men när en person har en mer invecklad och diffus traumabild så som i Trauma 2 så är risken stor att dessa behandlingar förbiser viktiga problemaspekter. Typ 2 trauma innefattar oftare självskadebeteenden, missbruk, dissociation, paranoia och somatiska problem än typ 1. Behandlingarna kanske skulle kunna hjälpa mer om de inriktades på att först träna sensorisk känsla av trygghet, träna förmåga att reglera känslor och förbättra funktionen i det dagliga livet. Därefter kan exponerande terapi bli mer ändamålsenlig.
Trauma förstås ofta inte som trauma. Socialt bemöts ofta trauma med ignorans, skam & tabu, förnekelse – med attityden: ”händer andra men inte mig/oss”, ”offer får skylla sig själva”. Många traumareaktioner noteras inte som trauma och behandlas därför inte av professionella inom landstingets sjukvård och psykiatri. Sjukvården intresserar sig för de rent kroppsliga uttrycken i sjukdomar och mycket sällan på att förstå och ta hänsyn till psykologiska aspekter och orsaker kring det.
Tillgängliga behandlingar av trauma är:
“Top Down” Terapi – Samtalsterapi för att återknyta till vem man är genom att prata om minnen och upplevelser. Vi bearbetar problemen genom intellektets förmåga till insikt och integrering.
Medicinering – Stänger ner kroppens alarmsignaler och förändrar signalerna från hjärnan
“Bottom Up” Terapi – Somatisk terapi där traumaerfarenheterna så som kamp, flykt, frys, kollaps reaktionerna undersöks utifrån ett fysiskt perspektiv.
TerapiBehandlingar ger både somatiskt inriktad terapi och insikts/tankebeserad terapi i syfte att nå och möta trauma- och stressreaktioner från flera håll
G. Tonkow. 2019. Feel to Heal: Releasing Trauma Through Body Awareness and Breathwork Practice. United States of America: Biodynamic Breathwork & Trauma Release Institute.
UNDERSTANDING TRAUMA: OUR BODY, MIND & EMOTIONS Prema McKeever, M.Sci, BBTRS Practitioner
Detta är en blogserie om andning, andningens roll i måendet- det dåliga måendet så väl som välmåendet. Nyfikenhet har lett mig till utbildningar, böcker, texter och information om andning, framför allt andning som terapeutiskt redskap. Breathwork, andningsmetoder av alla de slag har intagit en oslagbar plats på olika marknader för personlig utveckling, terapi och healing. Med dessa texter är ambitionen att undersöka, förmedla information om adningens roll i mående samt potential för läkning
Otillräcklig andning – så självklar i vardagstressen att vi inte tänker på det
Sällan lägger vi märke till vår andning eller reflekterar över hur vi andas. Utan att tänka på det andas de flesta vuxna ytligt. Endast delar av den totala lungkapaciteten används, istället för att inandningsluften helt fyller lungorna. Så tidigt som hos 11-12 åringar har andningsmönstret hämmats med inandning som stannar högt uppe i bröstkorgen. Hos yngre barn än så är dock andningsmönstren naturligt sunda. Yngre barn fyller sina lungor fullt ut med luft, där hela bålen inklusive diafragman och buken engageras.
Studier har visat att begränsade andningsmönster kan förstärka oro, stress och depression. Anspända mentala och känslomässiga tillstånd begränsar och påverkar i sin tur andningen.
Den automatiska andningen
Det autonoma nervsystemet är det system som automatiskt reglerar andningsapparaten. Många olika slags receptorer ingår här som fångar upp och skickar vidare signaler. Receptorer ute i kroppen sänder signaler till andningsreglerande center i den så kallade ”mellanhjärnan”. Mellanhjärnan är ett område som täcker in bland annat talamus som tar emot och tolkar impulser från hjärnstammen och från kroppen via ryggmärgen. Sensoriska stimuli från kroppen registreras här och transporteras sedan vidare till hjärnbarken som tolkar och analyserar. Mellanhjärnan inkluderar även Hypotalamus som är balans- och homeostasrelgerande hjärnfunktion. Här finns även Tallkottskörteln som styr melatoninproduktionen, trötthet och sömn. Strukturer i mellanhjärnans tolkar signaler från receptorer i blodet. Här registreras olika förändringar i blodet ifråga om syre, koldioxid och väte. Stretch receptorer i lungorna registrerar lungvävnaders utvidgning och sammandragning. I muskler och leder finns receptorer som registrerar förändringar i densitet, volym, temperatur. Smärtreceptorer registrerar sensoriska och känslopåverkade förändringar i kroppen.
Så kallade perifera kemoreceptorer är celler som opererar ute i blodet, De känner av olika skillnader i blodets olika PH nivåer och gasers partialtryck.
Kemoreceptorerna är känsliga för olika partialtryck avseende syret och koldioxiden eller pH nivåer beroende på var, i vilka artärer de existerar. Vissa områden är mer känsliga för syrets nivåer, Andra registerar koldioxidets nivåer och pH mer.
Centrala kemoreceptorer är tillexempel känsliga för PH och koldioxidnivån i blodet påverkar adningen genom reglering. Kemoreceptorerna skickar signaler via vagusnerven och glossopharyngeanerven till Medulla oblongata i hjärnan. Medulla oblongata kontrollerar andingen och kan signalera aningsorganen om att öka andningsfrekvensen. Detta sker om syret eller pH nivån sjunker. Då skickar de två nerverna signaler till Medulla oblongata som skickar kommando om att öka upp andingen (enligt wikipedia)
Känslor så som oro, ångest påverkas av Hypotalamus och strukturer i det Limbiska systemet. Här regleras våra emotioner genom att skicka signaler till känslomässiga responser i kroppen så som njutning och ilska. Tecken på ilska är till exempel högre blodtryck, ökad hjärtfrekvens och snabbare andning. Hjärnstammen och andra delar i hjärnan skickar signaler via nerver till lungor och olika muskulatur involverat i andning i samklang med känslor.
Den medvetna andningen
Full color cross-section side view of child’s brain with labels
Andning är den enda automatiska process i kroppen som vi kan påverka, reglera och bestämma takten i. Medveten andning styr vi via kommandon från de övre skikten i hjärnan, hjärnbarken och cerebrala cortex. Dessa övre skikt ansvarar för högre kognitiva förmågor. När vi aktivt bestämmer/styr vår andningsrytm så påverkas även vårt mående. När vi medvetet andas långsamt och djupt ner i magen aktiveras det parasympatiska nervsystemet (PNS)och vagusnerven. Det parasympatiska systemet sänker stress och ökar viloläget i kroppen. Viljestyrd långsam andning skickar signaler via det PNS och lugnar ner känslor, tankeinnehåll och påverkar måendet därmed positivt. Flertalet studier har visat att långsam och medveten andning på kort tid kan sänka kroppens stress signalering och sänka överaktivitet i amygdala. (Amygdala ansvarar för kamp och flykt responser) Andningsmetoder inom Mindfulness har god effekt på människor med ångest och depression.
Ytliga och begränsade andningsmönster.
Ytligt, inskränkt andningsmönster aktiverar endast de övre delarna av lungorna medan lungornas nedre del förblir inaktiva. När vi andas ytligt drar stretchreceptorer i bröstkorgen samman vävnad runt hjärtat och övre delen av lungorna. Det gör att blodådror dras samman och bromsar in cirkulation av blod och syre i området. Detta ökar blodtrycket men hämmar blodtillförseln till hjärnan och musklerna ute i kroppen. När vi inte aktiverar lungornas nedre delar kommer dessa att inaktivas och leda till förstelning i kappilärer och cellmembran som följd. Stresspåverkat andningsmönster ökar därför risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och andra stressrelaterade sjukdomar. Ytliga och begränsade andningsmönster håller liv i stressen även på låg nivå.
Ytlig, reducerad andning driver igång kamp och flykt systemet
Reducerad andning och bröstandning högt uppe i lungorna driver igång det Sympatiska nervsystemets (SNS) kamp-flykt-reaktion. Vi vet att kamp-flykt-frys reaktion aktiverats när vi känner oro, irritatibilitet, stress, ångest, dissociation, känsel-, känslobortfall. Bland annat via stretchreceptorernas sammandragande effekt på hjärta och blodomlopp så kommer dessa tillstånd förstärka eller vidmakthålla hela kamp-flyktreaktionen. Här ingår frisättningen av cortisol, adrenalin och noradrenalin som är kroppens hormonella stress-svar.
Det kan räcka med munandning för att aktivera det sympatiska nervsystemet.
Andning, syre och koldioxid
Andning utgörs av inandningsluft innehållande syre samt av utandningsluft innehållande koldioxid. Lungorna tar upp syret från inandningsluften genom sina lungblåsor så kallade alveoler och genom dess omgivande blodkärlsystem så kallade kappilärer. Genom kappilärerna transporteras syret sedan vidare ut till kroppens vävnader och celler. Celler och vävnader tar emot syret från blodet. Cellerna använder syret till sina processer och här omvandlas syret till koldioxid. Koldioxiden förs tillbaka med det återvändande blodet, genom venerna, tillbaka till lungorna och hjärtat. Väl framme hos lungorna frigörs koldioxiden via lungblåsornas tunna väggar och till utandningsluften.
I ytlig thoracal andning andas individen ytligt och enbart med bröstkorgens och lungornas övre del. Luften fyller inte hela lungorna. Ytlig bröstkorgsandning kan över tid bidra till att permanenta ångest- och stresstillstånd. Thoracal andning ingår i olika typer av kamp- och flyktförsvar, så som aggressiva utåtageranden eller undvikandebeteenden. Bröstkorgsandningen är den förstärkande orsaken till att många människor inte klarar att hantera utmanande situationer och människor, konflikter och svåra samtal. Thoracal andning bidrar till att små händelser får chans att skapa oproportionerlig oro och obalanserat mående.
Ytlig thoracal andning innebär inandning med minimalt med luft, åtföljt av en avsevärd paus där andan hålls. Utandningen innehåller sedan minimalt med luft, åtföljt av en avsevärd paus där andan hålls. På detta vis tillför denna typ av andning otillräckliga nivåer av syre till blodet över tid.
2. ÖVERDRIVEN ANDNING (Hyperventilation)
Hyperventilation sker när vi andas in för mycket luft, för djupt och intensivt. Detta skapar obalanser i kroppen och vi flämtar oss fram. Ofta triggar det eller ökar redan befintlig ångest och panik. Flämtandet är kamp-flykt-responsernas andningsmönster. Det skapar i sin tur andfåddhet som tenderar att permanenta ångesten. Hyperventilation leder till för låga koldioxidnivåer i blodet. Mer information nedan om vad för små mängder koldioxid innebär för hjärnan.
Normalt andas vi mellan 12-20 andetag per minut.
Andning kan mätas i frekvens/antal andetag per minut och i antal liter luft.
Det vanligaste sättet att mäta andning är att räkna antal andetag per minut, frekvens per minut (ƒR).
