TerapiBehandlingar undersöker andningens anatomi

Intresset för andningens och andningsmetoders påverkan på måendet har vuxit stort de sista decennierna. På internet publiceras frekvent studier och artiklar i ämnet. Det finns mycket att läsa om hur andningen inverkar i mående så som ångestsyndrom, stress, trauma, poststraumatiskt stressyndrom. Många studier finns även på hur styrd, medveten andning och andningsmetoder har en helande effekt på stresstillstånd.

Denna första bloggtext på ämnet är ett försök att sammanfatta vilka olika organ, nervsystem och hjärnstrukturer som är involverat i anding och andningcykeln. Detta för att försöka förstå hur olika organ samverkar i andning generellt men även i olika typer av andning. Senare bloggar kommer handla om hur kopplingen ser ut mellan andning och känslomässiga, psykologiska reaktioner så som stress, humör och trauma? Detta för att mynna ut i en blogtext om vad som händer fysiskt när helande och ökat välbefinnande uppstår genom olika andningsmetoder så som frigörande djupandning, BBTRS och connected breath och i olika Pranayamatekniker?

Andningen är en del i det Autonoma Nervsystemet – en funktion i vårt omedvetna

Det Autonoma nervsystemet (ANS) består av tre system var av två fungerar enligt pendelverkan. Den ena delen är det Sympatiska nervsystemet (SNS) vars signaler höjer blodtryck och hjärtfrekvens, sätter igång handlingsberedskap, vakenhet och kamp-flykt reaktioner. Den andra delen är det Parasympatiska nervsystemet (PSNS) vars signaler sänker hjärtfrekvens och blodtryck och försätter kroppen i vila och avslappning. På grund av sin lugnande effekt sätter PSNS igång processer för matsmältninng i inälvsorgan. Inandningen aktiverar SNS medan utandning sätter igång PSNS.

ANS har även ett tredje system, det Enteriska nervsystemet (ENS). ENS har de felsta av sitt nervsystem i mag-tarmsystemet med uppgift att reglera funktioner här. ENS spelar en mindre roll för andingen.

Det Autonoma nervstystemet styr en stor del av andningssystemet. ANS kontrollerar sådana funktioner i kroppen som sker automatiskt, så som till exempel lungornas mekanik, hjärtslag, puls, och reflexer för hosta, sväljning, kräkning och nysning med mera. Information från dessa autonoma processer och berörda organ skickas till Hypothalamus, en hjärnstruktur placerad straxt ovanför hjärnstammen. Hypothalamus samordnar denna information samt information som kommer från limbiska systemet som alstrar känslor. Limbiska systemet kan till exempel skicka känsloalstrande signaler till Hypotalamus.

Tillsammans med andra strukturer förmedlar Hypotalamus sådan information vidare ut i kroppen form av minskning eller höjdning i puls, hjärtslag, andningsfrekvens, beredskap eller avslappning i muskler och organ.

Perifera nervsystemets (PNS) – inkluderar två system – Autonoma nervsystemet och Somatiska nervsystemet. PNS styr processer ute i kroppen så som rörelseimpusler i muskler i ben och armar. Det somatiska nervsystemet består av den viljestyrda muskulaturen och sinnesorgan ute i kroppen. PNS samlar information och reaktioner från exempelvis huden, så som temperatur, svettning, stramhet med mera. PNS utgörs av en mängd nerver ute i muskler och organ som här tar emot och skickar information till det Centrala nervsystemet (CNS). CNS kontrollerar en stor del av det Somatiska nervsystemet genom att till exempel bestämma kroppens rörelser.

CNS består av så kallat grå substans som bland annat finns i Cerebellum och i hjärnstammens förlängda märg. CNS består också av vit substans som finns i Ryggmärgen längst ryggraden. Till CNS skickas informationen från olika typer känselreceptorer och motoriska nerver i det Somatiska nervsystemets viljestyrda muskulatur och sinnesorgan. Inkommande information brukar kallas för afferent eller sensorisk. Väl framme genererar CNS svar och reaktioner som aktiverar impulser ut till PNS som i sin tur skickar tillbaka svar till CNS för tolkning.

När vi andas in stimuleras SNS, hjärtslagen ökar. När vi andas ut stimuleras PSNS, hjärtat saktar ner

Det Sympatiska Nervsystemet SNS alstrar impulser för ökad handlingsberedskap ihop med bland annat ökade hjärtslag. Via kemiska budbärare och hormoner så som adrenalin och kortisol samverkar SNS med övriga Perifera nervsystemet samt Centrala nervsystemet. Fight flight reaktioner sätts lätt igång om SNS hamnar i överaktivering.

Det Parasympatiska Nervsystemet (PSNS) skickar kroppen in i viloläge. I andningscykeln är det främst transmittorämnet acetylkolin som får hjärtrytm att sjunka. Acetylkolin medför även avslappning och utvidgning i glatt muskulatur så som till exempel blodådrorna. Ihop med sänkt blodtryck ökar nu blodflödet i blodådrorna. Detta underlättar för matsmältning, salivering, produktion av tårar, urinering och avföring.

SNS stimulerar alltså kroppen till handling och PSNS ställer in kroppen i homeostas, balans och vila och lugn. När vi mår bra råder balans mellan dessa två system. Vi är då i harmoni med vår yttre miljö så väl som med vår fysiska inre tillvaro.

Vad händer när vi andas in?

Diafragman sedd underifrån

När vi inhalerar så utvidgas lungorna likt en ballong som blåses upp. Detta innebär att trycket i lungorna minskar medan trycket från luften utanför ökar. Tryckskillnaden medför att luften kan dras ner i lungorna. Luftrören utvidgas så att mer luft kan passera in. När vi andas in expanderar både hjärta, hjärtsäck och lungor. Diafragman, som är en stor viktig andningsmuskel nedanför lungorna, förflyttas nedåt. Här trycker den ner mot magsäcken och mot andra inälvor intill och nedanför. När lungorna expanderar så roterar revbenen upp och utåt och bröstkorgen utvidgas. Hjärtsäcken runt hjärtat utvidgas när hjärtat expanderar. Det gör att blodflödet i hjärtsäcken saktar ner.