Andetag kan också räknas i volym. Man mäter då mängden luft i antal liter luft som sammantaget ventileras per minut. Det är alltså en mätning av den sammantagna volym luft som passarerar in eller ut genom lungorna. Detta kallas respiratorisk minutvolym(V T). Beräkning av respiratorisk minutvolym sker genom att multiplicera tidalvolym med andningsfrekvensen. Tidalvolym är måttet på mängden luft som ventileras vid varje andetag under en minut när andningen är normal. När vi multiplicerar tidalvolymen med andningsfrekvensen får vi den respiratoriska minutvolymen/ minutvolymen.
Ventilation betyder in- och utföde av luft.
Hjärnan påverkas negativt av små förändringar av syre eller koldioxid i kroppen.
Syrehalten i blodet är cirka 97% hos en normal ung och frisk person. Det vill säga 97 % är syremättnat. Dock sjunker nivån för syremättnad med stigande ålder. Om nivåerna sjunker till under 90% leder det med tid till negativa konsekvenser på kroppens funktioner. Under 70% är direkt livshotande. Men en för hög syrehalt kan också vara skadlig.
För mycket syre och för lite koldioxid gör nivåerna i blodet basiska/alkaliska. För lite syre och för mycket koldioxid gör nivåerna i blodet sura.
Syra-bas balans
Att hålla syra-bas-balans är av största vikt för överlevnaden. Vid obalanser i syra-bas-nivån så kommer kroppen rikta hela sin energiförsörjning till att reglera upp denna obalans. Syra-bas-balans går före alla andra processer i kroppen. Lindrigare syra-bas obalanser kan störa ämnesomsättning med en hel del smärtsamma symtom.
Hyperventilation ger för mycket syre och för lite koldioxid
Hyperventilation är som sagt när vi andas för djupt fort och kraftigt. Hyperventilation medför att vi får in för mycket syre och att för mycket koldioxid lämnar kroppen vid utandning. Detta leder till förhöjda PH värden i blodet. Syra-bas nivån höjs till basisk eller alkalisk nivå. Ett PH värde i artärernas blod som överstiger 7,45 benämns inom medicinen som ”respiratorisk alkalos”.
Risk för respiratorisk alkalos genom hyperventilation föreligger när vi andas med fler än 20 andetag per minut. Respiratorisk alkalos är dock ovanligt och mycket allvarligt som tillstånd.
Hypoventilation ger för lite syre och för mycket koldioxid
Vid hypoventilation sjunker PH värdet i artärerna till sura nivåer. Om nivåerna sjunker till under 7,35 i så är man syraförgiftad. Tillståndet kallas ”respiratorisk acidos”. Detta händer när vi andas in för lite syre och ut för lite koldioxid så vi får överskott på koldioxid.
SYMPTOM vid HYPERVENTILATION
Symtom på att man hyperventilerar kan vara yrsel, förändrat seende, kramper/smärta i bröstet, ryckningar, krypningssensationer, svimningskänslor, känselbortfall i fötter och händer samt krampkänslor som kan sprida sig inåt kroppen från extremiteterna. Dessa symtom tros bero på det förhöjda alkaliska PH värdet. För kroppen är det extremt viktigt att hålla pH-värdet på en jämn nivå. För att kompensera höjningen av pH kommer protein i blodet att frigöra vätejoner för att sänka pH-värdet. Fysisk inaktivitet och stress leder till obalanser i PH nivån i blodet, vilket vidare kan vara medfaktorer i högt blodtryck. Studier på personer med ångest visade att de oftare hyperventilerar och även har låga CO2 nivåer. När dessa tränades i att andas långsammare, i syfte att reglera CO2 nivåerna, så noterade man även att ångesten lättade.
Människor med ångest och panik brukar även hyperventilera. Hyperventilation förstärker i sin tur ångest och panik. Andra symptom på hyperventilation är yrsel, andnöd, rapningar, uppblåsthet, muntorrhet, förvirring, kraftlöshet, sömnstörningar, domningar och stickningar i armar och runt munnen, kramper och ryckningar i händer och fötter, bröstsmärta och hjärtklappning.
Symptom vid hypoventilation
När vi andas in för lite syre och ut för lite koldioxid så vi får överskott på koldioxid. Olika kan symtom kan uppstå: Symptomen kan vara trötthet, huvudvärk, förvirringskänsla, blå-purpurfärgning av huden i exempelvis läppar, händer uppstå. Höga nivåer av koldioxid kan framkalla panikattacker. Det behövs bara en liten koldioxid förändring för att hjärnstammen ska skicka vidare signaler om oblans. Minskat syre och förhöjt koldioxid i blodet brukar öka oro, och ångest. Att börja andas medvetet och djupare för att höja syrenivån kan bli nödvändigt för att vända tillstånd orsakat av hyponventilering.
Paradoxal Andning
Paradoxal andning yttrar sig liknande hypoventilation där andetagen är ytliga. Mindre mängd syre andas in än vad som är bra.
Även om vi inte har kraftiga symtom på paradoxal andning så kan tendenser finnas där. Detta går att få bort eller förbättras genom andningsträning.
Vid normal andning så expanderar lungorna när inandningen fyller lungorna med luft. Likt en ballong kommer lungmembranen skjutas utåt och nedåt och trycket i brösthålan lättar. Men i paradoxal andning så flyttar sig inte membranen nedåt utan istället uppåt. Detta gör att lungorna inte expanderar så mycket och för lite syre kommer in. Att andningen tillför syre till kroppen är viktigt för många av dess funktioner. I paradoxal andning får vi heller inte ut tillräckligt med koldioxid. Koldioxid är en avfallsprodukt från celler och andra organ och som vi bör andas ut. Beroende på svårighetsgrad av paradoxal andning så kan olika hälsoproblem uppstå.
hälsoproblem och symptom vid paradoxal andning
Andningsträning av Paradoxal andning
När vi enbart andas med övre delen av lungorna kommer det även medföra att axlar och nacke involveras mer än om vi skulle andats med hela vår lungkapacietet . Detta kan leda till överansträngning med spånningar och smärta i nacke och axlar till följd.
Andra och mer krafiga symtom vid paradoxal andning är kort andning eller så kallad dyspné, överdriven sömnighet, även känd som hypersomni, onormalt snabb andning (takypné), trötthet eller utmattning som inte lindras genom sömn, benägenhet att vakna ofta på natten samt konditionsnedsättning. https://allhealth.pro/h%C3%A4lsa/paradoxical-breathing/
Intresset för andningens och andningsmetoders påverkan på måendet har vuxit stort de sista decennierna. På internet publiceras frekvent studier och artiklar i ämnet. Det finns mycket att läsa om hur andningen inverkar i mående så som ångestsyndrom, stress, trauma, poststraumatiskt stressyndrom. Många studier finns även på hur styrd, medveten andning och andningsmetoder har en helande effekt på stresstillstånd.
Denna första bloggtext på ämnet sammanfattar i stort hur olika organ, nervsystem och hjärnstrukturer är involverat i andningscykeln.
Andningen är en del i det Autonoma Nervsystemet – en funktion i vårt omedvetna
Det Autonoma nervsystemet (ANS) består av tre system var av två fungerar enligt pendelverkan. Den ena delen är det Sympatiska nervsystemet (SNS) vars signaler höjer blodtryck och hjärtfrekvens, sätter igång handlingsberedskap, vakenhet och kamp-flykt reaktioner. Den andra delen är det Parasympatiska nervsystemet (PSNS) vars signaler sänker hjärtfrekvens och blodtryck och försätter kroppen i vila och avslappning. På grund av sin lugnande effekt sätter PSNS igång processer för matsmältninng i inälvsorgan. Inandningen aktiverar SNS medan utandning sätter igång PSNS.
ANS har även ett tredje system, det Enteriska nervsystemet (ENS). ENS har de flesta av sitt nervsystem i mag-tarmsystemet med uppgift att reglera funktioner här. ENS spelar en mindre roll för andingen.
Det Autonoma nervstystemet styr en stor del av andningssystemet. ANS kontrollerar sådana funktioner i kroppen som sker automatiskt, så som till exempel lungornas mekanik, hjärtslag, puls, och reflexer för hosta, sväljning, kräkning och nysning med mera. Information från dessa autonoma processer och berörda organ skickas till Hypothalamus, en hjärnstruktur placerad straxt ovanför hjärnstammen. Hypothalamus samordnar denna information samt information som kommer från limbiska systemet som alstrar känslor. Limbiska systemet kan till exempel skicka känsloalstrande signaler till Hypotalamus.
Tillsammans med andra strukturer förmedlar Hypotalamus sådan information vidare ut i kroppen form av minskning eller höjdning i puls, hjärtslag, andningsfrekvens, beredskap eller avslappning i muskler och organ.
Perifera nervsystemets (PNS) – inkluderar två system – Autonoma nervsystemetoch Somatiska nervsystemet. PNS styr processer ute i kroppen så som rörelseimpusler i muskler i ben och armar. Det somatiska nervsystemet består av den viljestyrda muskulaturen och sinnesorgan ute i kroppen. PNS samlar information och reaktioner från exempelvis huden, så som temperatur, svettning, stramhet med mera. PNS utgörs av en mängd nerver ute i muskler och organ som här tar emot och skickar information till det Centrala nervsystemet (CNS). CNS kontrollerar en stor del av det Somatiska nervsystemet genom att till exempel bestämma kroppens rörelser.
CNS består av så kallat grå substans som bland annat finns i Cerebellum och i hjärnstammens förlängda märg. CNS består också av vit substans som finns i Ryggmärgen längst ryggraden. Till CNS skickas informationen från olika typer känselreceptorer och motoriska nerver i det Somatiska nervsystemets viljestyrda muskulatur och sinnesorgan. Inkommande information brukar kallas för afferent eller sensorisk. Väl framme genererar CNS svar och reaktioner som aktiverar impulser ut till PNS som i sin tur skickar tillbaka svar till CNS för tolkning.
När vi andas in stimuleras SNS, hjärtslagen ökar. När vi andas ut stimuleras PSNS, hjärtat saktar ner
Det Sympatiska Nervsystemet SNS alstrar impulser för ökad handlingsberedskap ihop med bland annat ökade hjärtslag. Via kemiska budbärare och hormoner så som adrenalin och kortisol samverkar SNS med övriga Perifera nervsystemet samt Centrala nervsystemet. Fight flight reaktioner sätts lätt igång om SNS hamnar i överaktivering.
Det Parasympatiska Nervsystemet (PSNS) skickar kroppen in i viloläge. I andningscykeln är det främst transmittorämnet acetylkolin som får hjärtrytm att sjunka. Acetylkolin medför även avslappning och utvidgning i glatt muskulatur så som till exempel blodådrorna. Ihop med sänkt blodtryck ökar nu blodflödet i blodådrorna. Detta underlättar för matsmältning, salivering, produktion av tårar, urinering och avföring.
SNS stimulerar alltså kroppen till handling och PSNS ställer in kroppen i homeostas, balans och vila och lugn. När vi mår bra råder balans mellan dessa två system. Vi är då i harmoni med vår yttre miljö så väl som med vår fysiska inre tillvaro.
Vad händer när vi andas in?
Diafragman sedd underifrån
När vi inhalerar så utvidgas lungorna likt en ballong som blåses upp. Detta innebär att trycket i lungorna minskar medan trycket från luften utanför ökar. Tryckskillnaden medför att luften kan dras ner i lungorna. Luftrören utvidgas så att mer luft kan passera in. När vi andas in expanderar både hjärta, hjärtsäck och lungor. Diafragman, som är en stor viktig andningsmuskel nedanför lungorna, förflyttas nedåt. Här trycker den ner mot magsäcken och mot andra inälvor intill och nedanför. När lungorna expanderar så roterar revbenen upp och utåt och bröstkorgen utvidgas. Hjärtsäcken runt hjärtat utvidgas när hjärtat expanderar. Det gör att blodflödet i hjärtsäcken saktar ner.
När hjärnan uppfattar att inandningsfasen nått sitt slut skickar denna signal till hjärtat om att slå fortare och hårdare. Det aktiverar det sympatiska nervsystemet (SNS). SNS skickar sina impulser via ryggmärgskanalen till inälvsnerver och ut till inälvor så som mage och tarmar. Under dominans av SNS avstannar inälvorna sina funktioner så att energin ska gå till handlingsberedskap i överlevnadsbeteenden. Till exempel genom muskelsammandragning i rörelser i mobilisering av kamp-flyktreaktioner.
Vad händer när vi andas ut?
När vi andas ut händer motsatsen. Den valvformade diafragman rör sig nu uppåt mot lungorna. Utrymmet i bröstkorgen samt hjärtats volym och den omgivande hjärtsäckens omkrets krymper. Blodflödet i hjärtsäcken ökar vilket får hjärnan att skicka ny signal till hjärtat om att sakta ner hjärtslagen. Det parasympatiska nervsystemet (PSNS) är aktiverat. På utandninge sänks puls och blodtryck, vilket ökar vila och avslappning
Hjärtfrekvensvariabilitet, HRV
När vi andas in stimuleras Sympatiska nervsystemet och hjärtslagen ökar. När vi andas ut stimuleras Parasympatiska nervsystemet och hjärtat saktar ner. Dessa två andningscykler utgör grunden i mätning av HRV, Heart Rate Variability, Hjärtfrekvensvariabilitet. Hjärtfrekvensvariabilitet mäter tiden mellan två hjärtslag. Inget hjärtslag är identiskt likt föregående utan skiljer sig ifråga om längd, kraft och tid. HRV mäter hjärtats oregelbundenhet. Ett friskt hjärta har hög frekvens av oregelbundna hjärtslag. Det visar att hjärtat har bra anpassningsförmåga. Ett hjärta med låg anpassningsförmåga har tvärtom låg grad av oregelbundna hjärtslag. En vältränad person har hög HRV i vila, medan HRV sänks under ansträngning. En arbetspuls har ofta lägre HRV än en vilopuls. Unga personer har ofta högre HRV än äldre och vältränade har ofta högre än otränade. Hjärtslag HRV påverkas inte bara av den fysiska hälsan utan även av den psykiska. Personer som är stressade, äldre och sjuka har låg HRV även i vila.
Snabb ytlig andning driver igång kamp och flykt systemet – PH värdets betydelse för kamp- flykt
När vi andas ut följer stora mängder koldioxid med. Koldioxidhalten i blodet sänks vilket höjer upp blodets PH värde. Cellerna upphör aldrig att producera ny koldioxid, så när koldioxidhalten under utandningsfasen åter höjts i cellerna och PH halten sänkts, så kommer signal att skickas till andningscentrum i hjärnstammen. Signalen triggar igång en ny inandning. Sänkt PH tryck skickar signal om att vi ska andas in igen. Så man kan säga att det är koldioxidhalten som styr när vi andas in.
Ju lägre koldioxidtryck desto fortare och även ytligare kommer vi att andas. Hjärnstammen som ju styr andning, blodtryck och hjärtslag ingår i samverkanssystem även vid aggression, rädsla och flyktreaktioner. Aggression, rädsla och flyktbeteenden ökar inte bara hjärtslag, blodtryck utan även andetagen ökar. Vid långvarig kamp-flyktreaktion tenderar andningen att bli ytligare.
Varför vi andas regelbundet och Pre-botzinger
Svaret på varför vi andas regelbundet, återfinns i hjärnstammens funktion. I hjärnstammen finns ett litet centra, som kallas ”pre- Botzinger complex”. Detta centra innehåller några tusen neuroner. Varje andetag börjar med att neuroner här aktiveras. Vid inandning skickar pre- Botzinger signal via diafragmanerven vidare till andningsmuskler i bålen. Andningen berör muskler så som diafragman och interkostalmuskler. Interkostalmusklerna sitter vid revbenen. När inandningen signalerar till dessa muskler så börjar de röra sig i enlighet med inandningen. Diafragman rör sig då nedåt mot magsäcken och interkostalmusklerna expanderar utåt. ”Pre- Botzinger complex” signalerar sedan att inandningsförloppet är klart vilket medför att muskelrrörelserna upphör. Inandningen avstannar och vävnad intar ett passivt läge för en stund. Nu sker en tillbakagång sker, en återstuds, en rekyl. Pre- Botzinger complex är involverat i alla andningsrörelser, både in- och utandning.
Hur vi andas påverkar vårt humör, vårt humör påverkar hur vi andas.
Pre- Botzinger, andningen och humöret
Pre- Botzinger complex, det lilla området i hjärnstammen vi nämde ovan, har nervförbindelse med ett annat område i hjärnan ”locus coeruleus”. Locus coeruleus procucerar noradrenalin och är placerat i Pons i hjärnstammen. Noradrenalin är ett förstadium till adrenalin och är ett stresshormon för det sympatiska nervsystemet. Noradrenalin brukar kopplas till tillstånd så som uppmärksamhet, upprymdhet, vaksamhet.
Locus coeruleus har förbindelser till de flesta strukturer i den övriga hjärnan. Forskning har visat att Locus coeruleus skickar sitt noradrenalin till i princip alla områden i hjärnan som är involverat i humör och mående. Det omfattar exempelvis ryggmärgen, hjärnbarken, amygdala, hippocampus, cerebellum, prefrontala cortex, frontalloben.
Andetagen innehåller information som skickas via förbindelsen mellan Pre – Botzinger och Locus coeruleus. Locus coeruleus skickar denna information vidare till andra hjärnstrukturer. Forskning visar alltså att andetagen via förbindelserna förmedlar information direkt till olika kognitiva, känslo- beteendereglerande centra i hjärnan. Olika andningsmönster kontrollerar eller aktiverar alltså olika centra i härnan och kan påverka olika beteenden och humör. Så hur vi andas aktiverar olika hjärnstrukturer för olika känslor och beteenden.
Kommunikationen mellan ”pre- Botzinger complex” och ”locus coerluleus” verkar även förändras beroende på variation i andningen.
När andningen är oregelbunden eller snabb så ökar även vår uppmärksamhet och vaksamhet, vilket kan leda vidare till ångest och panik. När detta händer så verkar även aktiviteten i pre- Botzinger att öka.
Diafragmanerven tar emot impulser från bland annat märgneuroner i preBötzinger-komplexet i hjärnstammmen
Diafragman påverkar vävnad som är involverad i emotionella, psykologiska reaktioner
Som den största av andningsmuskler samagerar diafragman ihop med automatiska processer i andningscykeln. Men diafragman är också en viljestyrd muskel som går att med vilja spänna och som påverkas av känslor. Muskeln är involverad i rörelser som att svälja, hosta, kräkas, kissa och bajsa. Diafragmamuskelns funktioner påverkar hela kroppen och reflekterar och inverkar i emotionella och psykologiska tillstånd.
Vagusnerven och diafragmanerven är de två större perifera nerver som ansluter till diafragman. Diafragmanerven startar från ryggmärgen i nivå med nacken. Nerven tar emot impulser från bland annat märgneuroner i preBötzinger-komplexet i hjärnstammmen.
Längs med diafragmanerven finns nervknutar med anhopningar av nervcellskroppar, s. k. ganglier. Dessa ganglier har anslutningar till det sympatiska nervsystemet som har förbindelse till binjurarna som producerar stresshormonet kortisol. Information går sedan tillbaka till diafragman och påverkar diafragmans muskelrörelser under stress.
Vagusnerven, viktig del av det parasympatiska systemet och andningen
Vagusnerven är den längsta av sammanlagt 12 existerande kranialnerver. Den startar från flera ställen i hjärnstammen och löper sedan genom lungorna nära ryggraden ner till olika matsmältningsorgan. På vägen ner genom lungorna har vagusnerven många kraftfulla receptorer. Dessa registrerar hur andetagen utvidgar lungorna. Nedanför lungorna anknyter sedan vagusnerven till diafragmanerven vi olika nervcellskluster. Dessa nervceller registrerar diafragmans andningsrörelser och förmedlar till vagusnerven. Vidare har vagusnerven receptorer mot olika inälvor i magen och gentemot det sympatiska nervsystemet i buk och i kvinnans livmoderhals. Vagusnerven skickar hormoner, enzymer och proteiner. Med hjälp av dessa regleras sekretion hos körtlar och sammandragning i glatt muskulatur som finns i njurar, binjurar, mjälte, tunn- och tjocktarm, njurar, galla, lever och bukspottskörteln.
Vagusnerven består av 80000 mindre nervtrådar. 80% av dem är afferenta, det vill säga de tar emot och tolkar information från olika organ och kroppsfunktioner. Detta sker bland annat från organ som hjärtat, lungorna, levern, magen, tarmarna och mjälten. Informationen sänds till det centrala nervsystemets (CNS) funktioner i hjärnan och ryggmärgen för vidare omtolkning.
20% är efferenta, det vill säga de styr och sänder information och kommandon till olika kroppsfunktioner och organ. Till exempel till tunga, svalg, gom, stämbandsmuskler.
De afferenta vägarna är involverade i aktivering/reglering av stress. De är involverade i frisättning av stresshormoner så som kortisol, adrenalin. Dessa utsöndras av hormonkörtlar via hypofysen, hypotalamus i hjärnan samt binjurebarken vid njurarna. Stresshormoner utsöndras när vi är rädda, arga, stressade. Läs min blog om stressaxeln.
Vagusnerven är den viktigaste nerven i det parasympatiska nervsystemet. Den är även mycket viktig för andningsfunktionen. Vagusnerven frisätter ämnen som sänker hjärtrytmen, skapar avslappning, initierar utandning, sätter igång matsmältning och immunförsvar.
Vagusnerven har en mängd förgreningar ut i bålen. Några vagusförgreningar innerverar även luftrören, bronkerna ut till lungorna. Här bidrar vagus till sekretion och kontraktion/sammandragning av luftvägarna. Vagusförgreningar med stretchtreceptorer registrerar lungornas rörelse i andningscykeln. Det hjälper till att stimulera en sänkning av hjärtfrekvensen. Vagusnerven har parasympatiska förgeningar som ansluter till hjärtat. En förgrening av vagus löper också in i lungorna och ansluter där till det sympatiska nervsystemet. Både luftstrupen, lungorna och bronkerna innerveras av förgreningar från vagusnerven. Informationen som nerven samlar från dessa områden skickas till hjärnan: Det kan handla om lungornas expansion samt nivåer av syre och koldioxid. Vagusnerven medverar även i att öppna luftvägar i luftstrupen och svalget.