När hjärnan uppfattar att inandningsfasen nått sitt slut skickar denna signal till hjärtat om att slå fortare och hårdare. Det aktiverar det sympatiska nervsystemet (SNS). SNS skickar sina impulser via ryggmärgskanalen till inälvsnerver och ut till inälvor så som mage och tarmar. Under dominans av SNS avstannar inälvorna sina funktioner så att energin ska gå till handlingsberedskap i överlevnadsbeteenden. Till exempel genom muskelsammandragning i rörelser i mobilisering av kamp-flyktreaktioner.

Vad händer när vi andas ut?

När vi andas ut händer motsatsen. Den valvformade diafragman rör sig nu uppåt mot lungorna. Utrymmet i bröstkorgen samt hjärtats volym och den omgivande hjärtsäckens omkrets krymper. Blodflödet i hjärtsäcken ökar vilket får hjärnan att skicka ny signal till hjärtat om att sakta ner hjärtslagen. Det parasympatiska nervsystemet (PSNS) är aktiverat. På utandninge sänks puls och blodtryck, vilket ökar vila och avslappning

Hjärtfrekvensvariabilitet, HRV

När vi andas in stimuleras Sympatiska nervsystemet och hjärtslagen ökar. När vi andas ut stimuleras Parasympatiska nervsystemet och hjärtat saktar ner. Dessa två andningscykler utgör grunden i mätning av HRV, Heart Rate Variability, Hjärtfrekvensvariabilitet. Hjärtfrekvensvariabilitet mäter tiden mellan två hjärtslag. Inget hjärtslag är identiskt likt föregående utan skiljer sig ifråga om längd, kraft och tid. HRV mäter hjärtats oregelbundenhet. Ett friskt hjärta har hög frekvens av oregelbundna hjärtslag. Det visar att hjärtat har bra anpassningsförmåga. Ett hjärta med låg anpassningsförmåga har tvärtom låg grad av oregelbundna hjärtslag. En vältränad person har hög HRV i vila, medan HRV sänks under ansträngning. En arbetspuls har ofta lägre HRV än en vilopuls. Unga personer har ofta högre HRV än äldre och vältränade har ofta högre än otränade. Hjärtslag HRV påverkas inte bara av den fysiska hälsan utan även av den psykiska. Personer som är stressade, äldre och sjuka har låg HRV även i vila.

Snabb ytlig andning driver igång kamp och flykt systemet – PH värdets betydelse för kamp- flykt

När vi andas ut följer stora mängder koldioxid med. Koldioxidhalten i blodet sänks vilket höjer upp blodets PH värde. Cellerna upphör aldrig att producera ny koldioxid, så när koldioxidhalten under utandningsfasen åter höjts i cellerna och PH halten sänkts, så kommer signal att skickas till andningscentrum i hjärnstammen. Signalen triggar igång en ny inandning. Sänkt PH tryck skickar signal om att vi ska andas in igen. Så man kan säga att det är koldioxidhalten som styr när vi andas in.

Ju lägre koldioxidtryck desto fortare och även ytligare kommer vi att andas. Hjärnstammen som ju styr andning, blodtryck och hjärtslag ingår i samverkanssystem även vid aggression, rädsla och flyktreaktioner. Aggression, rädsla och flyktbeteenden ökar inte bara hjärtslag, blodtryck utan även andetagen ökar. Vid långvarig kamp-flyktreaktion tenderar andningen att bli ytligare.

Varför vi andas regelbundet och Pre-botzinger

Svaret på varför vi andas regelbundet, återfinns i hjärnstammens funktion. I hjärnstammen finns ett litet centra, som kallas ”pre- Botzinger complex”. Detta centra innehåller några tusen neuroner. Varje andetag börjar med att neuroner här aktiveras. Vid inandning skickar pre- Botzinger signal via diafragmanerven vidare till andningsmuskler i bålen. Andningen berör muskler så som diafragman och interkostalmuskler. Interkostalmusklerna sitter vid revbenen. När inandningen signalerar till dessa muskler så börjar de röra sig i enlighet med inandningen. Diafragman rör sig då nedåt mot magsäcken och interkostalmusklerna expanderar utåt. ”Pre- Botzinger complex” signalerar sedan att inandningsförloppet är klart vilket medför att muskelrrörelserna upphör. Inandningen avstannar och vävnad intar ett passivt läge för en stund. Nu sker en tillbakagång sker, en återstuds, en rekyl. Pre- Botzinger complex är involverat i alla andningsrörelser, både in- och utandning.

Hur vi andas påverkar vårt humör, vårt humör påverkar hur vi andas.

Pre- Botzinger, andningen och humöret

Pre- Botzinger complex, det lilla området i hjärnstammen vi nämde ovan, har nervförbindelse med ett annat område i hjärnan ”locus coeruleus”. Locus coeruleus procucerar noradrenalin och är placerat i Pons i hjärnstammen. Noradrenalin är ett förstadium till adrenalin och är ett stresshormon för det sympatiska nervsystemet. Noradrenalin brukar kopplas till tillstånd så som uppmärksamhet, upprymdhet, vaksamhet.

Locus coeruleus har förbindelser till de flesta strukturer i den övriga hjärnan. Forskning har visat att Locus coeruleus skickar sitt noradrenalin till i princip alla områden i hjärnan som är involverat i humör och mående. Det omfattar exempelvis ryggmärgen, hjärnbarken, amygdala, hippocampus, cerebellum, prefrontala cortex, frontalloben.