Vagus och det parasympatiska nervsystemet samarbetar med det sympatiska nervsystemet och det enteriska nervsystemet för fysiologisk balans. Till detta samverkanssystem kopplas även information från mage-tarm avseende balanser eller obalanser. Allt detta vidareförmedlas till områden i hjärnan som påverkar mående och tolkar fysiska upplevelser från kroppens vävnad och organ. Det sätter vidare igång kognitiva och känslomässiga processer.
Aktivering av Vagusnerven kan leda till både svimning eller avslappning
Vagusnerven skickar lugnande proteiner, hormoner och enzymer när sympatiska nervsystemet aktiverats genom kamp-flykt-respons. När SNS och kamp-flykt respons aktiverats och andningsfrekvens och puls höjts och samtidigt satt igång ökade reaktioner i tarmar, så börjar vagusnerven skicka lugnande signaler. Då kan det leda till att vi antingen svimmar eller slappnar av.
Vagusnerven har kopplingar till flera humörreglerande områden i hjärnan. Den tar emot information från organ och skickar till CNS och hjärnregioner som är viktiga i stressreaktionen. Vagusnerven förmedlar sig bland annat med Locus coeruleus, amygdala, hippocampus, insula, orbitofrontal cortex, septalregionen. Dessa områden ingår i nätverk som registrerar och formar svar på stress, både i form av somatiska och kognitiva symtom. Dessa hjärnstrukturer involverar känslor, beteenden, motivation, grubblerier och försjunkenhet samt minnesbildning så som i form av långtidsminne. Flera av dessa strukturer är involverade i aggression och våldsbeteenden. Här aktiveras och regleras rädsla och här registreras och tolkas smärta och njutning. (För mer info om stress och om det limbiska systemet kolla gärna min blogg om stress)
Meditation, yoga och tekniker för reglerad andning aktiverar vagusnervens lugnande inverkan. Aktivering av vagusneven mildrar ångestsymtom så väl som negativa känslor och humör.
Referenser:
Tonkov. G. Donnan. K. ”Feel to Heal: Releasing Trauma Through Body Awareness and Breathwork Practice”. Publisher: BioDynamic Breathwork & Trauma Release Institute (March 3, 2019)
Följande inlägg undersöker likheterna mellan det uråldriga indiska chakrasytemets energilära och den betydligt nyare västerländska kroppsterapin ”Bioenergetics”. Bioenergetics är en kroppsorienterad psykoterapi och är en av grundstenarna i BBTRS Biodynamic Breath & TraumaRelease. BBTRS är en kroppsfokuserad djupandningsmetod som blivit ett betydelsefullt verktyg i den terapi jag ger. Både bioenergetics och behandling av chakra utgår att psykologiska processer påverkar energiflöde och förlopp i kroppen. När det gick upp för mig att det finns en del likheter mellan Bioenergetics och chakrateorin blev jag så fascinerad att jag ville skriva om det här.
Vad är chakra?
Vår kropp har energifält som når en bit utanför kroppen. Detta fält kan kallas för aura eller energikropp eller eteriskt energifält. Ibland kan vi uppleva att någon kommer för nära inpå oss. Det kan bero på att den andres energifält kommit innanför vårt, så att det känns besvärande.
Enligt österländsk tradition består vårt energifält mindre roterande energhjul som utgår från olika delar av kroppen. De kallas chakran. Chakra betyder ”ljus-hjul” på sanskrit. Chakra ingår i vår energi kropp, vår eteriska kropp. Du kan känna dem med handflatan en bit utanför din kropp. Prova att röra din handflata i cirklar vänd mot kroppen, medsols och sedan motsols, ungefär på de ställen som bilden visar att vi har våra chakran. Du kan behöva prova på lite olika avstånd från kroppen och flera gånger mot- eller medsols. Till slut kanske din kropp känner av dina händer och kan känna skillnad beroend på avstånd, och vilket håll du cirklar din handflata. Dina händer kan också känna olika sensationer beroende på vilket chakra du placerar dem. Nu är du medveten om dina charka och din eteriska kropp.
Chakrorna räknas ofta till 7 till antalet och spinner som energihjul runt kroppen. De första 5 nerifrån räknat sägs ha sina nav längst med ryggraden. Varje chakra hör samman med något eller några organ i kroppen. De är också involverade i olika chakra-specifika psykologiska förmågor som blockeras vid obalanser. Blockeringarna anses skapa fysiska sjukdomar eller mentala, känslomässiga störningar.
Psykoanalytikern C.G Ljung kallade chakrorna för ”inkörsportar till medvetandet”
Bioenergetics växer fram
Bioenergetics har vuxit fram i flera steg och bygger på teorin om ”the belts of tension”.
The Belts of Tension & Willhelm Reich
Wilhelm Reich, psykiatriker under 1900-talets första del och ursprungligen lärljunge till Sigmund Freud, är upphovsmannen till the Belts of Tension. Han studerade hur människors inre konflikter, försvar och problem manifesterade sig inte bara psykiskt utan även fysiskt i kroppen. Han skapade en kroppsligt orienterad psykoanalys/teori och terapi. Reich utgår från att stressande eller traumatiska händelser under olika utvecklings- och tidsfaser i barndomen skapar olika former av rädslor och försvar. Dessa försvar formar beteendemönster, karaktärshållningar och personlighetsdrag. Försvar består av rädsla och ilska och uppstår när vi inte klarar känna våra känslor. Barn upplever känslor ofta som för överväldigande. För att slippa känna, spänner barnet sin kropp på olika sätt. Vävnad och muskler kommer då att växa i enlighet med dessa spänningar. Muskulära pansar utvecklas således i kroppen. Reich kallar dem för karaktärspansar eller ”belts of tension”. Sammanfattningsvis utgår Reichs teori från att barndomens möten med en stressande omvärld ger upphov till muskelspänningar, belts of tensions, Dessa samspelar med karaktärshållningar och personlighetsdrag.
Wilhelm Reichs lärljunge Alexander Lowen kom att utveckla teorin i sin behandlingsform Bioenergetic analysis. Lowen menade att de bältesrelaterade muskelpansaren även inskränker våra andningsfunktioner genom kontraktioner och cirkulationsrubbingar i muskler och organ runt lungor. Vår andning blir då ytlig i tendens till hyperventilation. Hyperventilation innebär för mycket syre högt uppe i lungorna. Lowen såg att hyperventilation i sin tur spädde på redan existerande oro och rädsla hos människor. Han såg att tidigt upplevd chock var orsak till ytlig andning och till andningsuppehåll, när andan påverkas av ”freeze”, frys reaktion. Han menade att muskelpansar och begränsad andning håller borta starka känslor från vår medvetenandet. Lowen menade denna anatomiska sida av försvarsbeteenden har skapats i syfte att blockera bort smärtsamma känslor. The belts of tensions handlar alltså om vår omedvetna kontroll på obehagliga känslor som förorsakar vävnadsspänningar lagrat i 7 olika åldersrelaterade muskelpansar.
Riechs modell för ”the belts ot tensions” är de ”karaktärspansar” av muskulära spänningar som lagras i skikt från huvud hals, bröstkorg, diafragma, mage, bäckendel. Idag finns forskning som stödjer att barent omedelbart vid konceptionen börjar sitt samspel med modern som i 9 månader bär barnet i livmodern. Återstoden av barndomen kommer tålamod, acceptans och kärlek krävas av omsorgsgivarna om barnet ska klara av att växa upp till att blir välmående individer. När detta misslyckas i någon eller hög grad möter barnet omsorgsbrister. Rädsla, ilska och vanmakt väcks då i barnet vilket bygger upp muskulära kroppspansar med inskränkning på andning och andningsorgan. Barnet spänner sin kropp när det lär in olika beteendemönster och överlevnadsstrategier för att få så mycket det går av omsorg, kärlek, uppmärksamhet av föräldrarna. Olika åldersrelaterade reaktioner kommer lagras i barnets kropp och psyke ihop med hur väl eller inte omsorgsgivaren klarar av ett adekvat bemötande. Det ger i sin tur kroppshållningar och muskelspänningar som lever kvar in vuxnar år som ”belts of tensions” bälten av spänningar.
Medan vi växte under fostertiden var inte bara totalt beroende av den föda hon åt. Vi var även ett med alla hennes känslor och mentala tillstånd. Vår grundläggande känsla för att få finnas till i denna värld kom under denna tid. Har vi känslor av att det vore bäst om vi inte fanns så kan vi hitta orsaken till det i vår tidigaste tillvaro ihop med vår moder. Var vår mamma tillfreds med sig själv, sitt liv, sin partner, och vi var önskade under hela denna tid så känner vi inte att det vore bättre att vi inte fanns. Då känner vi att vi är trygga
Spänningar i muskler och vävnad kommer både av att vanemässigt hänfalla till långvariga och starka känslor/affekter. Eller genom att spjärna emot att känna känslor och fysiska sensationer.
_____________________________________ 1. Kronchakrat (Sahasrara) – centrum på toppen av huvudet. I harmoni: Förmågor till transcendens sägs äga rum här via tallkotskörteln. Är man i balans kan man leva i frid i ett med det gudomliga.. I obalans: Kan inte släppa oro och rädslor. Tillhörande körtel: Tallkottskörteln. Styr dygnsrytm bl.a. Tillhörande organ: Hjärnan. Sjukdomar: Som går att relatera till hjärnan generellt och tallkottskörteln i synnerhet så som svårigheter med sömn samt de psykiska problem relaterat till detta.
2.Tredje ögats chakra/Pannchakrat. (Ajna) Brukar pekas ut mellan ögonbrynen i det så kallade 3:e ögat. I harmoni: Individen har förmåga till abstraktion, perception och intuition. I obalans: Enbart fokus på intellekt och vetenskap. Rädsla för intuition. Okunskap. Tillhörande körtel: Hypofysen som påverkar andra körtlar i kroppen att bilda hormoner. Tillhörande organ: Hjärnan, nervsystemet hypofysen och tallkottskörteln,, Sjukdomar: Minnesproblem och epilepsi. cancer, allergier, sjukdomar i endokrina körtlar.
3. Hals (talets) chakra (Vishuddhi) – Strupen – har sitt centrum i nivå med vid halsgropen. I harmoni: Individen har balans mellan att tala och vara tyst och lyssnar på sin kreativitet och den inre rösten. I obalans: Individen har svårt att uttrycka sig även om den pratar mycket. Rädsla för att bli fördömd och avvisad. Tillhörande körtel: Sköldkörtel som omvandlar näring till energi. Tillhörande organ: Hals. Sjukdomar: Sjukdomar i sköldkörteln. Halsrelaterade sjukdomar, ont i halsen. Astma.
4.Hjärtchakra (Anahata)har centrum i nivå med hjärtat i mitten på bröstbenet. I harmoni: Hjärtats kärlek. Individen accepterar, tolererar vad livet och relationerna för med sig. Individen har balans mellan andliga och materiella behov. I obalans: Ilska, sorg och känsla av saknad. Individen ger kärlek för att få. Kärleken är inte äkta. Söker belöningar. Svårt att ta emot kärlek från andra. Tillhörande körtel: Brässen (thymus) som spelar avgörande roll under barndom i utvecklingen av immunförsvaret. Tillhörande organ: Hjärta, lungor, cirkulationssystem. Sjukdomar: Hjärt- och lungsjukdomar och sjukdomar i cirkulationssystemet.
5. Solar Plexus chakra (Manipuraka) – centrum strax under naveln. I harmoni: Individen har känsla av inre lugn, frid, tolerans och acceptans för andra. Funnit sin identitet och kraft. Funnit balans mellan det materiella och andliga. I obalans: Ingen tillit till det naturliga flödet. Behov av att dominera. Förknippas med egot. Tyngdpunkt ligger på den materiella världen med stort behov av materiell trygghet. Tillhörande körtel: Bukspottskörtel som styr tillverkning hormoner, insulin, enzymer för matsmältning och ämnesomsättning. Tillhörande organ: Buk, tunntarm, gallblåsa, bukspottskörteln, blindtarm. Kontrollerar kyla och värme reglering. Sjukdomar: Högt kolesterol, diabetes, sår, ledgångsreumatism, hjärtsjukdomar.
6. Sakralchakra (Smanipuraka) – ligger strax under naveln. I harmoni: Individen kan uttrycka sin kreativitet till omvärlden skapa hållbara relationer. Öppen, hänsynsfull person som har kontakt med sina känslor och kan dela med sig av dem till. Känner glädje inför livet. I obalans: Individen känner osäkerhet och instabilitet gällande sexualitet och känslomässiga frågor. Har svårt att uttrycka känslor och undertrycker sexuell energi. Avundsjuka. Tillhörande körtel: Äggstockar, testiklar och produktion av könshormoner så som östrogen och testosteron. Tillhörande organ: Tjocktarm, tunntarm, urinblåsa, mjälte, njurar, binjurar, blodtryck. reproduktionsorgan. Sjukdomar: Autoimmuna sjukdomar, blodsjukdomar, högt blodtryck, förstoppning, förlossningskomplikationer, blindtarmsinflammation, låg energi, tarmsjukdomar, njursjukdomar, ryggproblem, sjukdomar i könsorgan och urinblåsa.
7.Rot eller Baschakrat (Muladhara) – Placerat vid perineum i utrymmet mellan anus och könet. I harmoni: Individen har djup anknytning med naturen. Lever i tillit med naturens lagar med djup förståelse för livets ebb och flod. I obalans: Kamp för överlevnad, ångest, oro för att inte ha tillräckligt materiellt. Känsla av kamp för överlevnad. Lättväckt ångest, sömnsvårigheter. Ingen tillit till livet. Fokuserar på materiella tillgångar och behov av att tillfredsställa egna önskningar och begär. Tillhörande körtel: Binjurar som styr produktion av stress hormonet kortisol, men även av adrenalin, noradrenalin. Tillhörande organ: Tjocktarm och ändtarm. Sjukdomar: Sjukdomar i binjurar, i kroppens muskler och ben. Cancer, allergier, sexuella problem, tillväxtproblem hos barn, leukemi,
______________________________________ 1.Ocular or Eye (skalp, panna, ögon, kindben, öron och skallbasen). Muskel- och vävnadsspänningar sker genom att individen blockerar ut hotande information från synfältet. Mest aktiverat
2.Oral (mun och käkar) Information och verbala uttryck hindras från att uttryckas. Emotionella budskap som riskerar negativ respons från omgivningen hålls tillbaka. Oralt segment håller spänningar från att behöva trycka bort och blockera behov av känslomässig kommunikation och gränssättning. Kan kännas som att bära munkavle. Individen håller försvar i form av rädsla och återhållen ilska för att den tvingats att acceptera och svälja oacceptabel behandling (situationer, övergrepp, verbala angrepp och dömande, svälja fel mat, medicin)
3. Cervical (Hals, tunga och nacke). Detta segment håller spänningar som uppstår när individen håller tillbaka hotfulla känslor från att skapa reaktion i andra fysiska delar och organ så som hjärta, matsmältningsorgan och tarmar. I magens inälvsorgan finns massor med receptorer för sensorisk information. (Se min blogg magkänslan). Kan kännas som en lasso som håller individen tillbaka framför allt från att uppleva ilska och ledsnad/tårar.
4.Thoracic (Bröstkorg, axlar, övre delen av ryggen, armar och händer). Bröstkorg och armar som kan forma rörelse av att hålla om och krama i uttryck för kärlek, medkänsla, vilja till kontakt och ge och beröra. Bröstkorgens och armarnas rörelser kan även involvera motsatsen: Knuffa undan, slå, stöta ifrån. Spänningar/smärta i detta segment kan upplevas som att en börda eller tyngd hamnat på individens axlar och/eller i bröstet. Kan uppstå som effekt av att uppleva sig ha fått för stort ansvar och för många skyldigheter. När individen stänger av för känslor av kärlek och kontaktvilja späns och kontrakteras vävnad i och runt bröstkorgen så som lungor, interkostalmuskler, hjärta, ryggens thorax muskler. Rädsla för att överväldigas av att bli sårad och avvisad är den blockering som skapar muskelpansar i toraxområdet. Energi läggs på att muskulärt skydda sig och hålla andra på avstånd. Det skapar spänningar istället för den avslappning som kommer av en avslappnad utsträckt bröstkorg, rätad rygg och ett öppnat hjärta där individen visar känslomässig öppenhet, nyfikenhet. Känslor som blockeras är ilska, sorg, glädje och längtan.
5.Diaphragmatic (Diafragman och organ direkt under denna, nedre delen av revben och sternum). Spänningar här kan upplevas som en man satt på en korsett. Denna korsett är ett försvar för att hindra och blockera bort hotfulla känslor och fysiska sensationer kommande från lägre sittande segment. Diafragmaområdet späns omedvetet för att slippa att ohanterbara känslor kommer till medvetande. Diafragman och intilliggande vävnad dras samman och kan till exempel ske avrädsla för att förlora kontroll. Tvångstankar och tvångsmässiga strategier kan uppstå som resultat.
6. Abdominal segment – (Magen, abdominala muskler) – Spänningar här kommer av kontroll vi utövar för att blockera sensorisk information från att komma till vår medvetenhet. Vi spänner magen när vi tvångsmässigt håller kvar fokus på en aspekt av sensoriskt/känslomässigt/tankemässigt innehåll. Magens muskler och vävnad dras samman när vi till exempel blockerar för känslor av kärlek i samband med sex och sexuella impulser. Abdominal kontroll syftar även till att blockera bort och hindra sorg att komma till medvetenhet och uttryck.
7. Pelvis/bäcken segment – (Bäckenben, könsorgan, ben, fötter). Blockerar och skär av primära behov så som urladdning av sexuell energi = kyskhetsbälte och eliminering av exkrementer = förstoppning/diarré. Benen är förbundna med upplevelse av trygghet, att stå stadigt i sin kropp, grundad.
Kom till välbefinnande med chakra healing och kroppsfokuserad terapi.
Massage, djupandning, chakrahealing och samtal kring dina grundantaganden kan få livslånga känslomässiga blockeringar att släppa.
Denna text undersöker och finner samrörespunkter mellan begrepp så som egot, trauma, smärtkropp samskara/sankhara. Anledningen till att jag finner det spännande är upptäckten om att olika tanketraditioner avser samma saker. Bara att olika man väljer belysa det från olika vinklar.
Traditionell Psykoanalys
I traditionell psykoanalys så är egot en medlande kraft mellan det så kallade ”id” och ”superegot”. ”Id” är dynamiken för individens ”lägre” driftsimpusler, underliggande och omedvetna känslor och behov. Denna står under kontroll av ”superegot”. Superegot hindrar id från att komma till offentligt uttryck och ser på så vis till så att vi funkar socialt, anpassar oss till normer, konventioner, ideala självbilder och uppförandekoder. Mellan ”id” och ”superegot” uppstår inte sällan konflikter s.k. inre konflikter av motstridande känslor. ”Egot” blir den medvetandefunktion, genom vilken tankar och känslor från både ”superegot” och ”id” processas. Egot avgör vilken av krafterna som ska tillåtas få komma till uttryck genom tankar, känslor och beteenden. Egot är kraften som ställer upp försvar gentemot ”id”. Dessa kallas då förvarsmekanismer.
Traumats roll för Egot
Psykologiskt genomgår vi en traumatisering eller retraumatisering så fort vi reagerar med fight-flight-freeze reaktion. Fight-flight-freeze reaktioner uppstår när vi upplever situationer som överväldigande och stressande. Exempel på händelser som kan utlösa grava traumareaktioner är till exemepl att vara i en krigszon, uppleva en olycka eller en naturkatastrof. Olika grader av traumareaktioner uppstår vanligtvis under barndom till exempel vid situationer av upprepad neglekt från förälderar. Traumareaktionens intensitet och mentala, fysiska, känslomässiga innehåll ser olika ut från individ till individ. Olika indivder som är med om samma stressande händelse utvecklar heller inte traumareaktioner.
Citat: ”Traumatic symtoms are not caused by the ”triggering” event it self. They stem from frozen residue of energy that had not been resolved or discharged; this residue remains trapped in the nervous system where it can wreck havoc in our bodies and spirits.” ”Traumatiska symtom orsakas inte av själva den ”utlösande” händelsen. De härrör från frusna rester av energi som inte hade lösts eller urladdats; denna rest förblir instängd i nervsystemet där den kan förstöra förödelse i våra kroppar och andar.” Peter Levine PhD
Sankharas & Samskaras
Som Vipassanameditatör under många år konfronterades jag med ordet Sankhara både i den teori som lärdes ut och som fysisk upplevelse under meditationen. När vi mediterade ombads vi känna så kallade sankharas i form av fysiska entiteter i våra kroppen. Dessa behövde vi med vår uppmärksamhet notera och känna. Meditationsfokus var att uppleva sensationerna i kroppen oavsett vad. Vi ombads svepa vår uppmärksamhet genom kroppen. De fysiska entiteter jag kom att känna började jag förstå som vävnads spänningar av olika slag. Dessa är de så kallade Sankaras.
Sankharas
Sankharas är upprätthållandet av mentala hållningar, baserat på aversioner, rädslor, preferenser och beroenden. Dessa skapar attityder som gör att du håller kroppen spänd på olika sätt. När du i meditation slappnar av i dina attityder kand du erfara ”sankharas” som kännbara klumpar av kontrakterad vävnad. Som fysiska lager, skikt och sjok i din kropp grå det att märka de fysiska konsekvenserna av konditionerade sätt att reagera på omvärlden.
Med sankharas menas alltså de mentala ”dispositioner” vilka skapar våra personliga önskningar, preferenser och aversioner. Dessa driver oss mot att undvika smärta och njuta av det vi gillar. Buddhismen är övertygad om reinkarnation och menar att vi lever många liv. Under många livstider hinner många sankharas, mentala dispostioner ackumuleras baserat på vanan att undvika smärta och uppleva njutning. När vi lever liv drivna av aversioner och begär så lever vi i detta kretslopp av återfödelse. När vi kan observera våra aversioner inkluderat flight-fight-freeze reaktioner utan att reagera, agera på dem, då börjar det lösgöras Vi börjar ta oss ur samsaras kretslopp av återfödelse.