Andetagen innehåller information som skickas via förbindelsen mellan Pre – Botzinger och Locus coeruleus. Locus coeruleus skickar denna information vidare till andra hjärnstrukturer. Forskning visar alltså att andetagen vi förbindelserna förmedlar information direkt till olika kognitiva, känslo- beteendereglerande centra i hjärnan. Olika andningsmönster kontrollerar eller aktiverar alltså olika centra i härnan och kan påverka olika beteenden och humör. Så hur vi andas aktiverar olika hjärnstrukturer för olika känslor och beteenden.

Kommunikationen mellan ”pre- Botzinger complex” och ”locus coerluleus” verkar även förändras beroende på variation i andningen.

När andningen är oregelbunden eller snabb så ökar även vår uppmärksamhet och vaksamhet, vilket kan leda vidare till ångest och panik. När detta händer så verkar även aktiviteten i pre- Botzinger att öka.

Diafragmanerven tar emot impulser från bland annat märgneuroner i preBötzinger-komplexet i hjärnstammmen

Diafragman påverkar vävnad som är involverad i emotionella, psykologiska reaktioner

Som den största av andningsmuskler samagerar diafragman ihop med automatiska processer i andningscykeln. Men diafragman är också en viljestyrd muskel som går att med vilja spänna och som påverkas av känslor. Muskeln är involverad i rörelser som att svälja, hosta, kräkas, kissa och bajsa. Diafragmamuskelns funktioner påverkar hela kroppen och reflekterar och inverkar i emotionella och psykologiska tillstånd.

Vagusnerven och diafragmanerven är de två större perifera nerver som ansluter till diafragman. Diafragmanerven startar från ryggmärgen i nivå med nacken. Nerven tar emot impulser från bland annat märgneuroner i preBötzinger-komplexet i hjärnstammmen.

Längs med diafragmanerven finns nervknutar med anhopningar av nervcellskroppar, s. k. ganglier. Dessa ganglier har anslutningar till det sympatiska nervsystemet som har förbindelse till binjurarna som producerar stresshormonet kortisol. Information går sedan tillbaka till diafragman och påverkar diafragmans muskelrörelser under stress.

Vagusnerven, viktig del av det parasympatiska systemet och andningen

Vagusnerven är den längsta av sammanlagt 12 existerande kranialnerver. Den startar från flera ställen i hjärnstammen och löper sedan genom lungorna nära ryggraden ner till olika matsmältningsorgan. På vägen ner genom lungorna har vagusnerven många kraftfulla receptorer. Dessa registrerar hur andetagen utvidgar lungorna. Nedanför lungorna anknyter sedan vagusnerven till diafragmanerven vi olika nervcellskluster. Dessa nervceller registrerar diafragmans andningsrörelser och förmedlar till vagusnerven. Vidare har vagusnerven receptorer mot olika inälvor i magen och gentemot det sympatiska nervsystemet i buk och i kvinnans livmoderhals. Vagusnerven skickar hormoner, enzymer och proteiner. Med hjälp av dessa regleras sekretion hos körtlar och sammandragning i glatt muskulatur som finns i njurar, binjurar, mjälte, tunn- och tjocktarm, njurar, galla, lever och bukspottskörteln.

Vagusnerven består av 80000 mindre nervtrådar. 80% av dem är afferenta, det vill säga de tar emot och tolkar information från olika organ och kroppsfunktioner. Detta sker bland annat från organ som hjärtat, lungorna, levern, magen, tarmarna och mjälten. Informationen sänds till det centrala nervsystemets (CNS) funktioner i hjärnan och ryggmärgen för vidare omtolkning.

20% är efferenta, det vill säga de styr och sänder information och kommandon till olika kroppsfunktioner och organ. Till exempel till tunga, svalg, gom, stämbandsmuskler.

De afferenta vägarna är involverade i aktivering/reglering av stress. De är involverade i frisättning av stresshormoner så som kortisol, adrenalin. Dessa utsöndras av hormonkörtlar via hypofysen, hypotalamus i hjärnan samt binjurebarken vid njurarna. Stresshormoner utsöndras när vi är rädda, arga, stressade. Läs min blog om stressaxeln.

Vagusnerven är den viktigaste nerven i det parasympatiska nervsystemet. Den är även mycket viktig för andningsfunktionen. Vagusnerven frisätter ämnen som sänker hjärtrytmen, skapar avslappning, initierar utandning, sätter igång matsmältning och immunförsvar.

Vagusnerven har en mängd förgreningar ut i bålen. Några vagusförgreningar innerverar även luftrören, bronkerna ut till lungorna. Här bidrar vagus till sekretion och kontraktion/sammandragning av luftvägarna. Vagusförgreningar med stretchtreceptorer registrerar lungornas rörelse i andningscykeln. Det hjälper till att stimulera en sänkning av hjärtfrekvensen. Vagusnerven har parasympatiska förgeningar som ansluter till hjärtat. En förgrening av vagus löper också in i lungorna och ansluter där till det sympatiska nervsystemet. Både luftstrupen, lungorna och bronkerna innerveras av förgreningar från vagusnerven. Informationen som nerven samlar från dessa områden skickas till hjärnan: Det kan handla om lungornas expansion samt nivåer av syre och koldioxid. Vagusnerven medverar även i att öppna luftvägar i luftstrupen och svalget.

Vagus och det parasympatiska nervsystemet samarbetar med det sympatiska nervsystemet och det enteriska nervsystemet för fysiologisk balans. Till detta samverkanssystem kopplas även information från mage-tarm avseende balanser eller obalanser. Allt detta vidareförmedlas till områden i hjärnan som påverkar mående och tolkar fysiska upplevelser från kroppens vävnad och organ. Det sätter vidare igång kognitiva och känslomässiga processer.