Samskara
Samskara är sanskrit och hinduismens motsvarighet till det buddhistiska Pali ordet Sankhara. Wikipedia skriver att samskara står för mentala intryck, minnen eller psykologiska avtryck som formar vår indivudualitet och vårt ego. Endligt indisk filosofi så kommer varje motiv, gärning, avsikt, handling att lämna ett djupare intryck och påverka djupare struktuer i personens sinne. Samskaras visar sig i form av individens unika impulser, vanemässiga reaktioner och böjelser, utvecklingsriktningar, medfödda talanger. Dessa formationer väntar på att rätt omständigheter ska framkallas inom individen. Då kommer de till uttryck och manifesteras i det yttre. Det gäller både positiva och negativa aspekter. Forntida hinduiska teorier förklarar att människans utvecklade minnesförmåga spelar roll för samskara. Minnesförmågan spelar roll för människors lidande, lycka och tillfredsställelse. (Se nyare forskning om Hippocampus – hjärnans minnesstruktur och plasticitetens betydelse för läkning av truama och lidande i flera av mina andra bloggar)
Egots roll i traumatisering
Lise Bearbeau, författare och grundare av ”listen to your body school” (www.ecoutetoncorps.com) skriver följande intressanta om Egot:
Varje händelse, trevlig eller obehaglig, lagras i din minnesdatabas, (hippocampus). Med en obehaglig händelser kommer ökar risk för att traumareaktion skapas. Trauma innebär att återvändande undvikandebeteenden och försvar utvecklas som respons på triggande händelser. Från varje händelse kommer du att dra en slutsats som därpå lagras i din minnesbank. Utfrån det känslomässiga materialet häri formar du åsikter, överlevnadsstrategier, försvar. Innan du går in i en situation som liknar den ursprungliga, reflekterar du på den utifrån denna minnesinformation. På allt från några sekunder till dagar avgör du sen om situationen kommer att vara positiv eller negativ, om den ska avnjutas eller undvikas.
Egot = en sammanställning av tolkningar från tidigare händelser
EGOT sammanställer sen tolkningar av tidigare händelser utifrån vilket det sen agerar. Ofta har du lagt mycket tid på att tänka och analysera vad de här händelserna betyder för dig. I denna process så är EGOT själva energin, kraften som kör på och driver in dig till att grubbla. Man kan säga att egot övermannar dig och tar all plats och tid, kväver din essens och din livsglädje. De flesta tror faktiskt att de ÄR egot. Genom att tro att ditt ego är ditt verkliga jag så undergräver du alla försök att uppnå inre balans och harmoni. Du behöver förstå att egot är ett falskt jag – det som skapas allt eftersom du växer upp och som riskerar att öka i kraft allteftersom du åldras. Dina uppfattningar, händelseanalyser bygger upp ditt ego, sten för sten, under hela livstiden.
Många av de erfarenheter du har samlat på dig genom livet, och sedan lagrat i din minnesbank, är inte längre relevanta. Varje gång du i dina tankar hänvisar till dessa tolkningar och tror på dem och låter dem styra ditt liv, så ger du dem näring. De blir större och större. De flesta övertygelser som samlats sedan barndomen är inte längre användbara, även om de kan ha varit det en gång. Men det är viktigt att inse att när du först trodde på ditt ego, så gjorde du det för att du trodde att det kunde få dig att må bättre, bli lycklig och slippa smärta.
Smärtkroppen & Egot
Begreppet ”Smärtkropp” är skapat av Echart Tolle, författare och andlig lärare. Med smärtkropp avses den smärta vi känner i kroppen i samband känslor. När vi upplever emotionella tillstånd så som ilska, frustration, rädsla, skuld med mera så ingår det även smärtkropp baserat på hur kroppen svarar an på den mentala aktiviteten.
Vad är egot samt vad är skillnaden mellan instikt och emotioner – Eckhart Tolle berättar
En instinkt är kroppens omedelbara respons på en extern situation/händelse. En emotion är kroppens svar på en tanke. Egot är rösten vi hör i huvudet när vi tänker. Men egots berättelser och tankar kommer en rad oobserverade känslor. Dessa känslor är kroppens reaktioner på vad rösten i huvudet berättar. Många är omedvetna om den tankeström som äger rum i tankarna och om de underliggande känslor som deras tankar ger kroppen. De flesta av människors tankar är dessutom negativa och ganska dysfunktionella. Detta dysfunktionella tänkande reagerar kroppen reagerar på med att känna negativa känslor. Rösten i huvudet berättar en historia som kroppen tror på och reagerar på. Dessa reaktioner översätts i kroppen till känslor. Så egot är en ändlös ond cirkel av outforskade tankar och känslor. Ett strid ström av känslomässigt berättande och tänkande.
Tankar utlöser ibland känslomässiga reaktioner så snabbt i kroppen att sinnet inte hinner formulera ord för dem. Kroppen har redan hunnit svara med en känsla vilken har förvandlats till en reaktion. Dessa tankar existerar i ett pre-verbalt stadium och kan kallas för outtalade omedvetna grundantaganden. De har sitt ursprung i en persons tidigare utvecklingsfaser, vanligtvis i tidig barndom: Grundantaganden kan vara: ”Ingen respekterar och uppskattar mig”. ”Människor går inte att lita på”.
Egots röst stör kontinuerligt kroppens naturliga tillstånd av välbefinnande. Nästan varje människa lever under påfrestning och stress, inte för att de är hotade av någon yttre faktor, utan på grund av berättandet inifrån sinnet.
Smärtkroppens utveckling
Barn finner det ofta överväldigande att hantera starka negativa känslor. Av den anledningen tenderar de att försöka att inte känna dem. Avsaknaden av fullt ut medkännande och medvetna vuxna som kan förstå dem, som kan ge dem kärleksfull vägledning i att direkt möta känslorna, gör att barn väljer att inte känna. Faktum är ett det är det enda alternativet barnet har. De tidiga försvarsmekanismen av att undvika känna lever vanligtvis kvar när barnet sen blir vuxet. Känslorna lever osedda kvar i indivden. De visar sig indirekt som till exempel ilska, ångest, våldsutbrott, dåligt humör eller fysisk sjukdom.
Varje stark känsla som inte möts fullt ut och accepteras lämnar rester av smärta i kroppen. Ovanpå barndomssmärtan läggs sedan nya smärtsamma känslor till under tonåren och under vuxenlivet som skapas av egots röst. Nu är den känslomässiga smärtan individens oundvikliga följeslagare. Faktum är att denna känslomässiga smärta kommer att utagöra grunden till en falsksjälvkänsla.
Vad är en smärtkropp?
En smärtkropp är en kraftig känslomässig reaktion som uppstår utom proportion, alltså är för stark och överdriven i förhållande till den situation som triggat reaktionen. Vi vet att vi har med en smärtkropp att göra när en händelse triggar oproportionerligt mycket stress (skam, rädsla, ilska, depression, dissociation, ledsnad)
Läkning av smärtkroppen
De goda nyheterna är att det går att läka smärtkroppar. Men det kräver att vi övar medvetenhet kring vad som väcker den. Finns här återkommande liknande situationer som om och om igen triggar samma typ av reaktion? Ju mer vi klarar observera och bli medvetna om smärtkroppen desto mer vaksamma och alerta blir vi när triggande situationer uppstår.
Läk smärtkroppen – steg för steg
Förflytta ditt fokus och medvetenhet in i kroppen. Då känner du nämligen den känsla som förtillfället lever i din kropp. Möjligen kan du nu uppleva att känslan ökar i intensitet. Har du en kraftig smärtkropp så lever sannolikt tunga emotioner i dig, till exempel djup sorg. Kanske du upplever raseri och ilska som hetta, eller kanske kyla när smärtkroppar bestående av rädsla och ångeste kramar kroppen.
Fråga dig själv ”Vem ser/observerar det här som pågår inom mig? Denna fråga ska helst inte besvaras då svaret är det inre vetandet, känslan av ordlös närvaro .
Träna dig i att bli medveten och vaksam på när emotionerna när de börjar vakna. Du kan träna dig att namnge hur smärtkroppen känns för det ökar medventenheten. Det gör också att du börjar känna igen när någon av dina smärtkroppar håller på att vakna. Så länge som vi vet att detta är smärtkroppen som vaknat så är vi inte identifierad med den.
Vänd fokus in mot kroppen från huvudets berättelser det vill säga den betydelse vi normalt brukar ge situationen. Ställ in vår medvetenheten på enbart den fysiska delen av smärtkroppen. Nu är vi nämligen inte längre identifierade eller ett med den. Nu kan vi bevittna den med klar medvetenhet. Det innebär att smärtkroppen inte längre kan kontrollera våra tankar. För nu riktar vi strålkastarskenet mot smärtkroppen och försöker inte förstå situationen eller söker efter mentala lösningar på den.
Vi är nu bara med det vi känner. Smärtkroppen har inte längre inflytande på psyket och kan inte skapa fler typiska smärtkroppstankar. Faktum är att smärtkroppen inte heller längre kan förnya sig. Du har sett att så den inte längre kan kontrollera ditt beteende. Ditt typiska smärtkropps-beteende kan successivt börja avta.
Hormoner och signalsubstanser så som Serotonin, Endorfiner, Dopamin och Oxytocin är ämnen som medverkar i positiva stämningslägen, välbefinnande, healing och läkning. När det parasympatiska nervsystemet har aktiverats så känner vi lugn och ro. Då kommer till exempel högre koncentrationer av oxytocin finnas i blodomloppet. I bloggen nedan funderas det vidare över hur, när och var olika MåBra substanser frigörs. Vilka processer deltar de i och vad kan vi medvetet göra för att aktivera dessa ämnen?
Tillverka eget cannabis Gratis
På bara några sekunder efter att drogen marijuana har konsumerats börjar den påverka hjärnan. THC är det huvudsakliga ämne i cannabisväxten som tas upp av kroppen och då skapar det ”höga” tillstånd växten är känd för. THC är cannabinoiden som binder till cannabinoidreceptorer på tre huvudställen i hjärnan; lillhjärnan, basala ganglierna och hippocampus.
Men hjärnan har förmåga att själv frigöra egentillverkade cannabinoider, så kallade endocannabinoider. Endocannabinoider är marijuanaliknande ”neuropeptider” (signalämne som förmedlas nerver emellan). Dessa binder på samma cannabinodreceptorer som THC och skapar lyckoruset i hjärnan. När vi njuter, är lyckliga och samtidigt avslappnade, i kontakt med vårt hjärta (högre själv) då har vi på naturlig väg frisatt endocannabinoider, vårt kroppsegna marijuana.
Under 1980 talet utfördes studier på människor som låg och flöt i tankar med vatten, s.k. kallad floating. Försökspersonerna hade initialt ångest, depression, viktproblem, störningar i immunsystemet, artros. Flytandet tog dem till ett alltmer djupt avslappnat tillstånd. Man såg då att deras hjärnor frigjort endocannabinoider. Floating medförde att deras symtom minskade eller försvann helt.
Endocannabinoida systemet ECS
Endocannabinoida systemet (ENS) reglerar och balanserar funktioner så som sömn, temperatur, aptit, matsmältning, humör, kontroll av muskelrörelser, immunförsvar, reproduktion, glädje, belöning, smärta, minne. ENS signalerar om obalanser häri och upprätthåller homeostas.
Endocannabinoida systemet ingår som del i det autonoma nervsystemet. Det bildar ett system av neurotransmittorer/signalsubstanser, hormoner och receptorer av bland annat cannabinoidreceptorer, endocannabinoider samt deras metabola enzymer. Exempel på neurotransmittorer är endocannabinoider och anandamider. Namnet Anandamid kommer från Sanskrit och betyder ”lycksalighet”.
Endocannabinoida systemets roll i tillväxt och nybildning av nervceller i hjärnan
Vid ca 25 års ålder har hjärnan vuxit klart. Bär vi nu på mycket stress, ångest, depression så riskerar de involverade hjärnstrukturerna att genomgå degenerativa processer. Detta i samband med att hjärnans åldersrelaterade utveckling avstannat. Ju mindre stimulans och positiva känslor individen känner desto större risk för krympning av berörda hjärnstrukturer.
De goda nyheterna är att vi alltid själva kan ändra negativa känslor och tillstånd till att bli positiva. Vi kan medvetet fokusera på aktiviteter, tankar som frigör endocannabinoider och anandamider. Genom det sätter vi igång neurogenesis och nybildning av nervceller, framför allt i hippocampus, den struktur som lagrar minnen. I ”dentate gyrus”, område i hippocampus, har man sett att dotterceller kan mogna till så kallade granulceller under loppet av några veckor. Från granulceller växer sedan ”axoner” ut (stjälkar på nervcellen). På axonerna formas ”dendriter” (nervcellens trädkrona) vars ändar formar synapser. Synapserna är de som sen släpper ut signalsubstanser, ämnena som bidrar till de olika känslor och tillstånd vi känner.
Gör följande för att berusa dig på endocannabinoider
Meditation, bön, tacksamhet kan frisätta anandamider och endocannabinoider.
”Hypnagogisk vördnad” är ett begrepp uppkallat efter människans förmåga att komma i tillstånd av djup läkning och känsla av att vara ett med allt. Det ”liminala tillståndet” är även det benämning på i princip samma sak. Limen syftar på tröskeln till djupare medvetandetillstånd. I detta tillstånd kan trauma och smärtsamma minnen släppa.
Använd din kreativitet, fråga dig på vilket sätt du bäst kan komma till hypnagogisk vördnad.
Ta dig tid att meditera genom att för ditt inre skönheten inom och utom dig
Hitta 3 saker att vara tacksam för. Öva förnöjsamhet.
Dans till härlig musik som får dig att släppa tankar, måsten, det förflutna.
Motion – the runners high är tillstånd där endocannabioderna frisätts.
Hitta inspirerande affirmationer – T.ex: ”Jag kommer att lyckas” ”Jag har alla förutsättningar” ”Jag är lycklig”
Varande i naturen – känn in träden, marken. Upplev med alla sinnen.
Be – bönen har potential för den troende att komma in i hypnagogisk vördnad
Kärleksfull samvaro med en nära vän i formen av djur eller människa.
Endocannabinoid aktivering sänker puls och blodtryck, skapar emotionell flexibilitet, motivation, glädje och optimism. Endocannabinoider leder till ökad problemlösningsförmåga så att problem till och med kan upphöra. Begränsande, hindrande idéer och föreställningar kan släppa. Djupa insikter kan uppstå och intuitiva förmågor kan öka dramatiskt. Smärta, ångest och depression kan försvinna och viktminskning kan börja ske.
Endorfiner är kroppens egentillverkade morfin. Endorfiner produceras och lagras i hypofysen. Till gruppen endorfiner hör signalämnena ”opioida neuropeptider” och ”peptidhormoner”. När ämnet frisläppts så kommer de att binda på särskilda mottagarreceptorer.
Liksom de exogena opioiderna så som exempelvis Heroin, Morfin, Kodein, Etylmorfin med flera så binder de endogena (egentillverkade) endorfinerna på utvalda receptorer på mottagarneuronen, så kallade opioidreceptorer. Till syntetiskt tillverkade opoider räknas bland annat Metadon, Fentanyl, Ketobemidon, Tramadol, Dextropropoxifen, Oxikodon. Samma sak där, de binder på opioidreceptorer.
Endorfiner ger känslor av eufori på sätt som liknar rus från Heroin, Morfin eller Metadon.
En av endorfinernas främsta funktion är att hämma smärta. Men de spelar även stor roll för sinnesstämning och känslor, för motivation, anknytning, hunger och förmåga att hantera stress. Endorfiner dämpar smärta och framkallar lugn och ro.
Gör följande för att berusa dig på Endorfiner
Skratta – att skratta frigör endorfiner
Aerob träning så som cykling, promenader, jogging, hoppa hopprep. (Aerob innebär träning där man rör sig under längre än två minuter så att andning och puls ökar).
Dopamin är en neurotransmittor/signalsubstans. Dopamin produceras i hjärnstammen och utsöndras i de basala ganglierna. I hjärnan finns flera dopaminerga banor som ansvarar för motivationsstyrda beteenden styrda. De ingår i det som kallas för belöningssystemet.
Många beroendeframkallande droger ökar dopaminet genom att till exempel blockera dopaminåterupptaget sedan det släppts ut i synapsklyftan.
Dopaminets funktion
Dopamin är involverat i matsmältning, blodflöde, sömn, stressrespons, hjärt- och njurfunktion, humör och känslor, minne och fokus, muskelrörelser och motorisk kontroll, smärtdämpning samt njutnings- och belöningssökande beteende. Dopamin spelar roll i inlärning, koncentration, känslomässiga reaktioner och beroende.
Dopamin styr individens beteende mot eller bort från olika situationer beroende på vilka dopaminnivåer situationerna aktiverar. Dopamin spelar roll i både kort- och långsiktig behovstillfredsställelse.
Högre nivåer av dopamin kan leda till känslor av eufori, lycka och ökad motivation och koncentration. Exponering för ämnen och aktiviteter som ökar dopamin bli beroendeframkallande för vissa människor. Höga generella dopaminnivåer är kopplade till mer positiva övertygelser och innebär färre negativa förväntningar på framtiden.
Alla droger stimulerar dopaminet. Centralstimulantia så som amfetamin och kokain är de av droger som ger den snabbaste dopaminökningen.
Indikationer på låg Dopamin nivå
Du kan anta att du saknar dopamin när din motivationsnivå är låg, när du är trött, skjuter fram att göra saker på framtiden, har svårt att koncentrera dig, inte mindre lust att göra saker, har humörsvängningar. Låga generella dopaminnivåer är kopplade till dåligt humör, låg libido och depression.
Gör följande för att ladda upp dig på dopamin
Meditation
PranaYama andningsmetoderackompanjerat av musik
Lyssna och dansa till bra musik
Aerob träning har visat sig öka dopaminnivåerna i striatum, hypotalamus, mellanhjärnan och hjärnstammen
Få beröring eller massage – det ökar både serotonin, dopamin och oxytocin samtidigt som det minskar det stressrelaterade hormon kortisol i kroppen.
Tänka positivt och på saker som du gillar att göra
Dricka grönt te, äta bananer, mandlar och gröna grönsaker.
Serotonin är en neurotransmittor/signalsubstans som är involverat i många olika funktioner så som belöning, humör, aptit, sömn men även i kognitiva funktioner så som inlärning och minne.
Serotonin produceras på flera ställen i kroppen, till exempel i hjärnstammen, i magtarmkanalen, i smakreceptorceller i tungan och i så kallade Merkelceller i huden där fingertopparna är en plats. Framför allt finns serotonin i det enteriska nervsystemet i mag-tarmkanalen. Hela 90 % av koppens totala serotonin finns i magtarmkanalen där det regleras genom det så kallade enteriska nervsystemet (ENS). Här styr serotonin-insöndring rörelser i tarmarna, överför meddelanden mellan nervceller och reglerar aptit. Serotonin är även en viktig komponent i blodcirkulation och sårläkning. Serotonin frisätts när blodkärlen dras samman och spelar roll för bildandet av blodpropp.
Serotonin är involverat i tålamod och impulsivitet och spelar en stor roll för att reglera humöret och beskrivs ofta som en ”må-bra-kemikalie” och
Alkohol höjer tillfälligt serotoninhalterna.
Serotoninbrist en orsak till depression?
Vissa antidepressiva läkemedel är konstruerade för att hämma upptaget serotonin hos mottagarreceptorn sedan givarneuronet släppt ut serotonin i synapsklyftan. Det leder till ökat serotonin i hjärnan. De kallas för selektiva återupptags hämmare. Exempel på dessa är SSRI mediciner så som (Cipramil) Sertalinpreparat (Zoloft) Fluoxinpreparat (Fontex och Prozac) och många fler finns.
Serotoninåterupptagshämmare har länge använts för att bota depressioner. Idag menar forskare att depression inte kan förklaras så enkelt som att det beror på brist på serotonin. Vad man sett är att SSRI mediciner, förutom att öka serotonin, även leder till tillväxt av de neurala nätverken så som nybildning av synapser. Det leder också till ökad aktivering av gener och till att äldre neural vävnad städas bort. Medicinerna ökar alltså till hjärnans plasticitet som är det som hjärnan förmåga att bryta invanda negativa tankebanor till att nya mer positiva tankar. Av det konstateras att det snarare är den ökade plasticiteten i hjärnan än den ökade mängden serotonin som höjer sinnesstämningen hos deprimerade.
Skillnader och samverkansprocesser mellan Serotonin och Dopamin
Det finns stora likheter mellan serotonin- och dopaminsystemen, både i hur de fungerar och är uppbyggda. Liksom dopamin är serotonin med och påverkar människors humör och känslor och det hjälper också i reglering av matsmältningsfunktioner så som aptit, metabolism och tarmrörlighet.
Neurotransmittorer agerar inte självständigt utan interagerar med och påverkar varandra för att upprätthålla en bra kemisk balans i kroppen. I vissa fall verkar serotonin hämma dopaminproduktionen, så att låga nivåer av serotonin leder till en överproduktion av dopamin. Impulsivt beteenden kan ha sin orsak i detta, eftersom dopamin spelar stor roll i belöningssökande beteende.
Gör följande för att öka dina serotoninivåer
Vissa serotonin-neuroner aktiveras av koldioxid CO₂. I andnings övningar så som i den indiska andningsfokuserade Pranayama håller man andan efter en viss tid av djupandning. Forskning har visat att sådana andningsövningar aktiverar serotonin.
Aerob träning så som cykling, promenader, jogging, hoppa hopprep. (Aerob innebär träning där man rör sig under längre än två minuter så att andning och puls ökar)
Vistas i solen – minst 10 – 50 minuter i solen
Sova tillräckligt. Minska på stress
Få beröring eller massage – det ökar både serotonin, dopamin och oxytocin samtidigt som det minskar stressrelaterade hormon kortisol i kroppen.
Oxytocin är både ett peptidhormon, neuropeptid och signalsubstans. Produktionen av oxytocin sker i hypotalamus och utsöndras från hypofysens baklob. Oxytocin är nödvändig för positiv social anknytning, parbildning, omvårdnad och förmåga att följa sociala normer. Det frisätts vid hudkontakt, reproduktiva aktiviteter, under kvinnans förlossning, tiden efter förlossning, i mjölkproduktionen. Oxytocinet bidrar till positiva modersbeteenden så som känslomässigt varm anknytning till barnet.