Aktivering av Vagusnerven kan leda till både svimning eller avslappning

Vagusnerven skickar lugnande proteiner, hormoner och enzymer när sympatiska nervsystemet aktiverats genom kamp-flykt-respons. När SNS och kamp-flykt respons aktiverats och andningsfrekvens och puls höjts och samtidigt satt igång ökade reaktioner i tarmar, så börjar vagusnerven skicka lugnande signaler. Då kan det leda till att vi antingen svimmar eller slappnar av.

Vagusnerven har kopplingar till flera humörreglerande områden i hjärnan. Den tar emot information från organ och skickar till CNS och hjärnregioner som är viktiga i stressreaktionen. Vagusnerven förmedlar sig bland annat med Locus coeruleus, amygdala, hippocampus, insula, orbitofrontal cortex, septalregionen. Dessa områden ingår i nätverk som registrerar och formar svar på stress, både i form av somatiska och kognitiva symtom. Dessa hjärnstrukturer involverar känslor, beteenden, motivation, grubblerier och försjunkenhet samt minnesbildning så som i form av långtidsminne. Flera av dessa strukturer är involverade i aggression och våldsbeteenden. Här aktiveras och regleras rädsla och här registreras och tolkas smärta och njutning. (För mer info om stress och om det limbiska systemet kolla gärna min blogg om stress)

Meditation, yoga och tekniker för reglerad andning aktiverar vagusnervens lugnande inverkan. Aktivering av vagusneven mildrar ångestsymtom så väl som negativa känslor och humör.

Referenser:

Tonkov. G. Donnan. K. ”Feel to Heal: Releasing Trauma Through Body Awareness and Breathwork Practice”. PublisherBioDynamic Breathwork & Trauma Release Institute (March 3, 2019)

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Centrala_nervsystemet

https://sv.wikipedia.org/wiki/Perifera_nervsystemet

https://sv.wikipedia.org/wiki/Vagusnerven

W. Wright. ”Daily Vagus Nerve Exercise: Accessing the Healing Power of the Vagus Nerve”. Kindle Amazon

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6070065/

https://neuroscientificallychallenged.com/posts/know-your-brain-locus-coeruleus

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4309518/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6070065/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5859128/

Nyfiken på dina drömmar? Be om en drömterapisession

Drömmar är en skattkista in till självinsikt och medvetenhet. Drömmar bearbetar djupare nivåer av olika processer som vi i vårt liv känslomässigt befinner oss i. Drömterapi går ut på att vi stannar kvar och upplever drömmens ibland starkt känsloladdade innehåll. När vi går in i dröminnehållet kan vi se ofta sambanden mellan drömmens budskap och de förlopp som är aktualiserade i våra liv.

Att tolka en viktig dröm kan göra problematik förståelig och bidra till att det kan släppa.

Drömsessionens Upplägg

Du berättar din dröm. Om du kan, maila gärna en nedskriven version av din dröm. Så följer jag med i texten. Du vägleds in i drömförloppet både känslomässigt, rumsligt med ljud, textur, färg och form som om det vore verkligheten här och nu. Drömmens symboler, möten, personer, händelseförlopp med mera tas upp för reflektion. Du noterar vilka känslor och tankar som kommer upp till medvetandet. Du följer infallen och ser hur utvecklingen i dina känslor, tankar kring drömmen fortlöper.

Sessionerna sker över Zoom/ Skype eller i behandlingslokalen

Som terapeut följer samma strikta sekretess och tystnadsplikt som gäller för anställda inom kommun och landsting.

Tips för att börja komma ihåg drömmar

Lägg anteckningsblock eller inspelningsapparat intill dig vid kudden innan insomning. Upprepa tydligt, kanske genom att säga högt till dig själv att ”jag ska minnas nattens drömmar” eller liknande. Tänk på fördelarna med att minnas drömmar. Träna dig att minnas genom att väcka dig vid insomning, precis innan du somnar djupt. Skriv då ner eller spela in dig själv när du berättar om de nu kanske vaga drömscener som kan uppstå när sömnen fortfarande är ytlig.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är 240_F_273555560_yUpCNveTRcBvJsHosqmWNI7BCR8lGYe5.jpg

Med repetition ökar detta chansen att du till slut automatiskt fokuserar på att minnas och dokumentera drömmen när du vaknar. Efter en natts sömn och intensivt umgänge med det undermedvetna så kommer informationen vara fylld av tät, spännande drömsymbolik. Censurera inte bort någon sekvens eller värdera något som banalt, tråkigt eller oviktigt. Det som känns minst viktigt kan efter utforskande visa sig vara en ovärderlig källa till insikt, inte minst sett i sitt sammanhang. Djupdyk, gräv, in och finn.

Här nedan några länkar om vad media samt vetenskapen skriver om drömmars funktion och betydelse:

https://illvet.se/manniskan/hjarnan/dromtydning-vetenskapen-fornyar-den-klassiska-dromtydningen

https://www.expressen.se/halsoliv/nya-smarta-sattet-att-tyda-dina-drommar/

https://popularhistoria.se/vetenskap/vara-drommars-freud

Mina utbildningar i drömtolkning:

Jag har läst metoder för drömtolkning enligt Symbolterapi. Jag är utbildad Symbolterapeut av Åke Högberg och Symbolon, numera Symbolföreningen. Jag har genomgått ca 400 h av egen drömtydning enligt psykoanalytisk metod/Sigmund Freud/Sigurd Näsgard utförd av S Helsing hof . Jag har genomgått grundutbildning i Frans Ruppert IoPT/ Traumateori och terapi. Egna studier i Symboldrama – HC Leuner, the Completion Process – Teal Swan, Kognitiv Psykoterapi och Psykodynamisk terapi. Kurser i IFS Internal Family System

Börja må bra med terapi på dina Inre barn & olika personlighetsdelar

En människa har tillgång till många olika personlighetsdrag, känslor och beteenden. Vi kan till exempel bete oss som en person när vi är glada och på ett helt annat sätt när vi är arga eller ledsna. Vi kan ha ett personlighetsdrag då vi är sociala, glada och tycker om att skämta. En annan del av oss tycker kanske om att hjälpa till och finnas där för andra. Dessa delar har sina olika karaktäristiska uttryckssätt med tillhörande känslor och beteendemönster.

Dessa personlighetsdelar kan vi gå i dialog med. Om du till exempel är arg så kan du försöka lyssna på hur du pratar med dig själv, lyssna på inre dialog med dig själv. Vad tänker du när du är arg? Varför är du arg? Vem eller vad är du arg på? Vad behöver delen för att bli mindre arg? Låt den här ilskan få uttrycka allt den behöver även om informationen tycks irrationell, konstig eller annat. Att skriva ner vad den säger kan vara ett sätt att samtidigt förhålla sig lite objektiv till informationen. Under tiden försöker du bemöta den här delen eller draget av dig som om den vore din bästa vän i nöd. Du försöker alltså vara din egen empatiska nyfikna vän. Frågorna behöver ställas på ett respektfullt och intresserat sätt.

I Inre Bildterapi är detta ett av sätten vi bemöter ansträngande situationer, känslor, beteenden.

Genom medkännande och nyfikna frågor kan vi förstå mycket om oss själva och de problem vi har och möter.

Genom frågor kan vi finna orsaker till saker vi tidigare inte förstått. Det kan leda till att vi vill sluta med vissa beteenden, vi börjar respektera oss bättre när vi inser saker vi inte tidigare insett.

När vi önskar möta våra problem i dialog, kan vi ber vårt problem ta formen av en personlighet. Små barnversioner av problemet kan nu också uppstå. Detta är vanligare som svar på frågor om när i tid reaktionen, problemet uppstått. Uppstod reaktionen tidigt i livet så kan vi skymta eller tydligt se ett barn inför vår inre syn. Vi kan också komma att möta vårt reaktionsmönster enbart i form av fysiska sensationer i vår kropp, eller som känslor. Ibland kommer minnen eller fragment av minnen upp. Att ha skapat en plats, ett tillstånd av lugn och medkänsla inom oss när detta händer underlättar mycket. I mötet med våra delpersonligheter ger vi dem tillåtelse att få berätta vad de varit med om och de får uttrycka allt de känner och behöver. Vi frågar dem och undersöker tid och rum kring dem så mycket vi kan. Vi tar reda på vilka slags känslor de bär på, vad de kämpar med, vad de behöver nu och framåt och hur de bäst kan släppa det tunga de ofta bär på.

Information kan komma i form av bilder, symboler, fysiska sensationer, tankar

Inre bilder, symboler, associationer och infall. I Inre Bildterapi är associationer och infall till tanke- och känslomässiga reaktioner viktiga att ta fasta på. Vi välkomnar och undersöker den information som dyker upp när vi ber om associationer och infall. Dessa kommer när du tänker på ditt problem och är då i resonans med ditt problem. Associationer och infall kommer som tankar, bilder, symboler, känslor. De återger och synliggör ordlösa stämningar, känslor och budskap. Till exempel så kan en stormig naturscen vara det som i stunden bäst fångar en känsla eller tillstånd. Ibland kan problemet ta sig formen av ett ledset, förringat barn eller som en stressad delpersonlighet.

Föreställning är något vi hela tiden använder när vi tänker. Vi kan inte oroa oss eller tänka ut något för framtiden utan föreställningsförmågans inre bilder. Och med våra tankar kommer ofta även olika känslor och stämningar ofta utan att vi är medvetna om det.

I denna typ av terapi går känslorna i resonans med föreställningsförmågan och associationerna. Vi blir då känslomässigt synkroniserade med förloppen i inre bilder, associationer, inre barn och delpersonligheter. Föreställningsförmågan är en del av kraften bakom den psykiska och känslomässiga läkning/förbättring som sker.

Acceptera och förstå även det irrationella, destruktiva = terapi.

Här en youtube med intervju med skaparen av IFS-terapi (Internal Family System) Dick Schwartz

Ett irrationellt eller destruktivt beteende kan uppstå som det enda sättet vi kunnat hantera en smärtsam händelse i det förflutna. Många av våra handlingsstrategier har vi lärt under barndomen. När dessa strategier är dysfunktionella så kan de ses som skyddsmekanismer eller försvar och reaktionssätt vi behövde ta till i överväldigande situationer tidigare i våra liv. De lever sedan kvar i oss som känslor som vi inte klarat att hantera och förstå. När dessa lever kvar kan de får oss att bete oss irrationellt.

Det finns alltid en självbevarande aspekt, till och med i självskadande beteenden. Inre kritiska röster kan ha uppstått som överlevnadsstrategier för att anpassa oss i en negativ ibland hotfull omgivning. Självkritiska tankar och röster inom oss är ofta ekon av hur våra föräldrar mötte oss som barn.

Obearbetade händelser kan skapa fysiska spänningar och sjukdomar som följd.

Om vi lämnar händelser obearbetade så kan det leda till fysiska spänningar och smärtproblematik. Detta kan i förlängningen skapa sjukdomar. Inre Bild-, Barn- & DelpersonlighetsTerapi kan även synliggöra och bearbeta känslor som byggt upp fysiska problem, sjukdomar och smärta. Metoden tydliggör och kan kommunicera med känslomässiga aspekter av fysiska problem.

Delpersonlighets- & Inre Barn terapi kan ge dig tydliga, påtagliga bilder på känslorna du undviker eller flyr ifrån. Det kan hjälpa dig att frigöra energi till bättre sätt att ta hand om dig. Din föreställningsförmåga är fantastiskt kreativ och kan ge dig läkande insikter och visa dig snillrika vägar framåt.

Inre bildterapi inspireras av IFS Internal Family System, Hypnostekniker, PartsWork, Completion process, Inner-Child- metod, visuella delar inom Shamanism.

Hur går en session med Inre Bildterapi till? Läs här

Terapin utförs Online, via Zoom länk eller Skype eller i behandlingslokal.