Oxytocinet frigörs och släpps ut i blodomloppet på samma sätt hormoner. Det binder vid cellytan på oxytocinreceptorer som finns i den glatta muskulaturens celler. Till exempel i luft- och matstrupen, i blodkärlen, hjärnan, tarmsystemen, i livmodern och bröstkörtlar.
När oxytocin frisätts skapar det nya nervbanor i hjärnan.
Oxytocin och stresshormonet kortisol tar ut varandra. Hittar vi lugnande, oxytocin-framkallande aktiviteter så kan det fort sänka de kortisolhalter som orsakar stress, ångest. Oxytocin sänker även högt blodtryck.
Oxytocin frisätts vid hudberöring samt vid varma temperaturer. Oxytocinet ökar känslor av lycka, tillit i relationer till andra och motiverar till parbildning. Det frisätts vid sexuell lust och ökar ju intensivare orgasm blir. Harmoniska ljud som påminner om barn-mor-kommunikation har också visat sig öka oxytocin hos dem som lyssnar. Gemensam körsång i grupp, regelbunden simning är andra aktiviteter som ökar upp oxytocinet.
Klarar vi att öka oxytocinhalterna i situationer av stress, betyder det samtidigt att vårt sinnesläge är lugnare och mer positivt. I samband med ökade oxytocinhalter kan vi förändra begränsande övertygelser och vanor som inte tjänar vårt bästa. Genom dagliga oxytocinhöjande aktiviteter förbättrar vi vårt humör på daglig basis.
Gör följande för att öka ditt Oxytocin
Förutom att ha sex, simma och sjunga i kör finns det mycket annat du kan göra för att öka oxytocinhalterna
Bada varmt
Få beröring eller massage – det ökar både serotonin, dopamin och oxytocin samtidigt som det minskar stressrelaterade hormon kortisol i kroppen.
QiGong – mjuka långsamma rörelser frigör energi och lindrar smärta.
Thai chi – mjuka långsamma rörelser som frigör energi och lindrar smärta
Drömmar är en skattkista in till självinsikt och medvetenhet. Drömmar bearbetar djupare nivåer av olika processer som vi i vårt liv känslomässigt befinner oss i. Drömterapi går ut på att vi stannar kvar och upplever drömmens ibland starkt känsloladdade innehåll. När vi går in i dröminnehållet kan vi se ofta sambanden mellan drömmens budskap och de förlopp som är aktualiserade i våra liv.
Att tolka en viktig dröm kan göra problematik förståelig och bidra till att det kan släppa.
Drömsessionens Upplägg
Du berättar din dröm. Om du kan, maila gärna en nedskriven version av din dröm. Så följer jag med i texten. Du vägleds in i drömförloppet både känslomässigt, rumsligt med ljud, textur, färg och form som om det vore verkligheten här och nu. Drömmens symboler, möten, personer, händelseförlopp med mera tas upp för reflektion. Du noterar vilka känslor och tankar som kommer upp till medvetandet. Du följer infallen och ser hur utvecklingen i dina känslor, tankar kring drömmen fortlöper.
Sessionerna sker över Zoom/ Skype eller i behandlingslokalen
Som terapeut följer samma strikta sekretess och tystnadsplikt som gäller för anställda inom kommun och landsting.
Tips för att börja komma ihåg drömmar
Lägg anteckningsblock eller inspelningsapparat intill dig vid kudden innan insomning. Upprepa tydligt, kanske genom att säga högt till dig själv att ”jag ska minnas nattens drömmar” eller liknande. Tänk på fördelarna med att minnas drömmar. Träna dig att minnas genom att väcka dig vid insomning, precis innan du somnar djupt. Skriv då ner eller spela in dig själv när du berättar om de nu kanske vaga drömscener som kan uppstå när sömnen fortfarande är ytlig.
Med repetition ökar detta chansen att du till slut automatiskt fokuserar på att minnas och dokumentera drömmen när du vaknar. Efter en natts sömn och intensivt umgänge med det undermedvetna så kommer informationen vara fylld av tät, spännande drömsymbolik. Censurera inte bort någon sekvens eller värdera något som banalt, tråkigt eller oviktigt. Det som känns minst viktigt kan efter utforskande visa sig vara en ovärderlig källa till insikt, inte minst sett i sitt sammanhang. Djupdyk, gräv, in och finn.
Här nedan några länkar om vad media samt vetenskapen skriver om drömmars funktion och betydelse:
Jag har läst metoder för drömtolkning enligt Symbolterapi. Jag är utbildad Symbolterapeut av Åke Högberg och Symbolon, numera Symbolföreningen. Jag har genomgått ca 400 h av egen drömtydning enligt psykoanalytisk metod/Sigmund Freud/Sigurd Näsgard utförd av S Helsing hof . Jag har genomgått grundutbildning i Frans Ruppert IoPT/ Traumateori och terapi. Egna studier i Symboldrama – HC Leuner, the Completion Process – Teal Swan, Kognitiv Psykoterapi och Psykodynamisk terapi. Kurser i IFS Internal Family System
Sessionen kan börja med kortare mindfulness övning så som kroppsscanning eller vägledd meditation. Du leds du in i lätt avslappning. När du slappnar av kommer du lättare i kontakt med djupare och undermedveten information om de problem du vill jobba med. Du får nu frågor om varför dina problem existerar. Du leds till att söka och få svar på hur du ska gå vidare. Svaren kommer som inre bilder, tankar, minnen, känslor, symboler, fysiska sensationer. De kan även komma som gestalter av inre barn och delpersonligheter. Läs mer om Inre barn och Delpersonligheter här.
Tillsammans undersöker vi vad du behöver förstå och gå igenom för att läka ut, gå vidare, bli starkare, mer medveten, mer närvarande, mer öppen, glad säker, få bättre självkänsla?
Att blunda kan göra innehållet i reaktionerna/problemen tydligare. Blunda kan även göra känslor och tankar lättare att arbeta med. Men ögonen kan självklart hållas öppna om det skulle kännas bättre.
Minnen eller fragment av minnen kan uppstå under sessionen som del i förståelse- och läkningsprocessen.
Du ombeds även att använda din föreställningsförmåga till att skapa lugnande, tröstande, helande miljöer.
Innan man sätter i gång att arbeta med en stressande eller smärtsam känsla är det bra att ha blivit varse om en trygg plats inuti. Därför ombeds du att antingen att finna en fysisk plats inom dig som känns lugn eller hitta inre bilder som ökar lugn och trygghet.
En fysisk och psykisk trygg plats är en plats att återvända till när vi arbetar med problematiska eller traumatiska situationer, känslor, minnen och tankar.
Du uppmuntras då till att föreställa dig sådant som ger en lugnande kontrast till det svåra, stressade. Inom Shamanismen är föreställningsförmågan en mycket viktig del. Eld, luft, jord, vatten är där element som används för att lindra och läka svåra känslor. I Inre BildMetod kan vi använda de fyra elementen plus allt annat som går att föreställa sig och har lugnande effekt. Svar kommer på hur det negativa kan släppa. Svar på vad den behöver stressade känslan vill genomgå för att stressen ska laddas ur? Det är bara fantasin sätter gränsen här.
I de helande miljöer du skapar kan du bjuda in de traumatiska eller problematiska tankarna/känslorna.
Lika mycket som vårt psyke kan skapa ångest, lika mycket kan vårt psyke skapa healing, förståelse och läkning. Fantasins möjligheter är oändlig.
Trygga platser vi visualiserar eller upplever fysiskt kan minska traumatiska känslor och med tid till och med få dem att försvinna.
Genom att pendla mellan tryggt och otryggt tränar du upp din mentala tålighet och styrka. Du tränar dig att visuellt och känslomässigt ta med stressen eller den traumatiska reaktionen till denna inre lugna plats. Här får den problematiska reaktionen möta det trygga, lugna.
På detta vis tränas nervsystemet och hjärnans signalsystem att aktiveras på sätt som ger tröst, medkänsla och lugn.
Istället för att fastna i självkritik, bli deprimerad, ge upp eller paralyseras, få ångest eller annat ger Inre BildMetod redskap till insikt, medkänsla, självförståelse. Att förstå mer om sitt reaktionsmönster ger det accepterande förhållningssätt som ofta behövs för att skapa läkning och förmåga att gå vidare.
Orsaker till exempelvis låg självkänsla, kort stubin, irritation och ilska, dissociation, känslomässig avtrubbning, avsplittning från kropp och känslor, prestationskomplex, olika relationsproblem med mera kan härstamma från reaktionsmönster som uppstått tidigt i livet. Med hjälp av Inre Bildmetod kan du komma åt information om var, hur och när i tid reaktionen uppstått. Vissa reaktioner uppstod när vi var barn och inte kunde skydda och försvara oss i överväldigande situationer
Inre Bildmetod öppnar för en förutsättningslös dialog med ditt undermedvetna. Från det undermedvetna ges du vägledning som ditt rationella sinne aldrig skulle kunna tänka ut.
För dig med smärta, spänningar, kroppsliga låsningar, med begränsningar i leder, muskler, vävnad, psykosomatik, huvudvärk, migränmed mera
Låt ditt spontana visuella symbolspråk skapa de stilla eller rörliga bilder som matchar den smärta eller kroppsliga låsning du befinner dig i.
Behandlingarna arbetar med avslappning, kroppscanning, visuella bildverktyg, lätt meditativ andning. Känslor är något som de flesta i någon mån lärt sig att trycka bort. Därför håller våra kroppar ofta emotioner som vi inte klarat av att uttrycka och frigöra. För att kunna lösgöra dem behöver vi känna in vår kropp, vad den bär sensoriskt så väl som känslomässigt. Motstånd mot att känna och acceptera känslor kan ge fysiska problem och sjukdomar
Med de lätt hypnosbaserade samtal i Inre BildMetod tar vi även in kroppens verklighet. Vi dyker in i de bilder, associationer och spontana infall som fokus på smärta, problem avstängdhet, spänningar i kroppen ger. Vår hjärna har förmåga att komma ihåg, forma symboler och bilder i resonans med kroppens upplevelse. När det händer ges vi möjlighet till djupa insikter om vad vi håller i kroppen. I kraft av symboler, bilder, visioner kan vi finna det accepterande ”här och nu” som behövs för förståelse och läkning. Träning i att rikta fokus inåt i kroppen och vår inre symbolvärld blir till verktyg att använda på egen hand.
Behandlingslängd: 30, 60 eller 80 minuter.
För mer info om Inre BildMetod och arbete känslomässiga problem så som ångest, ilska, oro, rädsla, sorg med mera kika in här på Inre BildMetod
Jag är utbildad Symbolterapeut av Åke Högberg och Symbolon, numera Symbolföreningen. I kroppsbaserad Symbolterapi använder jag mig även av utbildning från Massage och BBTRS.
Jag som terapeut följer samma strikta sekretess och tystnadsplikt som gäller för anställda inom kommun och landsting.
Behandlingarna sker online över Zoom. Välkommen att boka på info@terapibehandlingar.se