Välkomna

Hur går Inre Bildmetod till?

Sessionen kan börja med kortare mindfulness övning så som kroppsscanning eller vägledd meditation. Du leds du in i lätt avslappning. När du slappnar av kommer du lättare i kontakt med djupare och undermedveten information om de problem du vill jobba med. Du får nu frågor om varför dina problem existerar. Du leds till att söka och få svar på hur du ska gå vidare. Svaren kommer som inre bilder, tankar, minnen, känslor, symboler, fysiska sensationer. De kan även komma som gestalter av inre barn och delpersonligheter. Läs mer om Inre barn och Delpersonligheter här.

Tillsammans undersöker vi vad du behöver förstå och gå igenom för att läka ut, gå vidare, bli starkare, mer medveten, mer närvarande, mer öppen, glad säker, få bättre självkänsla?

Att blunda kan göra innehållet i reaktionerna/problemen tydligare. Blunda kan även göra känslor och tankar lättare att arbeta med. Men ögonen kan självklart hållas öppna om det skulle kännas bättre.

Minnen eller fragment av minnen kan uppstå under sessionen som del i förståelse- och läkningsprocessen.

Du ombeds även att använda din föreställningsförmåga till att skapa lugnande, tröstande, helande miljöer.

Innan man sätter i gång att arbeta med en stressande eller smärtsam känsla är det bra att ha blivit varse om en trygg plats inuti. Därför ombeds du att antingen att finna en fysisk plats inom dig som känns lugn eller hitta inre bilder som ökar lugn och trygghet.

En fysisk och psykisk trygg plats är en plats att återvända till när vi arbetar med problematiska eller traumatiska situationer, känslor, minnen och tankar.

Du uppmuntras då till att föreställa dig sådant som ger en lugnande kontrast till det svåra, stressade. Inom Shamanismen är föreställningsförmågan en mycket viktig del. Eld, luft, jord, vatten är där element som används för att lindra och läka svåra känslor. I Inre BildMetod kan vi använda de fyra elementen plus allt annat som går att föreställa sig och har lugnande effekt. Svar kommer på hur det negativa kan släppa. Svar på vad den behöver stressade känslan vill genomgå för att stressen ska laddas ur? Det är bara fantasin sätter gränsen här.

I de helande miljöer du skapar kan du bjuda in de traumatiska eller problematiska tankarna/känslorna.

Lika mycket som vårt psyke kan skapa ångest, lika mycket kan vårt psyke skapa healing, förståelse och läkning. Fantasins möjligheter är oändlig.

Trygga platser vi visualiserar eller upplever fysiskt kan minska traumatiska känslor och med tid till och med få dem att försvinna.

Genom att pendla mellan tryggt och otryggt tränar du upp din mentala tålighet och styrka. Du tränar dig att visuellt och känslomässigt ta med stressen eller den traumatiska reaktionen till denna inre lugna plats. Här får den problematiska reaktionen möta det trygga, lugna.

På detta vis tränas nervsystemet och hjärnans signalsystem att aktiveras på sätt som ger tröst, medkänsla och lugn.

Istället för att fastna i självkritik, bli deprimerad, ge upp eller paralyseras, få ångest eller annat ger Inre BildMetod redskap till insikt, medkänsla, självförståelse. Att förstå mer om sitt reaktionsmönster ger det accepterande förhållningssätt som ofta behövs för att skapa läkning och förmåga att gå vidare.

Orsaker till exempelvis låg självkänsla, kort stubin, irritation och ilska, dissociation, känslomässig avtrubbning, avsplittning från kropp och känslor, prestationskomplex, olika relationsproblem med mera kan härstamma från reaktionsmönster som uppstått tidigt i livet. Med hjälp av Inre Bildmetod kan du komma åt information om var, hur och när i tid reaktionen uppstått. Vissa reaktioner uppstod när vi var barn och inte kunde skydda och försvara oss i överväldigande situationer

Inre Bildmetod öppnar för en förutsättningslös dialog med ditt undermedvetna. Från det undermedvetna ges du vägledning som ditt rationella sinne aldrig skulle kunna tänka ut.

Läs mer här om att närma sig känslor och reaktioner som om de vore inre barn och delpersonligheter.


Terapin utförs Online, via Zoom länk eller Skype eller i behandlingslokal.

Välkomna!

Inre BildMetod – för problem med smärta, spänningar, kroppsliga låsningar

För dig med smärta, spänningar, kroppsliga låsningar, med begränsningar i leder, muskler, vävnad, psykosomatik, huvudvärk, migrän med mera

Låt ditt spontana visuella symbolspråk skapa de stilla eller rörliga bilder som matchar den smärta eller kroppsliga låsning du befinner dig i.

Behandlingarna arbetar med avslappning, kroppscanning, visuella bildverktyg, lätt meditativ andning. Känslor är något som de flesta i någon mån lärt sig att trycka bort. Därför håller våra kroppar ofta emotioner som vi inte klarat av att uttrycka och frigöra. För att kunna lösgöra dem behöver vi känna in vår kropp, vad den bär sensoriskt så väl som känslomässigt. Motstånd mot att känna och acceptera känslor kan ge fysiska problem och sjukdomar

Med de lätt hypnosbaserade samtal i Inre BildMetod tar vi även in kroppens verklighet. Vi dyker in i de bilder, associationer och spontana infall som fokus på smärta, problem avstängdhet, spänningar i kroppen ger. Vår hjärna har förmåga att komma ihåg, forma symboler och bilder i resonans med kroppens upplevelse. När det händer ges vi möjlighet till djupa insikter om vad vi håller i kroppen. I kraft av symboler, bilder, visioner kan vi finna det accepterande ”här och nu” som behövs för förståelse och läkning. Träning i att rikta fokus inåt i kroppen och vår inre symbolvärld blir till verktyg att använda på egen hand.

Behandlingslängd: 30, 60 eller 80 minuter.

För mer info om Inre BildMetod och arbete känslomässiga problem så som ångest, ilska, oro, rädsla, sorg med mera kika in här på Inre BildMetod

Jag är utbildad Symbolterapeut av Åke Högberg och Symbolon, numera Symbolföreningen. I kroppsbaserad Symbolterapi använder jag mig även av utbildning från Massage och BBTRS.

Jag som terapeut följer samma strikta sekretess och tystnadsplikt som gäller för anställda inom kommun och landsting.

Behandlingarna sker online över Zoom. Välkommen att boka på info@terapibehandlingar.se

Några intressanta länkar: IFS-Personal-Growth, Teal Swan-PartsWork, Somatic IFS

Meditation

Meditation

Meditation innebär att hålla fokus på en och samma företeelse och att hålla tankar och känslor på avstånd. Meditation kan ske i fokus på andetagen eller på mantra du repeterar, eller på en punkt framför dig som du väljer att fokusera på med öppna ögon. För att meditation ska vara meditation så behöver vi undvika att gå in i tankar och känslor. Då noterar vi dem bara och återvänder till det vi vill fokusera/meditera på. Vi kan betrakta känslorna och tankarna som passerande moln på himlen.

Meditation som återhämtning och kontakt med essensen, självet

Att meditera i bliss, avslappning, lätthet innebär att man också är i kontakt med sin kropp då sinnet är lugnt. Att meditera så är inte lätt när man bär på mycket stress, känslor och tankar som pockar på uppmärksamhet. För att släppa det kan vi behöva komma djupare bakom. Ligger det en oro för något som gör att tankar hela tiden uppstår. Är det skuldkänslor för något som blockerar för djupare kontakt med oss själva. Det kan ta ett tag att komma till ostört stilla, fokus,

Meditation som inslag och integration i sessionerna.

Meditation som avslutning på sessioner kan kännas mycket meningsfullt och helande. När sinnet och kroppen kan vara med det du arbetat med, och som du är uppfylld av så integrerar och processar du. Du befäster den nya insikten eller tillståndet du kommit fram till. Jag föreslår meditation under sessionen gång när du mediterar och fokuserar i tysthet på det du behöver.

Håll fokus och öka framgång

Att hålla skarpt fokus på det som är viktigt är något som framgångsrika personer gör. Det är en av nycklarna till framgång och till ett harmoniskt liv.

BioDynamik Breath & TraumaRelease System

BBTRS har Djupandning som bas och handlar om att komma till medvetenhet om känslor, attityder, fysiska spänningar, ”muskelrustningar” och smärtor. Under en BBTRS -session ökar medvetenhet naturligt när vi börjar fokusera på hur luften känns genom -in och utandningen. Vi använder djupandning, så kallad ”connected breath”. Vi märker nu hur luften ger upphov till olika förnimmelser så som expansion, kontraktion, kyla, värme när den passerar näsa, mun och lungo

Andning syresätter kroppen och huvudet / sinnet. Andning gör det lättare att processa känslor och komma i kontakt med eventuell smärta och spänningar som kroppen håller i olika tankemönster och muskelminnen. Andning framkallar ett mer meditativt tillstånd och ställer in oss på intuitiv vägledning. Vi känner tydligare våra egna svar på hur att släppa blockeringar. Det i sig skapar utrymme för ökad närvaro och avslappning i nuet.

En vag rörelse i kroppen skapas i takt med in- och utandningen. Denna rörelse känner vi in och följer. Vi lyssnar in dessa impulser och följer kroppens eventuella behov av mer rörelse.

I takt med ökat kroppsfokus kommer muskelspänningar och andra fysiska sensationer att bli mer tydliga. Av mig får du vägledning och förslag på tekniker för att lindra dessa. Bland annat kan stretchning, massage och tryck på spända, värkande leder och vävnad lösgöra och avspänning.

Inte sällan har vi behövt hålla oss tillbaka under livets gång, hålla saker inom oss. Detta kan spänningar och värk. Med orden kan vi beskriva vår situation, hur det känns och vad vår kropp behövt hålla. Vibrationerna av vår egen röst är spänningsupplösande och skapar kontakt inåt. Ibland kommer känslor upp till ytan. Vi tillåter vår sorg, ilska eller rädsla att få vara som de är.

Jag ger sessioner med flera kroppsfokuserade metoder. Jag har valt att kalla det PsykoSoma Metoder. Upplägget i PsykoSoma bygger delvis på BBTRS

Du får utforskande frågor och förslag gällande andning med mera.

Du uppmuntras att fokusera på de områden dit uppmärksamheten går då det ofta dessa områden som håller blockeringar.

Har du ett fysiskt eller mentalt, känslomässigt problem? Då kan du välja fokusera på att utforska detta under sessionen. Det blir då din så kallade intention för sessionen.

Förslag på terapi intentioner

Ett förslag på intention kan till exempel vara: ”Jag vill få bättre självkänsla”. Då håller vi fokus på hur den nuvarande självkänslan manifesterar sig känslomässigt och fysiskt i kroppen. Du guidas i att medvetandegöra, tydliggöra och acceptera och släppa.

Ett annat förslag på intention är: ”Jag skulle vilja bli mer närvarande”. Då läggs sessionens fokus på att utforska vad som hindrar ökad närvaro. Uppmärksamheten på problemet, frigörande tekniker samt andning ger insikter och steg på vägen till ökad närvaro.

En tredje förslag på intention skulle kunna vara: ”Jag vill utforska min smärta i till exempel ryggen, nacken, huvudet eller annan stans. Fokus läggs på känna in, beskriva sensationerna, hitta läkande uttryck eller annat som ökar tolerans och acceptans.

Tankar och känslor så som ilska, oro, ångest, rädsla, stress, sorg är välkomna att kännas in, undersökas, förstås för att mer och mer accepteras och tillslut släppas.

Flera behandlingar kan ofta behövas för att nå tillfredsställande förändringar.

BBTRS inspirerade PsykoSoma sessionens upplägg :

  • Inledande samtal där klienten delar individuella erfarenheter och behov. Sessionen anpassas efter denna information.
  • Klienten vägleds i att hitta en plats inom sig eller utom sig som känns trygg, bra, lugn, kopplade till positiva, lugnande sensationer. Att fokusera på behagliga upplevelser är helande/lugnande.
  • Klienten vägleds in i djupandning där takt och tempo sker på klientens villkor. Andningen syresätter och laddar upp kroppen. Hur mycket andning som behövs känner du när du har fokus in i kroppen
  • Klienten uppmuntras att följa sina impulser ifråga om andning, känslor, behov av rörelse, tryck, stretch av extremiteter, leder, muskler. Vi är många som är vana att trycka bort, inte känna efter och ignorera oss själva och vårakroppars signaler. Därför är det viktigt att i detta terapiskede noga att känna in och följa de inre signaler och impulser som uppstår.
  • Sessionen avslutas med att tid för att känna in vad klienten fysiskt och psykiskt har arbetat med. Detta uppmuntras i en integrerande tyst meditation. Vid behov sker samtal i syfte att stödja vidare integrering.

För mer info: www.biodynamicbreath.com

Kontraindikatorer för kraftigare djupandning

Hjärtproblem, högt blodtryck, epilepsi, svårare diabetes, graviditet, svårare astma, psykotiska tillstånd, om man har mycket känsligt nervsystem, drog- och alkoholpåverkan, hög grad av medicinering.

Om du omfattas av något av ovanstående och känner dig osäker, men gärna terapi med kraftig andning, konsultera då din läkare innan du bokar en behandling. Behandling går även utmärkt att utföras utan djupandning.

Sessionerna är ca 60 minuter långa och sker lättast Online genom Zoom.

  • Behandlingarna ökar medvetenheten om subtila fysiska sensationer, bortträngda emotioner samt lagrade spänningar och stelhet i muskler, leder och inre organ.
  • Ger verktyg för att bearbeta och ladda ur psykisk och fysisk stress.
  • Ökar förståelse för vad vi behöver för att må bra.
  • Har en bearbetande och läkande effekt på psykisk och fysisk stress och trauma.
  • Leder till minskad sårbarhet för stress och negativ yttre påverkan.
  • Ökar inre trygghet och andra positiva tillstånd så som optimism, spontanitet, intuition, glädje, kärlek, närvaro

För mer ytterligare information om BBTRS kolla in hemsidans blogg: BBTRS & Osho

Info@terapibehandlingar.se

BBTRS & Osho

BBTRS har hämtat inspiration ur de aktiva meditationstekniker som den andlige läraren Osho berikat världen med. Hans metoder för att nå inre stillhet är både unika, omskakande och kraftfulla.

Här ett exempel på emotionellt/fysiskt frigörande i grupp genom Oshos dynamiska meditationsteknik.

Den spirituelle läraren Osho blev banbrytande med sin karismatiska personlighet och totala hängivenhet i att visa människor vägen inåt. Under sin livstid producerade han en gedigen mängd dynamiska meditationstekniker, inspirerande texter, böcker, föredrag allt tillägnat den stressade nutidsmänniskans försök till inre lugn. Under decennier har sökande människor hämtat vägledning genom hans okonventionella meditationsmetoder och uttalanden.

Osho växte upp i Indien men bodde och var verksam i USA under 70- och 80-talen och gick bort i början av 1990-talet. Hans meditationstekniker och många av hans uttalanden har spelats in och nedtecknats. En av hans mest populära aktiva meditationer är Dynamic, vilken visas i Youtubeklippet ovan. Osho fortsätter i hög grad att inspirera och påverka människors andliga arbete. Ett arbete där koncentrationen måste förläggas inåt i syftet att leda till stillhet och genuint, sant varande med sig själv och därmed andra.

BBTRS har i hög omfattning inspirerats av Dynamic och flera av Oshos övriga meditationstekniker. På liknande sätt som Dynamic ger BBTRS möjlighet för utlevelse av avstängda, bortträngda emotioner, fysiska sensationer och rörelsebehov. I många fall har olika negativa tanke- och känslomönster satt sig så som fysisk stress, muskulära spänningar och smärta. BBTRS är ett arbete som sker genom aktiva och lugnande andningstekniker, genom röstuttryck/ljudande, rörelse och meditation. Genom den medvetna andningen och att vi blundar och stänger av för yttre stimuli ökar kontakten inåt. Vi får en tydlig upplevelse och medvetenhet av hur vår kropp känns inifrån. Hur förnimmelser varierar i styrka, temperatur, flöde m.m.

BBTRS övar fokus och medvetenhet mot hur det känns fysiskt. Genom att upprepa metoderna lär vi oss successivt att fokusera på hur kroppen mår. På hur den fysiskt håller känslor som ångest, rädsla, ilska.

Vi bryter med tanken och är totala med sensationerna i kroppen.

Den medvetna andningen förstärker inre fokus och gör det lättare att känna in musklerna, inre organ, extremiteterna. Vi låter kroppen röra sig, sträcka ut sig, skaka ut, ljuda, tona ut spänningar, stress, rastlöshet i det ofta meditativa tillstånd som andningen försätter oss.

Lagrade emotioner, minnen, insikter, spänningar kommer genom detta fysiska arbete upp till ytan för att ladda ur.

Efteråt kommer du att känna dig mer levande, mer här och nu, mer i kontakt med positiva aspekter av dig själv ha mer tillgång till lugn, stillhet och positiva känslor samt tänka mindre alternativt mer benägen att lämna eller se igenom negativa tankar.

För mer information om de BBTRS sessioner se BBTRS-AndningsTerapi